Er åsikt om få barn runt 45…
och pappan är 50+.
Det kanske inte går men om de skulle lyckas vad tänker ni om det?
Någon annan här som är i vår ålder eller vet någon som fått barn så sent?
Hur går era tankar?
och pappan är 50+.
Det kanske inte går men om de skulle lyckas vad tänker ni om det?
Någon annan här som är i vår ålder eller vet någon som fått barn så sent?
Hur går era tankar?
och pappan är 50+.
Det kanske inte går men om de skulle lyckas vad tänker ni om det?
Någon annan här som är i vår ålder eller vet någon som fått barn så sent?
Hur går era tankar?
Vad jag tycker? Att det är egoistiskt av föräldrarna och extremt vidrig mot det stackars barnet! Punkt.
Tänker inte på det faktiskt.
Varför skulle jag spekulera i det? Den som spekulerar i det är väldigt dömande tycker jag. Finns mycket viktigare att sysselsätta sig med.
Min mamma fick mig när hon var 44 år och pappa 50 år. Det gick väl bra tror jag. Man anpassar sig som förälder.
Jag tänker att det är mer okej om det finns syskon med i bilden, annars kan barnet bli lämnad ensam tidigt i livet utan ens syskon..
Att det är för sent, tyvärr.
Jag fick barn vid 42, min sambo 44. Första barnet. För vår del var det sista försöket ( försökt i 10 år) och min personliga åsikt är att gränsen går där runtomkring.
Så länge båda är pigga och orkar, det tar på krafterna med barn, är ju tråkigt om pappa aldrig orkar leka tex..
jag var snäppet yngre och känner mig lite för gammal ibland. Kan få ångest över att jag knappt kommer få se mina barnbarn om jag får några. Och att jag förmodligen kommer försvinna ur mina barns liv när de är så gamla som jag är just nu.
Mina föräldrar lekte nästan aldrig med mig. Jag lekte själv och det funkade hur bra som helst. Det var roliga dagar och det var tråkiga - och då hittade man på något. Jag förstår inte det här med att föräldrar ska leka med sina barn. Min pappa spelade kort ibland med mig. Min mamma tror jag aldrig lekte med mig. Det har väl nåt med åldern att göra. Det viktiga är att barn har en trygg hemma miljö och föräldrar som är närvarande.
Föräldrar - ha aldrig dåligt samvete.
För mig vore det för sent.
Jag personligen vill inte vara eller bli en så pass gammal mamma.
Men det är relativt, det säger inget om ork eller liknande utan det är utifrån hur JAG känner och vad jag vet om sjukdomshistorik och liknande i min släkt.
På pappas sida finns det till exempel ingen som blivit äldre än 75, han är 66 nu så det påverkar förstås hur jag/vi tänker i min familj.
Sen är det också för att jag redan har barn, äldsta tar studenten i vår. Honom fick vi när vi var 26. Sen kom syskon, yngsta barnet föddes när vi var 37.
Så för mig/oss vore det totalt främmande att få ytterligare fler barn om några år... Vi är klara med den biten.