• Anonym (Mamsell)

    Skuldkänslor över förskolan

    Har en snart 2,5 årig storebror och en 3,5 månaders lillebror hemma. Gjorde kanske ngt opsykologiskt som skolade in storebror när lillebror var knappt två månader. Det kanske blev för mkt omställningar. Inskolningen tog fyra veckor inkl en veckas förkylning. Fröknarna tycker det går bra men han är fortfarande ledsen när jag lämnar på morgonen och säger hela morgonen innan vi kommer dit att han ej vill vara där. Han är okej snabbt efter vi sagt hejdå enl fröknarna men det känns ändå jobbigt. Är där 6h /d. Det har nu gått 7 v totalt på förskolan. 


    Lillebror i sin tur har kolik som kanske börjar gå över men sover fortfarande bara på mig/ i sele vilket gör det extra svårt att ha två hemma. 


    Tycker det är så svårt att ha storebror på förskolan när han så tydligt säger att han inte vill vara där även om fröknarna tkr det går bra men jag orkar samtidigt inte ha båda hela dagarna.


    Hur ska jag tänka? Ngn som haft det liknande? Har det blivit lättare? 

  • Svar på tråden Skuldkänslor över förskolan
  • Anonym (Wow)
    Anonym (Va) skrev 2024-10-29 04:14:10 följande:
    Men ts kan ju inte, förstår du inte det? Och du kanske inte heller kommer orka det. Det vet du inte.
    Jag tolkade hennes tråd som att koliken har lagt sig något, att hon undrar om hon gjorde ett misstag att skola in ?tidigt?. Det låter som att hon tänker om och försöker hitta lösningar. Mitt svar är till henne och hon får ju ta ställning till om det passar eller inte. Jag kommer försöka att vara hemma med båda, och att det förhoppningsvis går. Det är planen och förskolan är informerad, sen blir det ev justeringar längst vägen. 
  • Anonym (Beata)

    Varför är din äldsta så mycket på förskola när du är föräldraledig? Där jag bor är det inte ens tillåtet. 

  • Anonym (Beata)

    En variant, om ni är två föräldrar, är att ni tar ut föräldraledighet för varsitt barn. Du kan vara hemma heltid och den andra halvdagar tex. 

  • Anonym (Va)
    Anonym (Beata) skrev 2024-10-29 08:42:32 följande:

    Varför är din äldsta så mycket på förskola när du är föräldraledig? Där jag bor är det inte ens tillåtet. 


    Och där TS är är det det. Här får vi 5 h per dag. Sluta skamma.
  • Anonym (Va)
    Anonym (Wow) skrev 2024-10-29 08:40:19 följande:
    Jag tolkade hennes tråd som att koliken har lagt sig något, att hon undrar om hon gjorde ett misstag att skola in ?tidigt?. Det låter som att hon tänker om och försöker hitta lösningar. Mitt svar är till henne och hon får ju ta ställning till om det passar eller inte. Jag kommer försöka att vara hemma med båda, och att det förhoppningsvis går. Det är planen och förskolan är informerad, sen blir det ev justeringar längst vägen. 
    Lillebror har alltså kolik som KANSKE börjat lägga sig, men han sover alltså bara på henne. Tycker du det låter som ett rimligt läge att just då ta på sig ett till barn hemma på heltid, där dagarna alltså för barnet enligt förskolan funkar fint på dagarna men barnet är ledset vid lämning? När ts säger att hon inte orkar det?

    Det är ofta jättetufft att ha ett nyfött barn och en 2-3-åring hemma samtidigt om minsta inte är ovanligt bra på att sova under störning. Om man ska aktivera äldre på riktigt och inte låta skärmen roa barnet alltså. Stora springer runt, men behöver ändå hjälp med nästan allt. Kanske håller det på att bli blöjfritt och det blir mkt olyckor. Kanske går det på småsyskonet så du aldrig kan ha dem bredvid varann en sekund obevakat. Inte alls ovanligt. För TS med ett litet barn som sovit dåligt har hon också ackumulerad sömnbrist och stress av skrikande barn.
  • felix le chat

    Sånt går i perioder.  Min son sa i bland att han inte ville gå och någon månad senare när jag var ledig på fredagar så låg han på hallgolvet och grät för att
    han inte fick gå på dagis.

  • Anonym (Beata)
    Anonym (Va) skrev 2024-10-29 09:04:44 följande:
    Och där TS är är det det. Här får vi 5 h per dag. Sluta skamma.
    Snarstucken idag? Jag skammar inte, jag frågar för att få veta, för att kunna ge relevanta svar. Hur TS kan göra beror ju till stor del på varför det äldre barnet är i förskola. 
  • Anonym (Mia)
    Anonym (P) skrev 2024-10-29 07:46:31 följande:
    Jag har två väninnor som kraschat in i väggen på grund av kolikbarn och äldre syskon. Den enda lider fortfarande av sviterna, medan den andra fick hjälp snabbt av en läkare som såg vartåt det barkade och genast sjukskrev henne så att henne man fick ta över föräldraledigheten. Det blev sen flera tuffa år att hämta igen både ekonomiskt, fysiskt och inte minst psykiskt, men idag mår familjen bra.

    Var glad över att du aldrig drabbats på det svåra sätt som andra drabbas på, istället för att försöka trycka ner andra och förhäva dig själv.
    Konstigt att inte ens de män såg hur det låg till. Varför steppade männen inte in tidigare?

    Aldrig förstått detta, att man låter sin partner krasha och bara står vid sidan om och inte gör något. Har folk inga nätverk längre, ingen att fråga om avlastning? 
  • Anonym (Mia)
    Anonym (Va) skrev 2024-10-29 07:57:46 följande:
    Exakt detta. Att mammor alltid orkar, att det bara är att hälla från en tom kopp, att man orkar det man måste. Jo, till en gräns, men det FINNS en gräns eftersom vi är människor. Sömnbrist påverkar också mammor. Det är inte så att kvinnor blir robotar när de får barn.

    Att krascha hårt in i en vägg så får ju konsekvenser som faktiskt kan vara livslånga, med permanent sänkt stresströskel som följd och upprepade sjukskrivningar senare i livet. Att bara säga att "ja men då får pappan vara hemma" är ju en sak men som du skriver - det blir en ekonomisk konsekvens av det som också kommer påverka en familj.
    Är det bättre att det blir en ekonomisk konsekvens bara för mamman då? 
  • Anonym (P)
    Anonym (Mia) skrev 2024-10-29 09:39:20 följande:
    Konstigt att inte ens de män såg hur det låg till. Varför steppade männen inte in tidigare?

    Aldrig förstått detta, att man låter sin partner krasha och bara står vid sidan om och inte gör något. Har folk inga nätverk längre, ingen att fråga om avlastning? 
    De gjorde det. De klev in och tog så mycket ansvar de kunde, under förutsättningen att de också var hemifrån nästan tio timmar per dag. Också de behövde lite sömn, för att hålla ihop. Den ena släpade för övrigt sin fru till läkaren för att få henne sjukskriven så att han själv kunde ta över föräldraledigheten, så fort han såg vartåt det barkade. Hon stretade emot länge, bland annat på grund av kvinnor som i den här tråden, som helt saknar förmåga till sympati och förmågan att se någon annans perspektiv än sitt eget.

    I det ena fallet insjuknade tyvärr nära släktingar nära inpå och strax efter att barnet föddes (vilket så klart spädde på mammans mående). Nätverket och möjligheten till avlastning krympte snabbt.

    Jag har aldrig förstått mig på människor som tror att livet är statiskt och att alla har det precis som de själva.
Svar på tråden Skuldkänslor över förskolan