Vad gör min 13-åriga dotter ute på kvällarna?

Ja, förtroende bygger två individer på ärlighet. Det spelar ingen roll vilken relation de har till varandra- allt annat "förtroende" är ett falskt förtroende.

Det är bättre att flickan får visa att hon är värd förtroendet så att hennes mammas tillit är genuin. Att som tonåring få förtroende man inte förtjänat kan bli rent farligt.

Spelar ingen roll. Ni ser inte till att hon tar mobilen med sig, det är ansvarslöst, om ni nu tycker det är ok att hon är ute så sent ensam. 

Fast du tror ju inte på henne, eftersom du är orolig. Samtidigt är du ok med att hon går ut utan mobil. 

Min dotter fyller 13 i år. Hon skulle aldrig få gå ute utan mobilen med sig? Är ju inte svårt att se till att barnet har med sig mobilen, man ser till att hon lägger den i jackfickan innan hon går ut. Förstår inte problemet alls, ni vuxna bestämmer. Kan ju hända vad som helst. Jag är inte en orolig mamma av mig och vi bor i ett tryggt samhälle osv men ändå kan ju något hända och jag skulle inte kunna slappna av förrän jag fått se vart hon rör sig, vart hon går osv. Visar det sig att hon faktiskt bara går runt på en promenad, TOPPEN. Men tänk om nåt annat sker? Det vill man ju veta.

Jag tycker att det är lite förvånande att så många i tråden anser att en 13-åring inte kan få vara ute och promenera på kvällen utan att redovisa exakt vad hon gör eller var hon är. 

Barn och ungdomar verkar så himla överbeskyddade idag och jag undrar om det verkligen är den rätta vägen att gå. De blir helt handlingsförlamade och tappar tron på att de kan klara av nånting själva. Om de aldrig får chansen att vara självständiga, så har de sämre förutsättningar att hantera om nåt faktiskt händer.

Det som ni menar kan hända på promenaden kan ju hända även när det är ljust. Och på vinter kan vet vara mörkt väldigt tidigt (särskilt i norra Sverige) ska man inte kunna gå ut alls då om nu mörker är så farligt?

Och varför skulle en tonåring inte ha behov av eller bara vilja gå en promenad utan att det ska vara så misstänkt eller oroande? Gör aldrig ni själva det, går en sväng för att få lite luft, rensa tankarna, röra på er? 

Om du undrar vad din tonåring gör, fråga och var öppen för att hon kan säga som det är. Och visa lite förtroende för henne. Då kan hon berätta om det hon gör är olämpligt, eller om det bara är en promenad som hon tycker känns trevlig. 

Får hon göra annat utan att ni vet exakt vad hon gör hela tiden? Vara i sitt rum med stängd dörr, vara i badrummet, på stan, hemma hos en kompis? Varför känns den här promenaden så himla oroande och skrämmande?

Satsa på kommunikation och relation istället för kontroll. 

Dagtid och tidig kväll är det mkt mer folk i rörelse, som kan hjälpa henne om något händer. Det är inte mörkret i sig som är farligt utan klockslaget i samband med mörkret. Dvs de som vill överfalla, råna osv gör det gärna när det finns lite/inga människor ute och i skydd av mörker. 

Förstår att ni är oroliga.
Är det alltid ungefär samma tid?
Är hon ute ungefär lika länge varje gång?

Tänker att om hon skulle träffa någon så kanske hon skulle vara mer angelägen om sin mobil.
Har ni hennes kod så att ni kan kolla i den när hon ändå inte har den med sig?
Om hon träffar någon så måste de ju kommunicera på något sätt.
Antagligen Snap.

Jag är förälder till tre varav yngsta nu är 15.
De har alltid fått vara ute så dags just på grund av träningar, häng på fritidsgård osv. Mörker och kyla är inte farligt.
Vi som växte upp uatn mobiler klarade oss bra.
Tror tyvärr att den uppkopplade livsstilen leder till ett kontrollbehov.
Men med det sagt så skall man absolut reagera på när ens barn ändrar sitt beteende.
Kanske kan ni förklara för henne att ni tycker det är bra att hon är utomhus och att hon rör på sig, men att ni är lite oroliga.
Då kanske hon öppnar upp lite?

Det är inte fler personrån på kvällen enligt statistik.
Vanligast är sen eftermiddag.

Dels är det inte alls säkert att det är mer folk utan dagtid. I ett villaområde är det ofta rätt tomt på folk under dagen, mest ungdomar/barn på väg hem från skolan.

Och dels så är det inte alls sant att sånt bara händer när det är mörkt. 

Det finns ju mer än personrån som kan hända, eller hur?