Bor i innerstan med två barn (numera tonåringar) som vuxit upp här.
Vi har båda haft promenadavstånd till arbetet, barnens förskola i porten intill och sedan skola/fritids på kort promenadavstånd. Vardagslogistiken har alltså varit otroligt smidig eftersom vi aldrig behövt sitta i bilköer eller trängts i kollektivtrafiken. Vi äger ingen bil utan har hyrt de gånger vi behövt och då kunnat anpassa bilen efter vilka behov vi haft just då (transport av saker eller familjebil tex). Parkering är ju annars ofta dyrt och svårt att få tag på i stan.
Vad gäller aktiviteter för barnen så finns ju oändligt många alternativ, men ibland kan det vara svårt att få plats om man inte har koll på när tex simskoleplatser släpps. Det är också ofta rätt dyrt. -säkert inte så stor skillnad mot där ni bor nu, men vänner som bor på mindre orter har häpnat över de terminsavgifter vi betalt för barnens fritidsaktiviteter.
Jmfört med andra platser behövde vi nog följa barnen till/från kompisar och skola under längre tid. På våra barns fritids fick de inte gå hem själva förrän under våren i trean (om föräldrarna tillät det).
Att springa ut i skogen och leka är ju något som våra barn inte fått lika mycket av som om vi bott någon annanstans, däremot har de besökt teatrar, museer osv mer än många vuxna.
Är friluftsliv familjens stora intresse är det enklare att bo utanför stan, men för den som gillar att ta del av kulturutbudet är det ju otroligt förmånligt att kunna ha promenadavstånd till så mycket.
När våra barn var små hade vi tex årskort på Skansen och gick ofta upp på eftermiddagar efter förskolan och bara strosade omkring någon timma, sedan en promenad eller spårvagn/buss hem för middag och kvällsrusningen.
Att träffa kompisar var nog också något som behövde stämmas av mellan föräldrarna längre här än om vi inte bott i stan. Eftersom innerstadsskolorna ofta är populära väljer en del föräldrar från andra delar av Stockholm att sätta sina barn i skola här, och då behövde vi ju stämma av så att någon kunde hämta barnet som åkte med en kompis hem.
Nu när de är tonåringar är det faktiskt lugnare för dem och oss att bo inne i stan än att de skall sitta på t-bana/buss ut till förorter när det börjar bli sent på kvällarna.
Sedan det där med grannar?
vi bor i ett hus från slutet av 1800-talet och hör sällan av våra grannar, men det kan ju vara stor skillnad på hur lyhört det är beroende på när huset är byggt.
Eftersom det är en vän till dig som bor i lägenheten nu så är det ju enkelt att kolla upp hur han upplever det.
Alla boendeformer har sina för- och nackdelar, men för oss har en lägenhet i innerstan funkat perfekt!