Förstföderskor i Sthlm med BF Augusti 2006

Jag räknade från när värkarna började! Jag hade 4 minuter mellan värkarna från första värken, 12 timmar senare kom han ut. Vattnet gick aldrig för mig...

Nu är det andra kvällen irad (eller om det var en dag emellan, minns inte) som Kevin vaknar några timmar efter att vi lagt honom och är hysteriskt ledsen. Vad ska jag göra??? Nu har han skrikit i totalt 45 minuter. Jag har varit inne två gånger och kramat och lugnat ner honom. Andra gången satte jag mig bredvid sängen en lång stund och klappade honom på ryggen, men så fort jag gått ut så börjar han igen!

Jättegrattis Marfa till er lille pojk!!!

Elisabeth vad skönt att få komma hem lite, hoppas att Benji blir bättre! Grattis till jobbet!

Smurfan- Jag hade tagit upp honom, och antingen låtit honom vara uppe ett tag och sen provat att lägga ner honom igen, eller lagt honom bredvid mig i eran säng istället, och se om han vill somna där istället. Han kan ju kanske drömma läskiga drömmar eller ha ont någonstans, då kanske det inte är så kul att somna igen.

junior har också haft såna kvällar och det enda som hjälpt är att antingen bryta helt (dvs ta upp honom och låta honom vara upp 5 min och typ ge välling eller så) eleler att nån av oss lagts oss i vår säng tillsammans med honom. det är troligen mardrömmar eller nåt liknande, när det händer vaknar han närligen inte till och gnäller utan gallskriker verkligen, som om han blivit rädd!

Pesco, tack ska googla lite på det!

Värkar jag ush och fy, vi som hade planerat snitt. Jag hade värkar i 10 timmar helt i onödan....

Grattis Marfa!

grattis marfa!!!!!

Grattis Marfa!!!(...om jag inte redan har sagt det?)

Jag tror inte att jag har förträngt det men så vitt jag kommer ihåg tyckte inte jag förlossningen var jobbig eller särskilt smärtsam! Jag visste inte ens att något var på G överhuvudtaget. Markus fick tvinga in mig i bilen och när vi kom fram till BB var jag öppen över 6 cm. Det enda jag tyckte gjorde ont var när Hugos huvud skulle ut men det var ju under en så kort tid.
Tänk vad olika man uppfattar samma upplevelse (fast alla förlossninga är ju individuella men ändå!)