Inlägg från: Anonym (P) |Visa alla inlägg
  • Anonym (P)

    Skuldkänslor över förskolan

    Anonym (M) skrev 2024-10-29 05:01:17 följande:

    Vi orkar det vi måste orka, så är det. Hade det inte funnits förskola hade du ju bara löst det Med två barn. 


    Jag har två väninnor som kraschat in i väggen på grund av kolikbarn och äldre syskon. Den enda lider fortfarande av sviterna, medan den andra fick hjälp snabbt av en läkare som såg vartåt det barkade och genast sjukskrev henne så att henne man fick ta över föräldraledigheten. Det blev sen flera tuffa år att hämta igen både ekonomiskt, fysiskt och inte minst psykiskt, men idag mår familjen bra.

    Var glad över att du aldrig drabbats på det svåra sätt som andra drabbas på, istället för att försöka trycka ner andra och förhäva dig själv.
  • Anonym (P)
    Anonym (Mia) skrev 2024-10-29 09:39:20 följande:
    Konstigt att inte ens de män såg hur det låg till. Varför steppade männen inte in tidigare?

    Aldrig förstått detta, att man låter sin partner krasha och bara står vid sidan om och inte gör något. Har folk inga nätverk längre, ingen att fråga om avlastning? 
    De gjorde det. De klev in och tog så mycket ansvar de kunde, under förutsättningen att de också var hemifrån nästan tio timmar per dag. Också de behövde lite sömn, för att hålla ihop. Den ena släpade för övrigt sin fru till läkaren för att få henne sjukskriven så att han själv kunde ta över föräldraledigheten, så fort han såg vartåt det barkade. Hon stretade emot länge, bland annat på grund av kvinnor som i den här tråden, som helt saknar förmåga till sympati och förmågan att se någon annans perspektiv än sitt eget.

    I det ena fallet insjuknade tyvärr nära släktingar nära inpå och strax efter att barnet föddes (vilket så klart spädde på mammans mående). Nätverket och möjligheten till avlastning krympte snabbt.

    Jag har aldrig förstått mig på människor som tror att livet är statiskt och att alla har det precis som de själva.
  • Anonym (P)
    Anonym (Beata) skrev 2024-10-29 10:37:15 följande:

    Men varför skaffar man flera barn under sådana omständigheter? Pappan hade kunnat gå ner i arbetstid. Det säger sig ju självt att det är skitslitigt att vara ensam med småbarn i tio timmar per dag. Jag vet att barn ibland blir till av misstag och då är det ju som det är. Men jag tycker faktiskt att man har ett ansvar som förälder att ordna sin tillvaro så att den passar barn innan man skaffar dem. Och jag talar av egen erfarenhet. Jag väntade själv längre än jag egentligen ville med att få barn pga att jag inte hade den ekonomiska stabiliteten som behövs för det. 


    Förlåt, nio timmar per dag. De flesta människor arbetar ungefär åtta timmar om dagen och har också lite restid. Det här inträffade också långt innan pandemin, och då fanns binte hemifrånarbete i branschen. Att en förälder arbetar heltid under föräldraledigheten är verkligen inte ovanligt. I de flesta lite mer avancerade arbeten, är det här med deltid inte heller en möjlighet. På papper kanske, men inte belastningsmässigt. 

    Och hur tänker du att de skulle veta att släktingarna skulle insjukna i cancer och att avlastning skulle försvinna?

    I familjen som du just nu klankar ner på, gick pappan alltså hem så fort han bara kunde. De levde på ungefär en halv inkomst, jämfört med vad de vanligen tjänade, under ett år, utan att pappan funderade på att låta mamman ta ansvaret själv. Men ingen av dem hade kunnat förutspå att de skulle få ett barn som vrålade dygnet runt i fem månader och att nära släktingar samtidigt skulle drabbas av allvarlig sjukdom. 


    Det är verkligen vidrigt hur du kan gå på som du gör! Jag hoppas verkligen att det finns en medförälder som kan ge barnen lite mer sympati än vad du kan!

  • Anonym (P)
    Anonym (Beata) skrev 2024-10-29 11:09:41 följande:
    Men nu beskriver du ju en helt annan situation. Du skrev att pappan var hemifrån tio timmar. Nu plötsligt var han hemma. Det är väldigt stor skillnad. 
    Du får nog läsa igen. Eller läsa Va:s förklaring. 
  • Anonym (P)
    Anonym (Beata) skrev 2024-10-29 11:34:37 följande:

    Jag förstår nu hur de gjorde, men i första inlägget, som var det jag besvarade, stod det att pappan hjälpte till så gott han kunde under omständigheten att han var borta nästan tio timmar om dagen. Jag fetmarkerade den meningen i citatet för att tydliggöra att det var just den grejen jag reagerade på. Sen har det framkommit att han tog ledigt och de hjälptes åt hemma. Jättebra! Men den infon fanns inte i inlägget jag besvarade. Där var två familjer beskrivna parallellt och det var inte tydligt vilken familj som hade gjort vad. I den ena familjen hade pappan sett till att mamman blivit sjukskriven (jättebra!), och då utgick jag från att i den andra familjen fortsatte pappan att jobba heltid. Det stod nämligen inget annat. 


    Tog ledigt? Hans fru sjukskrevs från sin föräldraledighet, så att han kunde ta över. Det går inte att ta ledigt hur som helst i arbetslivet. 
  • Anonym (P)
    Anonym (Beata) skrev 2024-10-29 11:39:28 följande:
    Han tog föräldraledigt. Det har han rätt till enligt lag. 
    Men inte från en dag till en annan. Vanligen är det två månader innan som man ska ansöka. 
  • Anonym (P)
    Anonym (Beata) skrev 2024-10-29 11:57:01 följande:
    Ja, när den som skulle ha tagit hand om barnet är sjuk kan någon annan vabba. 
    Nej, inte om barnet är under åtta månader. 
Svar på tråden Skuldkänslor över förskolan