Vi som gör ÄD ute i Europa del 2

Hej!
Jag har varit borta några dar, men läst ikapp några sidor här. Mycket på gång nu inför hösten. Verkar vara många som ska göra ET i höst!

Jag är oxå på G nu. Ska börja med progesteron imorgon. På söndag åker till st.petersburg igen för FET! Får hoppas att det blir nåt denna gång, det är andra ÄD men första i juni blev ju avbokat så det känns som jag förberett mig sen i juni : )

Raspberry: Du är på gång oxå ser jag, lycka till!

Lycka till alla här som är igång nu! Tänk vilken babyboom det skulle kunna bli nästa år runt maj-juni-juli : )

Jaha ja, då får vi hålla tummarna för oss Hur mng dagar är det planerat att du ska äta östrogen?

Ursäkta att jag hoppar in här i er tråd men eftersom jag funderar en hel del över ÄD så kanske ni kan skulle kunna tänka er att svara?

Hur kom ni fram till att ÄD var rätt för er? Jag ser ÄD som ett alternativ för mig men konstigt nog (?) har jag lättare för tanken på att adoptera

Hur valde ni klinik utanför Sverige och är ni nöjda med den ni valt?

Än har jag några FET o IVF försök kvar men jag verkar inte producera några höjdarägg så det känns bra att undersöka andra möjligheter till barn (för att ge upp tanken på barn existerar inte - i alla fall inte på länge än)

Fille och Hallonet: you go girls! Håller tummarna stenhårt för er!

Alla ni andra som är på gång önskar jag givetvis också varmt lycka till!
addera listan med plus nu!

Fru U skrev 2008-09-03 13:19:01 följande:

förväntan68 20 dagar vill jag ha på mig med förberedelse jag med. Har ännu inte fått ngt kortison som jag ju ska ha, och heller har jag inte fått ngt klart svar från kliniken om mina värden är bra. Des krev bara att det är min endokrionologs sak att avgöra, men det är en "second opinion" jag är ute efter, men det tycks de inte förstå. Jag mailade alla testresultat från när jag började medicinera, men de ville ändå inte ge sin åsikt.

För mig känns faktiskt sköldkörtelvärdet avgörande. Nu åker jag oavsett om slemhinnan bara blir en klenis på 7mm. För jag har hört flera som lyckats ändå. När jag var 23 hade jag perfekta sköldkörtelvärden (har kollat upp en gammal journal från länsarkivet) 1.9 hade jag i TSH. Varför varför varför gjorde inte vi detta då, maler i mitt huvud hela tiden....

Men nu är nu och vi ska styra denna skutan i hamn!

fru U Adoption var även mitt förstahandsval, och även min mans. Men när sedan köerna växtre orkade inte jag med den psykiska stressen som gäller runt adoption, man känner sig så maktlös när andra människor sitter med ens öde i sina händer. När det gäller ÄD kan man försöka hur mkt man vill utan att vara rädd för utredningar och granskningar. För mig är det absolut jämställt att bli gravid eller adoptivmamma, men omständigheterna gjorde att vi försökte med äggdonation. Hade ju ändå köat 2.5 år när vi började med äggdonation. Vi är fortfarande sökande, så ödet får avgöra för vår del. Men vi ville inte utesluta äggdonation för att vänta adoptivbarn när köerna ser ut som de gör. De som inte har fertilitetsproblem kan ju försöka hemma även om de inte erkänner att de gör så.