Pappan ger inte tillbaka mina saker

Låter både omoget och kontraproduktivt.

Det är därför de ska gå i samma kläder dom kom med.
Ja, om du vill ha en förändring då.

Som sagt, hur bestämmer man det över tonåringar? Och det är inte kläderna som är det viktiga, de ÄR barnens att använda var de vill, men alla andra saker som redan är där?

Vill du ha en förändring så måste du ta tag i detta i egna händer och förklara eftersom mina grejer hamnar hos pappa, så MÅSTE vi göra så här.

Annars är det bara acceptera situationen, för det verkar inte som på vad du säger att detta någonsin kommer ändra sig.
Så du får ställa dig frågan, ska jag acceptera eller ska jag skrida till handling och göra något åt det.

Barnen får väl helt enkelt åka dit med exakt samma grejer som de kom till dig med. Matlådor och annat får de väl ha i skolan tills de ska till dig. 

Försökt säga detta par ggr, men verkar vara att det går inte alls.
Och komiskt nog det enda som funkar och nu när exet inte vill delta i att få rätt saker till rätt ställe.

Jag kan som sagt inte tvinga tonåringar att klä sig på ett visst sätt och en hel del av sakerna som hamnat där har gjort det av misstag. Det är inte så mycket de råkar få med sig längre, det var mest första tiden när de var ovana med att packa, men det ändrar inte att jag vill ha tillbaka det han rent krasst stulit av mig.

Lådor med matrester kan inte ligga i skåpet en hel vecka.

Då står du står och kommer ha detta i resten av denna tid av delat boende.

För du förstår väl att han inte kommer ändra sig och om du redan pratat med han flera ggr.

Mina föräldrar skiljdes när jag var 7år. Jag var varannan vecka barn tills jag var 17år ungefär, då vågade jag själv bestämma mer. Här är mitt råd:

Om du har ekonomisk möjlighet så strunta i vad pappan tar. Ett barn vill inte ha tyngden över sig att behöva komma ihåg att inte packa detta eller ta med sig detta. Kanske dina barns kläder inte är så prioriterat hos deras pappa. Det är väldigt kännbart för ett barn att behöva ha en "stil" ena veckan och en annan nästa vecka. I tonåren är det väldigt jobbigt att känna att man skäms för sina kläder. Det är oxå väldigt jobbigt att vara någon slags medlare mellan dessa konflikter. Det är inte dina barns jobba och jag märker från dina svar att du försöker respektera detta. 

Dina barn kommer komma ihåg ifall deras pappa åkte på fina semestrar medans de gick runt i kläder de inte gillade. De kommer ihåg att matlådan egentligen kommer från mamma. 

Försök istället lära dina barn om att aldrig ta andras saker och lämna tillbaka. Risken är att dina barn blir som deras pappa om du inte trycker på detta. 

När de kan reflektera över att dessa skor lånade jag av mamma. Jag vill göra rätt och lämna tillbaka dem men pappa låter mig inte. Ja då kommer de antagligen gå emot sin pappa eller ta vad han säger i framtiden med en nypa salt. De kommer värdera dina åsikter högre en hans. 

Det är tråkigt att man ska behöva ha det som du har det. Utifrån min erfarenhet så hellre en mamma med mindre pengar än dåliga känslor i magen för jag råkade ta med en pyjamas. 

Hoppas du inte tar illa upp, du låter som en bra mamma. Inga föräldrar är perfekta och ekonomi spelar oxå roll.

Har ibland upplevt samma som dig. Jag köper kläder till barnen som jag sen inte ser röken av. Vi har också ibland bytes dagar när det är idrott men vi har inga handdukar som inte ?får? komma bort. Vi har 7 barn så att inte ha byte på idrottsdagar är omöjligt. 

Jag försöker prata med mina barn om att pappa också har ansvar att köpa kläde. dom är mellan 9-14 år. Jag har dock inget förbud att de inte får ta nya kläder dit men dom vet också att dom inte ska komma tillbaka med skit. För så va det ett tag. Jag har också tagit ett rejält snack med pappan med hjälp av familjerätten. Det har blivit bättre. 

Jag förstår inte hur du inte klarar av att prata med dina hyfsat stora barn? Vadå itne vågar gå emot sin egna pappa?

- Hej Xx! Jag vill ha tillbaka skorna som du lånat av mig! Tills jag får dem tillbaka så får du tyvärr inte låna något av mig, och du får heller inte göra egna inköp, få veckopeng osv. Varför? För att du tagit mina skor, och nu vägrar ta ansvar för att ge dem tillbaka till mig. Du kan INTE skylla på din pappa, du kan SJÄLVKLART stoppa skorna i en väska, och ser din pappa det och försöker säga emot, så svarar du att du inte är en tjuv, och självklart måste lämna tillbaka skorna! De är ju itne dina! Fråga om pappa tycker att du borde blanda in andra vuxna i den diskussionen, eller om han förstår själv att man ska lämna tillbaka saker som man lånat?

Hur kan det vara svårare än så?

Samma med matlådor och handdukar. Förklara för barnen vad de kostade, att de är köpta för att du ville göra vardagen enklare för dem, så varför konkar de på stora urtvättade badlakan när de fått fina handdukar av dig i present? Om de inte vill ha fina saker och kan TA ANSVARET för dem, nu när deras pappa verkar vilja ta över saker som han inte har köpt, tja, då får du sluta köpa fina saker åt dem! Få barnen att förstå att de kan välja mellan att konka stora urtvättade badlakan fram och tillbaka, eller fina handdukar fram och tillbaka - men det blir INTE en flyttning av saker från dig till pappans hus!

Lär barnen att ta ansvar och tänka själva! Inget curlande! 

Du kan också lära barnen en läxa och ge dem matådor och lättviktshanddukar i julklapp - så kanske de inser att dessa saker har ett värde! (Och att om de tagit bättre hand om de saker som de redan fått, så kunde de ha fått annat innehåll i sina jul-paket).

Och: sålänge saker och ting inte fungerar, så får de packa sina väskor kvällen innan byte, och du tittar igenom vad de packat.