Min dotter på 16 har gjort abort. Jag behöver råd!

"Dottern går på P-piller men gjorde ett byta av sort då hon fick biverkningar som inte var så trevliga och missade en dag på kartan så som svar till den kommentaren så går hon på p-piller.

Jag lägger mig i eftersom det är precis den hjälpen min dotter vill och behöver.

Att vissa skriver att det inte är riktig kärlek är inget någon annan kan veta efter den lilla text jag beskrivit.
Dottern hade en relation på 2 år innan denna.

När han gjorde slut gick det till såhär :
De stod utanför henne epa och han grät och sa att han älskar henne, kramade om henne och sa att han orkar inte mer då han är jätte stressad och hinner inte med sig själv och de saker som han vill just nu, va med vänner, gymma, umgås med sin familj, golfa osv. Han behöver fokusera på sitt eget mående. Han kysste henne och hon sa jag älskar dig. Han säger Jag älskar dig mer. Och sen att han behöver gå till gymmet för detta är det jobbigaste beslut han behövt ta och så gick han. 

Därför känner min dotter att det är ju inte en relation som är "slut" egentligen. Inte känslomässigt. Kanske fel tid i livet absolut. 

Oavsett så tror jag att även han behöver en vuxen att samtala med om denna jobbiga situation.

Min dotter har mycke support av mig. Hon berättar allt för mig. (Vi har en vän relation)."

Så det man kan läsa här är:

1) Nej, hon var INTE skyddad.
2) Du är en gränslös förälder som tror att du ska vara bff med din dotter
3) Du är en gränslös förälder som tror att du har någon som helst rätt att gå hennes ärenden i detta
4) Det är aldrig kärlek efter bara två månader och du verkar lika naiv som dottern kring detta
5) Han gjorde det absolut bästa han kunde göra och gjorde slut på ett bra sätt
6) Din dotter ägnar sig åt önsketänkande och fattar inte att det ÄR slut, det måste hon acceptera
7) Han är inte ett svin för att han inte vill ha kontakt nu när det är slut och ni ska båda lämna honom ifred
8) Om han behöver stöd i detta, någon att prata med, har du inte med att göra!

Dottern går på P-piller men gjorde ett byta av sort då hon fick biverkningar som inte var så trevliga och missade en dag på kartan så som svar till den kommentaren så går hon på p-piller.

Det finns absolut ingen risk för att hans mamma kommer skada honom. Snarare tvärtom är hon en väldigt snäll och förstående mamma som gärna hade hjälpt honom i denna situationen. 

Ja han var oskuld när de träffades.

Jag lägger mig i eftersom det är precis den hjälpen min dotter vill och behöver.

Att vissa skriver att det inte är riktig kärlek är inget någon annan kan veta efter den lilla text jag beskrivit.
Dottern hade en relation på 2 år innan denna.

När han gjorde slut gick det till såhär :
De stod utanför henne epa och han grät och sa att han älskar henne, kramade om henne och sa att han orkar inte mer då han är jätte stressad och hinner inte med sig själv och de saker som han vill just nu, va med vänner, gymma, umgås med sin familj, golfa osv. Han behöver fokusera på sitt eget mående. Han kysste henne och hon sa jag älskar dig. Han säger Jag älskar dig mer. Och sen att han behöver gå till gymmet för detta är det jobbigaste beslut han behövt ta och så gick han. 

Därför känner min dotter att det är ju inte en relation som är "slut" egentligen. Inte känslomässigt. Kanske fel tid i livet absolut. 

Jag förstår att all typ av kontakt är jätte jobbig för båda då dem har starka känslor för varandra och de bearbetar det olika. 

Oavsett så tror jag att även han behöver en vuxen att samtala med om denna jobbiga situation.

Min dotter har mycke support av mig. Hon berättar allt för mig. (Vi har en vän relation).

Jag tror att du absolut bara vill väl och det är jättefint att din dotter känner att hon har stöd av dig.

Men stöd är inte i alla lägen att gå in och ta över. 
Du skriver att din dotter vill att du lägger dig men det är ju inte detsamma som att det är det rätta att göra.
Det kan vara jätteskönt att mamma fixar och tar ansvar när man är 16 år och känner sig ledsen...men vad lär hon sig av det?
Relationen är mellan dem och det är mellan dem att reda ut. Vill han inte det, så kan han ju inte tvingas till det.
Ditt stöd kan istället handla om att hjälpa din dotter att hantera det. Hon kan komma att hamna i liknande situationer många gånger i sitt framtida liv...ska du ringa och fixa allt då också? 
Jag förstår att det är lätt att hamna i känsla av hjälpnödighet när ens barn mår dåligt och man vill som göra allt man kan.
Men hon håller på att bli stor och du behöver också anpassa ditt stöd utifrån det.

Och du har inga mandat att fatta beslut vad han behöver.
Om han inte vill berätta för sina föräldrar får du faktiskt respektera det...
Han kanske landar i att söka hjälp på egen hand (måste ju inte vara föräldrarna) men om du lägger dig i kanske han sluter sig ännu mer...

Det svåraste som förälder är de stunder då man måste backa, inte göra mer än lyssna och låta barnen reda ut det själva

Du kan ju kontakta pojkens mamma MEN du borde inte göra det för din dotters skull. Jag förstår att det här är väldigt tufft för henne men det är bättre att hon lär sig av detta nu. Hon är liten men det kommer göra henne starkare och mer realistisk i framtiden. 

Om killen hör av sig till henne nu kanske de reparerar relationen och han förtjänar inte henne. 

Om jag var killens mamma hade jag viljat veta.

Jag instämmer att killen har skött avbrottet snyggt för att vara 16 år.
Han har gett din dotter en väldigt ärlig, vettig och sund förklaring till varför han inte vill vara kvar i relationen, moget av honom!

Att det sedan ,som ett ytterligare påslag, blev en graviditet och en abort direkt efter avslutet spär ju givetvis på allt ännu mer och jag förstår att det måste vara super jobbigt för dottern!

Men, när du kontaktade killen, frågade du om han kände till graviditeten och aborten?
Frågade du hur HAN mådde?
Där kunde du faktiskt ha tagit lite moderlig och vuxet ansvar och visat honom ditt ombesörjande över situationen. Detta måste även ha varit TUNGT för honom!
Säkert rädd för att det ska komma fram till sina föräldrar, något han inte vill då han säkert mår dåligt över allt som skett och kanske skäms mycket över sitt agerande och beslutet att göra slut med din dotter. 

Det blev nog helt enkelt för mycket för honom att hantera och därför bara vill glömma allt och gå vidare.

Det finns ju en anledning till att vi föräldrar inte längre har tillgång till våra barns vårdkontakter efter en viss ålder, det handlar om integritet och det måste vi respektera hur mycket vi än vill lägga oss i.

Jag tycker absolut att du ska släppa den här killen och lägga allt ditt fokus på dottern och hjälpa henne vidare med alla tips dom du redan fått.

Din dotter går igenom något tufft nu och jag vet hur det gör ont i mammahjärtat när våra barn mår dåligt och vi vill göra allt för att ta bort det onda, men tyvärr är detta livets skola att även lära sig att hantera dessa känslor. 
Tråkigt att detta hände när hon ännu är så ung men hon kommer att komma över det och kommer att ta lärdom av detta och kunna se det med andra ögon när känslorna har läkt igen.