”Det är tråkigt att jobba”

Har pacemaker idag. Fick den när jag var 19, fast jag sagt sen 6-7 års åldern att det var fel på mitt hjärta. De vuxna hånade mig och sa åt mig att "gå ut och spring pojk".

Ta inte ut all din skit på TS/I hens tråd där du kallar även TS missfoster.
TS har inte fått möjligheten till så mycket alls pga sina nedsättningar och kan inte heller bara få ett jobb utan stöd med tanke på svårigheterna till kommunikation och den långvariga frånvaron från arbetsmarknaden. Hn räknas som permanent sjukskriven. Du har verkligen en massa obearbetat skit i bagaget men att regelbundet ta ut det i såna här trådar ger bara minus och inget vettigt till dig heller.

Ja, du har rätt. Fel av mig att skriva så. 

Anledningen till att jag skrev det är för att ts verkar så extremt likt min tidigare KK för mig. Och hon gillade ketamin, som var hennes stora bov i det hela. Hon fick medicin men lyckades övertala sin läkare att få det hon ville ha och blev helt galen.

Därav som jag skrev så, men ja, du har rätt det är fel att projicera. Men samtidigt har u vad det verkar som ts pluggat kurser som tillhör universitetet, så, inte för att försvara mig själv men något stämmer inte. 

OBS; det var jag som visade mitt gamla KK denna sida dessutom och nu poppade en tråd upp som var väldigt lik henne. Men visst kan jag ha fel ändå. Vill bara berätta att min X KK hade alla möjligheter men valde att låsa sig fast vid sina diagnoser för att hon hellre ville ha Ketamin. Hon kunde ha kommit långt. Långt mycket längre än mig. Men valde att vara Kaos och ha problem med det sociala p ga en "medicin" som hon alltså hade övertalat sin läkare till att få.

Enligt vad jag förstår så har ts pluggat kurser på universitets nivå. Så nja. Fint av dig att stå upp för den "svage" jag är dock den som faktiskt står upp för den som är svag på riktigt och inte falsk av sig.

Att plugga på distans och att få ett jobb är helt olika saker, det hopps jag du förstår. Jag kan lära mig precis som alla andra. Jag fick bäst betyg i min klass i gymnasiet, lärarna skrev alltid beröm. Men för att klara det sociala spelet i livet så behöver man ha en social förmåga. Man behöver kunna gå till en arbetsintervju och svara på deras frågor. Man behöver samspela med kollegor. Klarar man ej så grundläggande uppgifter så blir man bortvald direkt. 

Fick inte vara där under pandemin, sedan när jag skulle komma tillbaka så hade den avdelningen lagts ned. Den platsen var helt perfekt för mig, jag fick ett eget kontor och hade administrativa uppgifter. Visst uppgifterna var tråkiga och enkla men jag kände att jag gjorde nytta. Saknar det mkt. 

En dv eller någon annan typ av daglig aktivitet ger ju dig vana vid att samspela med andra! Jag har universitetsexamen och ett socialt yrke, men tycker ändå att jag ständigt utvecklar mina sociala förmåga genom att samspela med andra i olika sammanhang. Så mitt råd är att hoppa på de möjligheter som finns, och tänka på att målet för just dig inte är själva tygpåsetillverkningen el. dyl, utan det sociala runtomkring. Du kan också få kontakter och referenser som kan leda till andra jobb.

Det är spekulationer ingen vet hur framtiden ser ut. Min kompis pluggar på YH akademin. Ett tips är att söka efter distansutbildningar på yhutbildningar.se och se vad du tycker verkar vara intressant. Hitta lite alternativ sen kan du kolla hur arbetsmarknaden ser ut för respektive utbildning innan du fattar ett beslut. 

https://www.studentum.se/utbildning/yh-utbildning-distans

Nej, inte särskilt. De flesta arbetsplatser vill inte ha dina idéer de vet redan vad som ska programmeras och hur de vill att det ska funka. Programmerare är inte ett servicejobb.