Att drömma om att ta hand om hemmet istället för att jobba!

Ja, precis! Nu är min särbos barn lite yngre men om jag flyttar ihop med honom när hans barn bor hemma kommer jag naturligtvis ta hand om dem när de kommer hem från skolan. Måste livet vara ansträngande menar du? Jag förstår inte riktigt vad du menar! Om jag inte hade jobbat hade jag kunnat laga mat från grunden, baka, städa, renovera osv. Detta är naturligtvis en dröm och kommer troligtvis aldrig bli sann men så som jag lever nu är verkligen inte optimalt för mig!

Kan du inte gå ner i tid då? Du säger ju att du tjänar rätt bra, så då bör det finnas utrymme. Dina barn, iaf älsta, lär väl flytta hemifrån eller börja tjäna egna pengar och betala hemma ganska snart så det ger ännu mer utrymme. 

Jag älskar mitt jobb och vill absolut inte sluta jobba och skulle heller inte villa ta hand om hemmet på heltid, men jag strävar efter mer balans och mycket fri tid i mitt liv. Jag sade upp mig från fast tjänst och jobbar nu som konsult för att ha mer frihet. Mitt barn är fortfarande i lågstadieåldern så jag vill ha mycket tid med honom på eftermiddagar, helger och lov. Men även innan jag fick barn och då jag jobbade som anställd så bytade jag jobb rätt ofta och såg då till att ha långa tider av ledighet för att vila upp, läsa böcker, resa osv. Det går om man ser till att planera ekonomiskt. Andra perioder i livet har jag jobbat deltid så att jag tex haft varje fredag ledigt för att baka, ta hand om hemmet, gå långa promenader osv. Då har det också varit roligare att jobba på jobbdagarna. 

Tyvärr funkar läraryrket inte så. Min tjänst är en 100 % tjänst. I och med att jag helt ensam tar hand om hem och barn behöver jag alla pengar jag kan få.

Vad menar du med att systemet inte är uppbyggt så?

Jag vet hur det är, jag är som sagt ensamstående själv.

Det är ju inte bara ansvar för hemmet utan även allt ansvar med ekonomi/räkningar, hjälpa barnen, ha koll på tider och ingen att dela det med, både glädjen och det jobbiga. Visst kan jag prata med familj och vänner men tror inte någon som själv inte är ensamstående kan förstå.

Jag drömmer också om att sluta jobba och bara vara hemma men tror egentligen att jag bara vill dela livet med någon, dela barnen med någon, och det kan ju inte hända nu.

Det var inte dig jag citerade. Personen hade inga barn.

Det finns en bok som heter Jag lämnade ekorrhjulet och slutade lönearbeta. Hon var just lärare. Upplägget krävde dock att hennes man jobbar heltid. Några kreativa spartips finns ändå.
Jag förstår att du upplever ditt liv slitigt ibland och att man inte hinner med det man önskar och att drömlivet är långt bort och kanske onåbart. 
Finns barnens far i bilden? Avlastar han?

Så vem ska försörja dig då? Din särbo med tre barn?

Nåja, att ta hand om hemmet är inte jämförbart med ett heltidsarbete.
Det finns utrymmer för lata dagar utan att hemmet påverkas öht.

Varför skulle någon "kompensera" en partner så att den kan lalla runt hemma dagarna i ända?

Personen du citerade med denna kommentar har en partner med ett utfluget barn och inga egna. Hur ska man ens fylla dagarna då?

Och varför skulle någon "kompensera" (för vad?) med sin inkomst för att en annan person ska drälla runt hemma?

Pension får man även om man inte dragit in en enda krona, visserligen hånfullt låg men ändå.
Menar du att hemmaskrotare skulle få en bra pension för att de vill? Hur länge tror du att ett sånt system skulle hålla innan det kollapsade? Och hur länge skulle vi som arbetar vara tvungna att jobba så att latmaskarna ska få sina pengar?

Vilken fullkomllgt galen tanke!

Till sist, jag är också trött men går iväg utan att pipa varje morgon och jobbar mina åtta timmar.
Har numera utflugna barn men har jobbat heltid under närmare 40 år med barn i hemmet. Så jag vet hur lite det är man behöver göra hemma för att hålla hemmet i schack.

TS planerar inte, hon drömmer. 

Fast visst finns det lärarjobb som är på deltid också. Och det är ju inte många år kvar tills dina barn är utflugna. Då får du båda mer tid och mer pengar över.