Pappan ger inte tillbaka mina saker

Jag är inte mjäkig och jag ger ingen reaktion alls så
länge han inte gjort barnen illa. Det finns ingen konflikt på det sättet, det är inte så enkelt som du vill få det till. Han har misshandlat mig i många år och gör fortfarande allt för att komma åt mig.

Barnen är ansvarsfulla, att just det här är ett problem betyder inte att det är så med allt.

Tonåringarna har ju rätt atr bestämma själva, men barnet i lågstadiet kan det bli strid om. Då får det inte se ut som jag aktivt försöker förstöra deras relation.

Jag skiter i vad han och hans vänner tycker om mig, det jag oroar mig för är om det skulle bli en seriös tvist om barnen. Han skulle göra allt för att få mig att se dålig ut och då ser det inte bra ut om han kan få dem att tro att jag manipulerat barnen till att inte vilja vara hos honom. Därför är det viktigt att barnen är redo att själva kunna stå för att det är vad de vill. Vi har bara bott isär i drygt ett år, så varannanveckagrejen är relativt ny redan som det är.

Blanda absolut inte in barnen i er konflikt. De älskar er båda och vill inte ta ställning för den ena mot den andra.

1. Försök i första hand att få en förhandling med socialtjänsten och ditt ex. 

2. För noggranna anteckningar över vad du saknar. Räkna ut kostnaden och skicka en räkning. Han kommer sannolikt inte att betala, men får leva med skulden.

3. Bryt ihop och gå vidare. Att slippa konflikta med honom och slippa tvinga in barnen i det här, det är mer värt än några handdukar och klädesplagg.

Narcissister är hemska typer. Då förstår jag dig bättre ts. Ej utsatt själv men sett på nära håll.

Tråden verkar spåra ut lite, till att handla om var barnen ska bo? Jag fokuserar nu på tillhörigheterna som han behåller mot TS vilja;

Min vännina hade en situation där hon hävdade egenmäktiga förfarande (eller stöld? Det var några år sedan). Hennes vänninna hade lånat hennes dyra kappa, men vägrade lämna tillbaka den för att hon ansåg att min vän höll typ gamla oljefärger gisslan hemma hos sig. Det hade varit några gamla nästan tomma färger, som min vän hade typ slängt eller städat undan, lite oklart. Värdet var dock försumbart. 

Min vän vände sig till en juristkompis som skrev ett rekommenderat brev där det stod att detta var egenmäktgt förfarande och stöld, typ, och att om denne person önskar driva in pengar för sina färger så får hon göra så. Däremot har hon inte rätt att hålla kappan! Juristen uppgav värdet på kappan och att det skulle bli straffränta per vecka som kappan inte återgavs (tror straffränta är högre än vanlig ränta?). Allt med lag paragrafer etc. 

Rekommenderat brev = mottagaren måste skriva på att hen mottagit den.

Tog två dagar, sedan var kappan åter. 

Har du nån kompis som är jurist? Eller använd er familjerättsjurist? Det finns gratis hjälplinjer för juridiska frågor också.