• Brumma

    Vilja ta över mammans plats?

    Med anledning av att det i vissa trådar, senast idag, kommer påståenden om att det är vanligt att bonusmammor VILL ta mammans plats och ARBETAR FÖR att utmanövrera mamman och ta hennes plats i barnets liv tänkte jag fråga er bonus/styvmammor här på forumet om det stämmer.

    Själv har jag nämligen aldrig känt någon bonusmamma som önskar att de var mamma åt sina bonusbarn. Jag har heller aldrig pratar med någon som kommit i kontakt med någon som vill detta.

    Men så kan jag ju naturligtvis missat några :)

    Så, bonusmammor, har ni någon önskan om att ta över mammans plats?

    Om så är, vad ligger bakom denna önskan?

    För att vara övertydlig (vi är ju på FL) så pratar jag inte om fall där mamman är helt ute ur bilden redan utan där barnet har en mamma som är mer eller mindre närvarande.

    Personligen vill jag inte ta mammans plats utan vara en extra vuxen i bonusbarnet liv. Jag har haft en föräldraroll men har aldrig velat ta över mammans plats. Tanken känns ärligt talat väldigt främmande. Jag är mamma till mina egna barn, det är fullt tillräckligt :)

  • Svar på tråden Vilja ta över mammans plats?
  • Anonym (Vem)
    Ess skrev 2016-02-29 16:50:24 följande:
    Jag tycker att du uttrycker dig ganska tydligt att det är en självklarhet att hon även ska hämta hans barn om hon slutar tidigt.
    Anonym (Vem) skrev 2016-02-29 16:18:02 följande:
    Var påstod jag att det är en självklarhet?

    Jag skrev att om pappan och bonusmamman vill så kan barnen absolut behandlas som övriga barn i familjen utan att pappan ständigt ska be henne om hjälp för att det är kris. Du skrev att en pappa som inte kan ta hand om sina barn själv inte ska ha barnen alls.

    Som sagt, familjer får komma överens om vad som passar dem bäst och en bonusmamma kan absolut ha mer tid med bonusbarnen än vad pappan har, och att familjen trots det är fullt fungerande och att alla mår bra.

    Om man ändå går ner i tid för sina egna barn så kostar det inget att bonusbarnet får sluta tidigare också...
    Som du skriver så kan man komma överens om att hjälpas åt även med de tidigare barnen. Men det är som sagt ingen självklarhet, utan en sak man diskuterar och kommer överens om. Kommer man överens om att man bara vill hämta sitt eget barn, så är det det som gäller oavsett om det inte kostar mer att hämta alla.
    Man kan vilja ha egentid med sina egna barn och göra grejer med dem, det är ganska stor skillnad på att göra saker med ett, två, tre, eller fler barn. 
    Tar jag ett beslut att dra ner på mina utgifter för att få tid åt mina barn, så ska inte han åka snålskjuts på det. Då får han själv fundera över vilket han prioriterar mest.

    Det finns de som fungerar som en familj och de som inte har någon önskan om att göra det. Inget av det är varken rätt eller fel, så länge man har samma åsikt i frågan. Har man inte det så lär det bli problem.
    Du lever i en annorlunda värld där du har självständig ekonomi och kan vara självbestämmande. En majoritet av alla bonusmorsor som går ner i arbetstid, om de arbetar alls, lever till stor del på mannen.
  • Anonym (NEJ!)
    Brumma skrev 2016-02-29 16:38:06 följande:
    Tack.

    När det kommer från dig får jag sträcka på mig lite extra va ;)

    Ja. Jag tyckte om henne från första stund och den känslan växte till kärlek :)

    Alla har vi förflutet och att försöka borta från att min man haft ett liv är som att förneka att jag haft det. Att mitt förflutna inte resulterar i ett barn är mest en parentes..

    Om vi bryter ner dina och mina åsikter lite. .

    Jag tror, oavsett vad du säger, inte att det är vanligt med bonusmammor som aktivt försöker överta mammans roll. Däremot tror jag att om man arbetar med sådana frågor naturligt får ta del av de skräckexempel som finns. Om man möter ngt i sin vardag tillräckligt ofta så kan nog upplevelsen vara att det är vanligt. Fast det inte är det utanför just den världen.. Man blir lite blind. Är du med på vad jag menar?

    Jobbar man med barn som far illa är det svårt att bortse från den verklighet man ser. Men det innebär ju inte att den verkligheten är vanlig i "stora världen".

    Jag kom under en period i kontakt med många barn som utnyttjats sexuellt av nära familjemedlemmar. Jag är själv ett av de barnen. Om man skall gå efter att jag dagligen träffade dessa människor skulle jag kunna hävda att det - enligt min vardag - är vanligt att familjemedlemmar utnyttjar barnen i sin närhet sexuellt. Men så är det som tur är inte. Jag får alltså se utanför den "bubblan" och inse att dessa erfarenheter inte speglar verkligheten.

    Ngt som då är väldigt viktigt är att inte låta det man upplever färga allt annat så att man tar för givet saker eller låter ens fördomar få liv. Man måste fortfarande försöka se vad som står tex, och inte försöka läsa mellan raderna så mycket (Japp, tillbaka till de berömda raderna).
    hahahaha jaa sträck lite extra på dig, jag ska ärligt säja det att med min egen personliga bakgrund så hade jag haft det bättre hos fosterfamilj eller bonusmamma än vad jag någonsin hade det hemma, den bio mamman är inte alltid den bästa.

    Visst du har rätt i det du säjer, man färgas av erfarenheter och det formar oss som människor, många har säkert aldrig hört talas om detta med att en bonusmamma vill ta över helt, medans för mig så är det inte helt främmande.

    Men jag är med på hur du menar. jag har nog blivit en aningen fyrkantig och arbetsskadad på vägen. har haft 2 fall nyligen med förtvivlade mammor som har x som låter saker gå helt över styr för att behaga den nya sambon och hennes enorma svartsjuka, så javisst klart jag blir påverkad, jag är bara människa.
    sedan representerar inte dom alla bonusmammor på något sätt, men dom finns och dom är inget jag önskar någon vettig mamma.

    Det barnen i dessa situationer far mest illa av det är konflikten som uppstår när sådant här händer, och jag kan tycka att i dom flesta fallen som jag haft så är det pappan som tillåter det hela eskalera till en nivå som är otroligt onödig.
    Hade pappan satt gränser från början men ändå bjudit in bonusmamman till familjen, barnens liv så hade det inte varit sådana här situationer.
  • Anonym (Louise)
    Anonym (allis) skrev 2016-02-29 15:22:19 följande:
    Ja förmågan till empati varierar. Förmodligen efter någon normalfördelningskurva där de flesta uppvisar relativt mycket empati för sina medmänniskor. De med normal till god förmåga till empati är oftast empatiska överlag mot mer eller mindre alla människor. De med sämre förmåga kanske bara med sina nära och kära. De som är psykopater känner nog inte empati med någon. Den enda anledningen en renodlat psykopat inte slår ihjäl sin egen morsa kan exempelvis bara vara rädsla för att förlora arvet. Inte att de egentligen bryr sig om mamman.

    Hur mycket empati du hyser för dina bonusbarn låter jag vara osagt. Om du skulle ha en god empatisk förmåga skulle du aldrig försöka utmanipulera deras egna mamma ur deras liv eftersom det med allra största sannolikhet inte är för deras bästa. Du skulle känna mer med barnen och visa större hänsyn till deras behov trots att de står stick i stäv med dina egna.

    De flesta med psykopatdrag kan inte hjälpa det. Vi andra tycker att ni är obehagliga och tycker synd om er för att ni aldrig kommer kunna uppleva äkta närhet och kärlek. Ni däremot fattar inte vad vi babblar om och tycker bara vi är irrationella och dumma.

    Olika sätt att se på världen, livet och människor.
    Förmodligen hade Brumma fått fler ärliga svar om inte såna som du varit så snabba med att dela ut en psykopat-diagnos. Vad gäller obehaglighet så tycker inte jag att du framstår med något större behag. Nästan så att jag oroar mig lite för din mamma faktiskt. Jag vet inte vilka ni andra är, men jag känner mig älskad och omtyckt och upplever dagligen äkta kärlek och närhet. 
  • Anonym (Louise)
    Anonym (huh) skrev 2016-02-29 15:53:23 följande:
    Men varför i hela fridens namn är Du med när de träffar sin mamma. Låter ju hur konstigt som helst. Vill mamman det?
    Vi har flyttat väldigt långt från mamman och jag flyger dit med ungarna när dom ska hälsa på eftersom dom vill att jag ska följa med dom. Mamman verkar nöjd med den ordningen.
  • Anonym (NEJ!)
    Anonym (Louise) skrev 2016-02-29 17:47:45 följande:
    Vi har flyttat väldigt långt från mamman och jag flyger dit med ungarna när dom ska hälsa på eftersom dom vill att jag ska följa med dom. Mamman verkar nöjd med den ordningen.
    För att mamman vet ju inte att du vill ersätta henne och är stolt med vad du presterar, En sak har du nog rätt i, det hade varit mer ärliga och raka svar om inte folk satte diagnoser på varandra, även om jag tycker att det du gör är fruktansvärt egoistiskt.
  • Anonym (Hoppas)

    Tycker inte att det är nåt fel att jag tagit mammarollen här hemma.Min man är ju vårdnadshavare och vi tillsammans tar beslut om barnen.Sin biomamma träffar barnen några ggr per månad,men jag tar ju mer hand om barnen.

  • Anonym (NEJ!)
    Anonym (Louise) skrev 2016-02-29 17:47:45 följande:
    Vi har flyttat väldigt långt från mamman och jag flyger dit med ungarna när dom ska hälsa på eftersom dom vill att jag ska följa med dom. Mamman verkar nöjd med den ordningen.
    Var det ditt förslag att flytta långt ifrån?
  • Anonym (NEJ!)
    Anonym (Hoppas) skrev 2016-02-29 17:57:09 följande:

    Tycker inte att det är nåt fel att jag tagit mammarollen här hemma.Min man är ju vårdnadshavare och vi tillsammans tar beslut om barnen.Sin biomamma träffar barnen några ggr per månad,men jag tar ju mer hand om barnen.


    ja din man är vårdnadshavare, inte du!! Du blir inte barnens mamma för att du råkar leva med deras far.
  • Anonym (Hoppas)

    Biomamman tar i GA beslut gällande barnen.Det gör jag och min man.Och det har fungerat bra för oss.

  • Anonym (NEJ!)
    Anonym (Hoppas) skrev 2016-02-29 18:30:50 följande:

    Biomamman tar i GA beslut gällande barnen.Det gör jag och min man.Och det har fungerat bra för oss.


    Med andra ord så har du verkligen lyckats med ditt uppdrag att köra över biomamman helt.
Svar på tråden Vilja ta över mammans plats?