• Anonym (stressad och ledsen)

    Ska jag lura min kille till barn?

    Jag och min kille är båda 32 år, har varit ihop i 1,5 år. Jag har varit tydlig sen start med att jag vill ha barn ganska omgående, han har dragit ut på det och är velig. Jag sa att senast sommaren 2024 vill jag börja försöka, men han har skjutit upp tidslinjen hela tiden. Vi har oskyddat samlag men undviker fullbordat samlag de 5 dagar i månaden då jag har ägglossning.

    Han är läkare och blir klar med sin tjänstgöring nu i december, något han haft tunnelseende mot och velat bli färdig med länge. Jag har ställt ett ultimatum och sagt att när det är klart ska vi börja försöka, men han börjar tveka. Säger att han inte kan ge mig ett datum, är osäker, att det inte är prio, att han inte vet. Han säger att han vill ha barn, men att det måste kännas 100% rätt först.

    Kommer det någonsin kännas rätt? Ska jag lämna honom och hitta en ny kille som vill ha barn med mig? Ska jag "lura" honom och låtsats inte ha koll på mina ägglossningsdagar? Det här tär så fruktansvärt mycket på mig.

  • Svar på tråden Ska jag lura min kille till barn?
  • Anonym (Linn)

    Rent åldersmässigt bör det inte vara någon fara på taket. Visst, fertilitetet minskar allt eftersom man blir äldre och jag förstår att du är otålig. Men de flesta kan bli gravida i 35-åldern utan större problem.

    Och ni har faktiskt bara varit ihop i 1.5 år. Det är ingen lång tid för att lära känna personen man ska ha barn ihop med hela livet.

    Och det är fullt förståeligt att din kille vill vara klar med sina studier och ha ett jobb innan barn. Klokt och ansvarsfullt.

    Ditt faktiska problem ligger i din hets och att du verkar vara så osäker på huruvida din kille vill ha barn alls. Det är DET du måste reda ut.

    Tjata inte sönder er relation och lura för guds inte honom till ett barn han inte samtyckt till att skaffa, det är ju vansinne.

  • Cathariiina

    En annan sak: sådana här "lekar" som vissa föreslår, att man ska sluta hålla reda på sina fertila dagar bara man säger det till mannen innan (jag har även sett varianten i andra trådar att det är OK att sluta ta p-piller bara man berättar det för sin sexpartner, fast man VET att han inte vill ha barn), det skulle jag absolut inte rekommendera. För man kan inte bli lite halvt-om-halvt gravid, utan antingen blir man gravid eller inte, och blir man gravid så är det en oerhörd sak som påverkar hela livet för båda föräldrarna och naturligtvis för barnet, och aldrig går att göra ogjord.

    Detta är inget man kan leka med, chansa med, bedriva något slags rysk roulett med ("jag kaaaanske är fertil idag men troligen inte", "det kan vara så att jag kräktes upp mitt p-piller i morse, men det brukar inte vara någon fara", "jag borde egentligen ha bytt ut spiralen för ett år sedan, men...") Utan graviditeten måste vara något som båda verkligen vill och har beslutat sig för, medvetet och bestämt, på alla plan. 

    Det är inte konstigt att det finns så mycket problem i samhället, när folk håller på så! Det är för övrigt sådant här som får mig att se ner på kvinnor också, fast jag är kvinna själv. Det luriga, falska och listiga.  

  • Cathariiina
    Cathariiina skrev 2024-09-27 17:38:26 följande:

    En annan sak: sådana här "lekar" som vissa föreslår, att man ska sluta hålla reda på sina fertila dagar bara man säger det till mannen innan (jag har även sett varianten i andra trådar att det är OK att sluta ta p-piller bara man berättar det för sin sexpartner, fast man VET att han inte vill ha barn), det skulle jag absolut inte rekommendera. För man kan inte bli lite halvt-om-halvt gravid, utan antingen blir man gravid eller inte, och blir man gravid så är det en oerhörd sak som påverkar hela livet för båda föräldrarna och naturligtvis för barnet, och aldrig går att göra ogjord.

    Detta är inget man kan leka med, chansa med, bedriva något slags rysk roulett med ("jag kaaaanske är fertil idag men troligen inte", "det kan vara så att jag kräktes upp mitt p-piller i morse, men det brukar inte vara någon fara", "jag borde egentligen ha bytt ut spiralen för ett år sedan, men...") Utan graviditeten måste vara något som båda verkligen vill och har beslutat sig för, medvetet och bestämt, på alla plan. 

    Det är inte konstigt att det finns så mycket problem i samhället, när folk håller på så! Det är för övrigt sådant här som får mig att se ner på kvinnor också, fast jag är kvinna själv. Det luriga, falska och listiga.  


    Tillägg till detta: "blir det så blir det" är också ett sådant uttryck som jag inte anser ska tillämpas angående barnalstring alls. Chans och slump har inget att göra med så stora saker överhuvudtaget. 
  • Anonym (idddi)
    Anonym (Lämna) skrev 2024-09-27 14:23:51 följande:

    Ni som säger att ts har massa tid. Nej. Om hon väntar många år på en velig man (som alltså inte vågade göra slut med exet på 3 år så han har en historik att dra ut länge på saker) tickar åren på. Visar det sig sen att hon har svårt att få barn, så börjar genast  det blir tight med tid för att få hjälp i tid.

    Ts:  antingen vill han ha barn eller inte. Vill han inte så är det fel att lura på nån ett barn, både mot honom och barnet. Då gör du bäst i att lämna, för allas er skull.


    Vem säger att mannen inte vill ha barn? Inte TS som verkar lika oengagerad som ett...japp.  Det är skillnad på att veta att man vill ha barn till att faktiskt behöva höra tjat upprepade gånger på 1,5 år att ens partner redan vill vara på smällen och inte acceptera att man inte är redo.
  • Anonym (Oj, varning!)

    Nu är jag man så kanske inte skall uttala mig, men jag känner minst 2 som har vart i den sitsen. Killen förhalar, skjuter upp, vill vänta. Detta länge. För länge. Ungefär samtidigt som kvinnan inser att det blir inget och förbereder sig på kanske att vara ett lyckligt barnlöst par som har två hundar eller så, så lämnar mannen, träffar en ny och skaffar barn med henne snabbt.

    Sedan blir kvinnan så jäkla arg och bitter, och det dröjer ända till 50 kanske innan hon blir sig själv igen.

    Är du 30+ och killen vill vänta så är det röd flagg för det där. Det är inte "bara" barnlöshet utan kanske även 10 års bitterhet ovanpå det där väldigt få orkar med dig och drar sig för att bjuda in/med/ut dig på diverse för att du drar ner stämningen.

  • SommarOchSolVårochBlommor

    Jag är också man och har sett många gånger hur andra män slösat bort kvinnors fertila år med ändlösa förhalningar. Nä först boende tillsammans. Nä inget hus. Först bostadsrätt. Nä nu när vi har bostadsrätten är den för liten. För minst två barn ska de varq. Nej det funkar inte med ett barn så länge. Boende är viktigt. Sedan nope husen ligger fel. Sedan är för dyra. Ska bara få x på jobbet först. 

    Som sagt en av mina äldsta vänner håller just nu på med exakt detta med sin sambo. Jag känner inte henne. Han är bra vän och vi har varit vänner i över 20 år. Tycker det han gör är så grymt. Men undviker ämnet även om jag tagit upp det ett pwr gånger att kan du inte bara säga till henne att det aldrig blir nåt. Då försöker han övertyga mig också. Jag bara synar honom direkt säger jag går inte på ditt nonsens men det är inte min ensak så vi går vidare till nåt kul.

    Folk här inne ylar om allt möjligt små tjafs som spelar noll roll. Men att beröva en kvinna hennes fertila år med lögner är en sanslös grymhet med livslånga konsekvenser. 

  • Anonym (idddi)

    Folk drar såna växlar på ingenting. Att vilja ha barn och anklaga sin partner flera gånger under 1,5 år för dennes tydligen dåliga ursäkter är en helt annan än att stanna i flera år utan att ens veta om partnern vill ha barn. Skulle det vara samma sak om mannen varit desperat efter barn och kvinnan velat vänta ett tag tills hon studerat klart?

    Det är inte någon som snott TS fertila år.

  • Anonym (S)
    Anonym (Love) skrev 2024-09-26 11:18:44 följande:

    Hur man ens kan tänka tanken att lura till sig ett barn.


    Hur kan man vilja sitt barn så illa? Att vara oönskad av sin förälder? 


    Bästa svaret! Man ska sätta barnet framför sitt ego. Barnet förtjänar två närvarande föräldrar. Att lura till sig ett barn är inte för barnets bästa. 
  • Anonym (S)
    SommarOchSolVårochBlommor skrev 2024-09-27 19:55:44 följande:

    Jag är också man och har sett många gånger hur andra män slösat bort kvinnors fertila år med ändlösa förhalningar. Nä först boende tillsammans. Nä inget hus. Först bostadsrätt. Nä nu när vi har bostadsrätten är den för liten. För minst två barn ska de varq. Nej det funkar inte med ett barn så länge. Boende är viktigt. Sedan nope husen ligger fel. Sedan är för dyra. Ska bara få x på jobbet först. 

    Som sagt en av mina äldsta vänner håller just nu på med exakt detta med sin sambo. Jag känner inte henne. Han är bra vän och vi har varit vänner i över 20 år. Tycker det han gör är så grymt. Men undviker ämnet även om jag tagit upp det ett pwr gånger att kan du inte bara säga till henne att det aldrig blir nåt. Då försöker han övertyga mig också. Jag bara synar honom direkt säger jag går inte på ditt nonsens men det är inte min ensak så vi går vidare till nåt kul.

    Folk här inne ylar om allt möjligt små tjafs som spelar noll roll. Men att beröva en kvinna hennes fertila år med lögner är en sanslös grymhet med livslånga konsekvenser. 


    Ja så kan det också vara.jag var tillsammans med en man som älskar barn, han ville vänta in perfekta tillfället innan vi skaffade barn. Eller ja, allt vi skulle göra skulle ske i precis rätt tidpunkt. Jag respekterade honom såklart men efter flera år tillsammans ledsnade jag på det konstanta väntandet och jag gick vidare utan honom. Jag kände mig lite taskig när jag lämnade honom för han väntade med att kyssa någon tills det kändes rätt. Jag var den första han kysste bla. Han ville att hans första tjej skulle bli den han gifte sig med och skaffade barn med. Men jag var inte lycklig att år efter år står på samma plats och aldrig nå fram till målen pga den eviga passiva väntan. Idag är vi i 35-40 års åldern. Jag har gift mig och skaffat barn. Han fick inga barn. Han väntade för länge helt enkelt. 
  • Cathariiina
    Anonym (S) skrev 2024-09-27 20:22:51 följande:
    Ja så kan det också vara.jag var tillsammans med en man som älskar barn, han ville vänta in perfekta tillfället innan vi skaffade barn. Eller ja, allt vi skulle göra skulle ske i precis rätt tidpunkt. Jag respekterade honom såklart men efter flera år tillsammans ledsnade jag på det konstanta väntandet och jag gick vidare utan honom. Jag kände mig lite taskig när jag lämnade honom för han väntade med att kyssa någon tills det kändes rätt. Jag var den första han kysste bla. Han ville att hans första tjej skulle bli den han gifte sig med och skaffade barn med. Men jag var inte lycklig att år efter år står på samma plats och aldrig nå fram till målen pga den eviga passiva väntan. Idag är vi i 35-40 års åldern. Jag har gift mig och skaffat barn. Han fick inga barn. Han väntade för länge helt enkelt. 
    Det fetade där förstod jag inte. Varför skulle en man i den åldern inte kunna få barn? Han har minst 30 år på sig biologiskt, och "socialrealistiskt" i alla fall 10.

    I övrigt håller jag med, man ska som kvinna inte vänta för länge på att mannen ska bestämma att det rätta tillället nu äntligen är här. Men att lura sig till en graviditet är ALDRIG lösningen, utan då får man lämna i så fall. Och sedan söka mycket aktivt, och ange från början på alla appar att man vill bilda familj inom en snar framtid, och att detta är okompromissbart.
  • Anonym (Lycklig singel m 2 barn)

    Jag körde på " säkra " perioder m mitt x och blev gravid efter 1-2 år iaf. Han ville ej eg ha fler och bar jätterädd men det blev jättebra och blev ett till barn också.Jag var 34 o 36 och förstod  i efterhand att jag kunde ha blivit barnlös iom att fertilitet minskar år för år efter 25.årsåldern.Män kan ju få barn tills de r 80 men vi kvinnor har en begränsad tid.
    Får ni barn kommer ju han  ju ändå kunna bidra bra han får ju ett bra jobb nånstans.
    Så kör! Annars kan det hända att du blir barnlös ; mött många väninnor s det drabbat och som lider av det resten av sina liv...
    Går man o väntar på " den rätte ".kanske han aldrig kommer el kommer försent för barn.
    Som livet ser ut här så skiljer sig folk hela tiden men barn har man ju alltid❤kvar.
    Även om vi chansade och eg inte var beredda på graviditet(naivt) så tänkte jag att 1 barn klarade jag av att ta hand om iaf om det skulle ta slut mellan oss.
    Jag höll mig undan de 3 första månaderna för att ej bli påverkad av honom t abort.
    Sen gick det ju jättebra i 10 år m allt ,vi flyttade även till villa.
    Vet du att du verkligen vill ha barn så kör!

  • Anonym (Natalia)
    Anonym (Lycklig singel m 2 barn) skrev 2024-09-29 12:46:33 följande:

    Jag körde på " säkra " perioder m mitt x och blev gravid efter 1-2 år iaf. Han ville ej eg ha fler och bar jätterädd men det blev jättebra och blev ett till barn också.Jag var 34 o 36 och förstod  i efterhand att jag kunde ha blivit barnlös iom att fertilitet minskar år för år efter 25.årsåldern.Män kan ju få barn tills de r 80 men vi kvinnor har en begränsad tid.
    Får ni barn kommer ju han  ju ändå kunna bidra bra han får ju ett bra jobb nånstans.
    Så kör! Annars kan det hända att du blir barnlös ; mött många väninnor s det drabbat och som lider av det resten av sina liv...
    Går man o väntar på " den rätte ".kanske han aldrig kommer el kommer försent för barn.
    Som livet ser ut här så skiljer sig folk hela tiden men barn har man ju alltid❤kvar.
    Även om vi chansade och eg inte var beredda på graviditet(naivt) så tänkte jag att 1 barn klarade jag av att ta hand om iaf om det skulle ta slut mellan oss.
    Jag höll mig undan de 3 första månaderna för att ej bli påverkad av honom t abort.
    Sen gick det ju jättebra i 10 år m allt ,vi flyttade även till villa.
    Vet du att du verkligen vill ha barn så kör!


    När du säger ?Kör? menar du att hon ska lura honom? Det blir nog oftast inte bra alls. Ni struntar ju helt i hur det blir för barnen , bara ni inte blir barnlösa. Du säger att det blev bra för dig men så är det verkligen inte alltid om pappan inte vill. Och du skriver att du är singel så hur bra blev det? Barn behöver mer än en villa..


    Och som kvinna kan man skaffa barn på egen hand så nej man behöver inte alls bli barnlös för att man inte hittar en partner som vill ha barn. Och nej fertiliteten minskar inte alls mycket från 25-årsåldern, det där hittar du ju bara på. En 29-åring har normalt ungefär lika lätt att bli gravid som en 20-åring om hon inte har någon annan orsak till att hon har svårt att bli gravid. Det är senare fertiliteten börjar minska märkbart. Har man svårt att bli gravid när man är 30-35 skulle man antagligen haft det när man var 20 eller 25 också. Är man 32 har man faktiskt ganska många år på sig att antingen vänta tills partnern är redo, hitta en ny partner eller skaffa barn på egen hand. Det finns absolut ingen anledning att lura sin partner. 

  • Anonym (S)

    Ja egentligen kan han ju bara leta efter yngre tjej. Men han var singel i massa år sen skaffade han en tjej som är 50 år och inte vill ha fler barn. Det jag menar är att den killen hade chansen att bli pappa men eftersom han aldrig vågade gå frammåt i livet så blev det inga barn och vår relation tog slut och jag valde en annan man som ville ha barn. Aldrig okej att lura till sig barn. Det är fruktansvärt egoistiskt och elakt. Min åsikt är att man ska vara 2 om det beslutet. 


    Cathariiina skrev 2024-09-27 20:33:53 följande:
    Det fetade där förstod jag inte. Varför skulle en man i den åldern inte kunna få barn? Han har minst 30 år på sig biologiskt, och "socialrealistiskt" i alla fall 10.

    I övrigt håller jag med, man ska som kvinna inte vänta för länge på att mannen ska bestämma att det rätta tillället nu äntligen är här. Men att lura sig till en graviditet är ALDRIG lösningen, utan då får man lämna i så fall. Och sedan söka mycket aktivt, och ange från början på alla appar att man vill bilda familj inom en snar framtid, och att detta är okompromissbart.
  • Mrs Moneybags
    Anonym (stressad och ledsen) skrev 2024-09-25 21:04:20 följande:
    Ska jag lura min kille till barn?

    Jag och min kille är båda 32 år, har varit ihop i 1,5 år. Jag har varit tydlig sen start med att jag vill ha barn ganska omgående, han har dragit ut på det och är velig. Jag sa att senast sommaren 2024 vill jag börja försöka, men han har skjutit upp tidslinjen hela tiden. Vi har oskyddat samlag men undviker fullbordat samlag de 5 dagar i månaden då jag har ägglossning.

    Han är läkare och blir klar med sin tjänstgöring nu i december, något han haft tunnelseende mot och velat bli färdig med länge. Jag har ställt ett ultimatum och sagt att när det är klart ska vi börja försöka, men han börjar tveka. Säger att han inte kan ge mig ett datum, är osäker, att det inte är prio, att han inte vet. Han säger att han vill ha barn, men att det måste kännas 100% rätt först.

    Kommer det någonsin kännas rätt? Ska jag lämna honom och hitta en ny kille som vill ha barn med mig? Ska jag "lura" honom och låtsats inte ha koll på mina ägglossningsdagar? Det här tär så fruktansvärt mycket på mig.


    Jag skulle lämna honom direkt och säga att jag behöver lite tid för mig själv att fundera på hur jag vill gå vidare med förhållandet. 

    Då får även han tid att fundera och känna hur det känns att vara utan dig. 

    Tveksamhet hos någon betyder oftast NEJ. 

    Att lura honom är väl ändå inte aktuellt? Tycker du inte att det är viktigt hur ett barn kommer till jorden? 
Svar på tråden Ska jag lura min kille till barn?