Hur få henne att prata?

Mycket bra skrivet. Särskilt intressant det jag strukit under.Även detta är mycket bra reflektioner. 

Vad är egentligen problemet?
Vad förväntar du dig att hon ska säga? 
Om hon verkligen säger vad hon känner kanske det handlar om att hon tycker det blir krystat med dina blå piller, och att erat sex aldrig kan bli spontant. Hon kanske inte vill säga det med tanke på att riskera att såra dig. 

Du tycker inte du tjatar, men du beskriver att du under eran stugsemster tagit upp att du vill att hon pratar om sex. Efter det försöker du få henne att "snuskprata" under sex.
2 gånger på så kort tid upplevs nog oftast som tjat.

Om ni, i det stora hela, har ett  bra sexliv, efter 20 år ska du vara tacksam. Du skriver dock att ni inte har några "stora sex problem", men vad är då problemet?

Jag tycker du fokuserar för mycket på hämningar och blygsel, men det kanske inte alls har med det att göra. Vad är det du vill egentligen?
Vad menar du med "snuskprat"? 

Jag misstänker att det är du som även står bakom denna trådstart för 4 år sedan.  Väldigt lik frågeställning, samma resonemang och till och med samma Dr Phil-citat. 

www.familjeliv.se/forum/thread/80599804-hur-ska-jag-fa-henne-att-prata

Även denna gamla tråd bemöts med liknande svar, dvs att låta frun vara och att TS verkar mer ha fokus på sina behov än fruns behov...

Även i denna tråd förs resonemang kring att fruns sexuella uttryck är ett problem definierat av TS som ska lösas. Även i denna tråd har de egentligen ett bra sexliv.
Ts skriver bland annat HAN ser det som en utmaning att hitta nycklarna till fruns låsta rum, att HAN jobbar på att hon ska våga och att hon har för korta och tysta orgasmer och HAN vill att hon ska stöna och tjuta mer.

Om det är du, har det alltså gått 4 år och du håller fortfarande på.
Frun vill uppenbarligen fortfarande inte och känner sig fortfarande inte bekväm.
Hur kan det inte ses som tjat?  
Är det inte dags att börja acceptera att hon inte vill...
Vid detta laget måste hon vara mer än uppenbart medveten om att DU vill detta och att du står redo den dagen hon känner att hon vill....

Sluta behandla henne som ett barn....

Bra iakttagelse! Ja, det är osannolikt att det skulle vara två olika personer som skriver på samma sätt, och om samma sak. 

Har du (TS) tjatat på henne om detta i fyra år... Alternativt att något inte stämmer i din berättelse. 

En del inlägg upplever jag som dömande och nedlåtande, andra som fördömande. En del verkar missförstå mina inlägg med vilje, utifrån sina egna förutfattade meningar. En del låter moralistiska och skenheliga.

Så, en sista gång: Jag tjatar inte, min fru tycker inte att jag tjatar. Och ja, jag tycker fortfarande att det är bra att förhandla, i en relation. Även om sex.

Och jag tycker synd om din fru.
Gör det mig till skenhelig så får det väl vara så.

Jag mår dåligt av bara tanken på att befinna mig i hennes situation.

Varför inte svara på några av inläggen. 
Jag undrar vad är problemet? Hur fungerar erat sexliv egentligen? 

Vad förväntar du dig att hon ska börja prata om? Du nämner snuskprat. Menar du att hon ska börjar prata snuskigt som en del l i er "förhandling"? 

Jag försöker tänka mig att min man skulle vilja att jag pratade mer om sex...Jag skulle inte komma på något som skulle ändra vårat sexliv.
Jag brukar iofs berätta och visa att jag är nöjd med det sexliv vi har, men jag misstänker att det inte hade räckt om jag var tillsammans med dig? 

För mig blir det istället som att du förhåller dig till svaren i tråden såsom du förhåller dig till din frus tankar....det finns bara 1 rätt sätt och det är ditt...
Om man inte tycker som du är man skenhelig, moralistisk eller illivillig (missuppfattar med flit).
Det finns inte någon tanke hos dig att det finns ett annat sätt att tänka än just ditt?
Du har fått väldigt många svar från olika människor både i denna och i förra tråden (om det nu var du..) och absoluta majoriteten av dessa svar tycker att du ska låta din fru vara i detta och många anser att det du gör är respektlös och att betecknas som tjat...

En fråga, vad är tjat för dig?
För mig är det du gör nämligen klockrent tjat och jag visade min man och hans vänner denna tråd och de höll fullständigt med...men du vidhåller att det absolut inte är det....så vad är tjat för dig och vem har rätt att avgöra det?
Den som gör det eller den som utsätts (hittade inget bättre ord) för det?

Jag tycker inte att själva pratandet om sex eller dirty talk är något att höja ögonbrynen för.
Inte heller att vilja utveckla sexlivet...det gör vi med...hela tiden. 

Det jag vänder mig mot är ditt sätt att beskriva din frus del i detta och din syn på henne, som om hon inte vet sitt eget bästa.
Att det i ert förhållande inte verkar finnas någon möjlighet att faktiskt få säga nej utan att sedan behöva förhandla kring sitt nej....
För mig består absolut förhållanden av kompromisser men i detta måste det finnas ett lyssnande och även möjlighet att säga nej.
För annars är ju risken att den som är mest verbal/bästa retorikern blir den som också får igenom sin vilja och sina behov.

Hör du inte själv att det låter märkligt när du uttrycker att DU vill hjälpa din fru att hitta SIN vilja...vems vilja har hon nu menar du?

Du tar ju upp flera rådgivare, alltifrån Kalle Norwald och Dr Phil och verkar ju respektera deras tankar.
Testa att ta upp tankarna som du lyft här med en terapeut, sexualrådgivare och hör vad hen säger om förhandligar/avtal trots att din fru sagt nej, att du vill hjälpa din fru att hitta sin vilja, vill låsa upp hennes låsta rum etc....

Nu råkade jag trycka på skicka innan jag var klar.
Sorry

Det kanske är i skrift det blir missförstånd, menar jag...

Du och din fru kanske kan gå tillsammans. Inte för att ni har enorma problem utan för att komma vidare och hitta vad för kompromisser som faktiskt är möjliga.

Om det är du som skrivit detta för 4 år sedan så är detta något som du uppenbarligen saknar....vilket ju såklart är lika ok/förståeligt som att din fru inte vill/saknar det...

I stället för att svara på de frågor folk ställer, t ex om det var du i förra tråden också och om du har hållit på så här i fyra år, riktar du anklagelser mot folk som svarar.

Du får naturligtvis tycka vad du vill om det som skrivs här.  Men i mina ögon låter det inte som du alls tar till dig vad andra skriver, eller ens förstår vad andra försöker få fram. Du låter som en surgubbe som är missnöjd för att du inte fick de svar du ville ha.

Ingen här skriver att man inte kan förhandla eller utveckla sexlivet. Men din fru vill inte det du vill. Du får acceptera det. Hade hon velat hade hon sagt det. Ni har redan pratat om det, du behöver inte dra upp det igen. Det är viktigt att kommunicera, men det är inte det du gör. Du vill att hon ska gå med på det du gillar, även om du försöker klä det i vackra och skenheliga ord om att du minsann respekterar din fru. Det gör du inte, inte fullt ut. Då hade du redan lagt ner den här diskussionen.

Är du inte nöjd med svaren här, fråga en expert. Ta kontakt med en sexualrådgivare eller parterapeut. Men du kommer nästan garanterat få samma svar som här. 

Du har uttryckligen skrivit att ert sexliv är bra i det stora hela. Så vad är problemet? Du vill utveckla vissa sidor och har tagit upp det med din fru. Hon vill inte. Hon är nöjd som det är, eller vill kanske utveckla annat.

Vad är det du inte förstår? 

Mycket kan och bör man kompromissa om i ett förhållande. Så långt har du rätt.

Men allt går inte att kompromissa om så att båda blir lika nöjda. Det borde du väl veta efter 20 år? Det gäller knappast bara sexlivet.

Dessutom försöker du sitta på två stolar i tråden. Å ena sidan skriver du att du respekterar om din fru inte vill. Å andra sidan skriver du att man måste kunna kompromissa. Sedan skriver du att du vill att din fru ska släppa sina spärrar och utvecklas, som om du vet bättre än hon själv vad hon vill.

Det är snarare du som är skenhelig. 

Man ska kunna förhandla och ta upp saker i en relation. Både gällande sex och annat. Men ni har redan pratat om just detta. I fyra år verkar det som?

Hon har sagt att hon inte vill, du vet att hon inte vill, men fortsätter ändå. 

Roligt att ämnet engagerade så starkt. Jag tycker att jag har svarat på alla frågor så gott jag har kunnat, så nu blir det omtugg. Jag lägger ner.

Jag har bett om positiva synpunkter men får med något enstaka undantag bara kritik och ska svara på en massa frågor. Det är tyvärr ofta så i FL, att frågeställaren ska rannsakas, istället för att få svar på sin fråga. Även detta gör mig trött på att fortsätta. 

Är du verkligen förvånad över att en man som ställer en fråga om strategier för hur han ska manipulera sin partner till att vilja samma sak som han själv vill blir ifrågasatt? 

Du har inte svarat på en enda fråga, däremot har du ändrat på förutsättning gällande ett antal, för frågan, viktiga faktorer när du blivit ifrågasatt. 
Din fråga går inte att besvara då den i sig är rätt så otäck. 

Här skulle du ju kunna rannsaka dig själv och fundera om det kanske är något med din fråga och inställning som är orsaken till svaren.
Helst om det är du som står bakom tråden för 4 år sedan som besvarades i exakt samma anda.
Men nä, det är ju såklart medlemmarna på familjeliv som är problemet....

Ställ inte otäcka frågor om hur du ska manipulera din fru att förmås göra saker så ska du se att svaren blir annorlunda.

Jag hade till exempel svarat helt annorlunda om du skrivit att du verkligen saknar att få prata sex och ville ha råd kring hur hantera det i ett förhållande där den andre är som en mussla.

Du visar tydligt hur du fungerar. Svar, som du inte gillar, räknas inte.
På samma sätt som din frus svar, inte räknas.
Det verkar vara så att du både här och hemma endast vill höra sådant som passar dig. Allt annat viftar du bort. Det obehagligaste är att du inte verkar ha någon som helst insikt i detta.

För att kunna svara på frågan behövs mer information. Tex hur erat sexliv är. Är det tex så att ni har regelbundet sex, men att  du inte vet om du fru njuter, eller om hon kommer. Då kan jag tycka att det är rimligt att du vill veta vad hon känner, och att hon behöver prata.

Är det däremot så att hon visar vad hon njuter av, genom sitt beteende, och du vet hur hon njuter och kommer, kanske du får acceptera att hon är så. Om du däremot vill något annat är det du som får berätta det. 
Du använde ordet "snuskprat". Det vore intressant att veta vad du menar med det. För mig är det inget man kan förvänta sig, och inte heller något man bör förhandla sig till.