Inlägg från: Anonym (Tvillingmorsan) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Tvillingmorsan)

    Hur få henne att prata?

    Jag tycker också att TS låter obehaglig. Jag och min man är överens om att ett aktivt sexliv är viktigt och bådas ansvar, men att lusten kan gå upp och ner, samt att sexlivet inte är frikopplat från annat. (Hur relationen mår, samt hur man mår i övrigt, avspeglar sig även i sängen.)

    Men för TS verkar det inte handla om att ha ett sexliv, utan om att ha det sexliv han vill ha. Oavsett vad frun vill, tycker eller känner sig bekväm med. Han manipulerar henne, pressar henne och han vet om det. Kanske är det därför han har slutat svara i tråden?

  • Anonym (Tvillingmorsan)
    Tukt skrev 2024-07-09 18:48:44 följande:
    Såklart måste man inte prata. Man måste ingenting. Men då kanske man heller inte har någonting i slutänden heller.
    Och att det funkar för dig och din partner kanske inte gäller det samma för alla.Det beror nog lite på vilken typ av sex man har.
    Problemet är inte att TS vill prata, problemet är att deras sexliv i praktiken är på hans villkor.

    "Vi har inga stora sexproblem, men jag vill ju utveckla de sidorna. Jag förstår inte varför hon inte vill."

    "Jag påminde henne om vårt avtal, att hon tar ansvar för vårt gemensamma sexliv, mot att jag inte tjatar. Jag tjatar inte, gör små försök men går undan när jag märker att hon inte vill."

    "Jag älskar när hon går mig till mötes (och hatar att bli avvisad)."

    "Nästa gång vi hade sex utmanade jag henne med att prata lite snusk i sängen, men hon stoppade mig genast."

    "Sen kommer jag att försöka olika saker igen efter någon tid. Man kanske inte gillar stekt strömming direkt, men kan vänja sig och börja efterfråga det."



    Urk...
  • Anonym (Tvillingmorsan)
    Anonym (Valdemar65) skrev 2024-07-17 06:25:39 följande:

    Jag har frågat henne nu, och hon känner sig inte pressad. Om jag föreslår något hon inte vill så känner hon att jag backar och respekterar det.

    Ett nej är ett nej, för alltid, resonerar någon här. Det är ett begripligt och logiskt svar. Men det är för enkelt.

    Man kan komma igenom sina hämningar. Min fru kan ibland i ett samtal reflektera över sitt motstånd till vissa saker, upptäcka orsakerna, och vilja bryta sin blygsel. Inte konstigare än när man förhandlar om matvanor eller semester.

    Att leva tillsammans innebär många förhandlingar och kompromisser. Om man kan gå varandra till mötes utan att göra våld på sig själv så får man ett lyckligare förhållande. Jobbigare än att vara singel, men också härligare.

    I många trådar drömmer folk om att ha sex med flera, att vara otrogna, att få smisk, men de törs inte ta upp det med sin partner. De är rädda för att det ska ses som skamligt. Tragiskt, om det leder till otro, när en modig förhandling kan leda till ett skönare och mer öppensinnat förhållande.

    Det skulle aldrig falla mig in att förmå henne att göra något hon inte vill. Jag vill att hon hittar sin vilja. Gör hon inte det så lägger vi ner. 


    Håller med Anonym S. Det är bra att ni kommunicerar och att du respekterar din frus gränser, men det var inte det du skrev i början. Trådstarten handlar om hur du ska "förmå" henne till saker som DU vill, trots att hon har sagt nej. Det är inte att respektera. 

    Det har aldrig slagit dig att din fru kanske är nöjd som det är? Det är du som inte är nöjd, vilket är uppenbart, och det är okej att inte vara det. Men försök inte få det till att det är vad din fru vill, att släppa hämningar och bryta igenom murar som du kallar det. Att formulera det så är manipulativt.

    Det är vad många reagerar på i tråden, de ser igenom ditt sätt att skriva och formulera dig. Du vill att din fru ska vilja det du vill, men det är inte så sex fungerar. Visst kan man vilja utvecklas sexuellt, men då måste det komma från en själv, inte bara för att göra partnern nöjd.
  • Anonym (Tvillingmorsan)
    Anonym (Valdemar65) skrev 2024-07-18 22:55:22 följande:

    En del inlägg upplever jag som dömande och nedlåtande, andra som fördömande. En del verkar missförstå mina inlägg med vilje, utifrån sina egna förutfattade meningar. En del låter moralistiska och skenheliga.

    Så, en sista gång: Jag tjatar inte, min fru tycker inte att jag tjatar. Och ja, jag tycker fortfarande att det är bra att förhandla, i en relation. Även om sex.


    I stället för att svara på de frågor folk ställer, t ex om det var du i förra tråden också och om du har hållit på så här i fyra år, riktar du anklagelser mot folk som svarar.

    Du får naturligtvis tycka vad du vill om det som skrivs här.  Men i mina ögon låter det inte som du alls tar till dig vad andra skriver, eller ens förstår vad andra försöker få fram. Du låter som en surgubbe som är missnöjd för att du inte fick de svar du ville ha.

    Ingen här skriver att man inte kan förhandla eller utveckla sexlivet. Men din fru vill inte det du vill. Du får acceptera det. Hade hon velat hade hon sagt det. Ni har redan pratat om det, du behöver inte dra upp det igen. Det är viktigt att kommunicera, men det är inte det du gör. Du vill att hon ska gå med på det du gillar, även om du försöker klä det i vackra och skenheliga ord om att du minsann respekterar din fru. Det gör du inte, inte fullt ut. Då hade du redan lagt ner den här diskussionen.

    Är du inte nöjd med svaren här, fråga en expert. Ta kontakt med en sexualrådgivare eller parterapeut. Men du kommer nästan garanterat få samma svar som här. 

    Du har uttryckligen skrivit att ert sexliv är bra i det stora hela. Så vad är problemet? Du vill utveckla vissa sidor och har tagit upp det med din fru. Hon vill inte. Hon är nöjd som det är, eller vill kanske utveckla annat.

    Vad är det du inte förstår? 

  • Anonym (Tvillingmorsan)

    Mycket kan och bör man kompromissa om i ett förhållande. Så långt har du rätt.

    Men allt går inte att kompromissa om så att båda blir lika nöjda. Det borde du väl veta efter 20 år? Det gäller knappast bara sexlivet.

    Dessutom försöker du sitta på två stolar i tråden. Å ena sidan skriver du att du respekterar om din fru inte vill. Å andra sidan skriver du att man måste kunna kompromissa. Sedan skriver du att du vill att din fru ska släppa sina spärrar och utvecklas, som om du vet bättre än hon själv vad hon vill.

    Det är snarare du som är skenhelig. 

    Man ska kunna förhandla och ta upp saker i en relation. Både gällande sex och annat. Men ni har redan pratat om just detta. I fyra år verkar det som?

    Hon har sagt att hon inte vill, du vet att hon inte vill, men fortsätter ändå. 

Svar på tråden Hur få henne att prata?