Anonym (elva) skrev 2025-02-04 13:11:45 följande:
Nej, det har jag verkligen inte sagt heller. Jag har i alla mina inlägg tryckt på vikten av att kommunicera och skapa relation med sin ungdom. Och helst inte bara i just den här frågan, utan allmänt hur livet och måendet är hos tonåringen.
Men det jag reagerar på är att så många verkar tycka att ungdomar inte ens borde få gå ut när det är mörkt. Att det automatiskt är farligt bara för att det är mörkt, att direkt tro att hon gör nåt olämpligt för att hon vill ta en egen promenad på kvällen. Ger förslag om att kontrollera henne genom att följa efter eller lägga en tag i fickan. Det är väl en helt annan sak?
Medhåller.
Man kan inte skydda sina barn mot allt som kan tänkas innebära en risk, för då måste man skydda dem mot livet självt.
Jag tycker att TS ska vara helt uppriktig mot dottern. Det innebär att TS själv först måste förstå sin egen oro och vad den beror på.
Jag hade också undrat och oroat mig, främst över att mobilen lämnas hemma och att dottern går så pass regelbundet.
Det är inte farligt att visa sina barn att man är en människa av kött och blod, som kan oroa sig även om där inte skulle finnas skäl till oro.
TS, säg "jag är orolig för vad som händer på dina kvällspromenader. Jag vill att du tar med mobilen så att jag kan veta var du är och så att du kan ringa om någonting händer."
Spionera på andra människor är en säker väg till krossat förtroende däremot.
