• Cathariiina

    Ska jag lura min kille till barn?

    Men käre värld. Hur kan en LÄKARE vara så dum att han går med på den formen av "naturlig" födelsekontroll? Det är ju hur osäkert som helst, även om kvinnan inte är ute efter att fuska sig till en graviditet. (OK om man använder en apparat som läser av ett antal urinstickor varje månad, så blir det säkrare såklart.) Han är även mer än lovligt naiv, när han ger dig hela makten över födelsekontrollen, fast han VET att du vill ha barn och att du är i äggklocke-åldern. Han borde inte få ut sin legitimation... 

    Detta ger dig dock inte rätt att lura honom. Det handlar ju om barnet också: en del pappor kan komma runt att de har blivit lurade, och ta till sig barnet ändå, men andra kan inte det. De känner ett motstånd mot barnet fast det inte är barnets fel, och sådant blir aldrig bra. 

  • Cathariiina

    En annan sak: sådana här "lekar" som vissa föreslår, att man ska sluta hålla reda på sina fertila dagar bara man säger det till mannen innan (jag har även sett varianten i andra trådar att det är OK att sluta ta p-piller bara man berättar det för sin sexpartner, fast man VET att han inte vill ha barn), det skulle jag absolut inte rekommendera. För man kan inte bli lite halvt-om-halvt gravid, utan antingen blir man gravid eller inte, och blir man gravid så är det en oerhörd sak som påverkar hela livet för båda föräldrarna och naturligtvis för barnet, och aldrig går att göra ogjord.

    Detta är inget man kan leka med, chansa med, bedriva något slags rysk roulett med ("jag kaaaanske är fertil idag men troligen inte", "det kan vara så att jag kräktes upp mitt p-piller i morse, men det brukar inte vara någon fara", "jag borde egentligen ha bytt ut spiralen för ett år sedan, men...") Utan graviditeten måste vara något som båda verkligen vill och har beslutat sig för, medvetet och bestämt, på alla plan. 

    Det är inte konstigt att det finns så mycket problem i samhället, när folk håller på så! Det är för övrigt sådant här som får mig att se ner på kvinnor också, fast jag är kvinna själv. Det luriga, falska och listiga.  

  • Cathariiina
    Cathariiina skrev 2024-09-27 17:38:26 följande:

    En annan sak: sådana här "lekar" som vissa föreslår, att man ska sluta hålla reda på sina fertila dagar bara man säger det till mannen innan (jag har även sett varianten i andra trådar att det är OK att sluta ta p-piller bara man berättar det för sin sexpartner, fast man VET att han inte vill ha barn), det skulle jag absolut inte rekommendera. För man kan inte bli lite halvt-om-halvt gravid, utan antingen blir man gravid eller inte, och blir man gravid så är det en oerhörd sak som påverkar hela livet för båda föräldrarna och naturligtvis för barnet, och aldrig går att göra ogjord.

    Detta är inget man kan leka med, chansa med, bedriva något slags rysk roulett med ("jag kaaaanske är fertil idag men troligen inte", "det kan vara så att jag kräktes upp mitt p-piller i morse, men det brukar inte vara någon fara", "jag borde egentligen ha bytt ut spiralen för ett år sedan, men...") Utan graviditeten måste vara något som båda verkligen vill och har beslutat sig för, medvetet och bestämt, på alla plan. 

    Det är inte konstigt att det finns så mycket problem i samhället, när folk håller på så! Det är för övrigt sådant här som får mig att se ner på kvinnor också, fast jag är kvinna själv. Det luriga, falska och listiga.  


    Tillägg till detta: "blir det så blir det" är också ett sådant uttryck som jag inte anser ska tillämpas angående barnalstring alls. Chans och slump har inget att göra med så stora saker överhuvudtaget. 
  • Cathariiina
    Anonym (S) skrev 2024-09-27 20:22:51 följande:
    Ja så kan det också vara.jag var tillsammans med en man som älskar barn, han ville vänta in perfekta tillfället innan vi skaffade barn. Eller ja, allt vi skulle göra skulle ske i precis rätt tidpunkt. Jag respekterade honom såklart men efter flera år tillsammans ledsnade jag på det konstanta väntandet och jag gick vidare utan honom. Jag kände mig lite taskig när jag lämnade honom för han väntade med att kyssa någon tills det kändes rätt. Jag var den första han kysste bla. Han ville att hans första tjej skulle bli den han gifte sig med och skaffade barn med. Men jag var inte lycklig att år efter år står på samma plats och aldrig nå fram till målen pga den eviga passiva väntan. Idag är vi i 35-40 års åldern. Jag har gift mig och skaffat barn. Han fick inga barn. Han väntade för länge helt enkelt. 
    Det fetade där förstod jag inte. Varför skulle en man i den åldern inte kunna få barn? Han har minst 30 år på sig biologiskt, och "socialrealistiskt" i alla fall 10.

    I övrigt håller jag med, man ska som kvinna inte vänta för länge på att mannen ska bestämma att det rätta tillället nu äntligen är här. Men att lura sig till en graviditet är ALDRIG lösningen, utan då får man lämna i så fall. Och sedan söka mycket aktivt, och ange från början på alla appar att man vill bilda familj inom en snar framtid, och att detta är okompromissbart.
Svar på tråden Ska jag lura min kille till barn?