• Anonym (Tulip)

    Hjälp, han slår mig SÅ hårt?!

    Har en son på 4,5 år som blivit fruktansvärd att hantera vid bråk. Oftast handlar bråken om att han retar sin äldre syster, slår henne eller med flit förstör hennes saker. Kan också handla om att han inte får som han vill.


     


    Han slår mig HÅRT gång på gång utan att jag egentligen gör något (dvs tar i honom eller så), bits, sparkas (gärna med skor, HÅRT) och ingenting jag gör får honom att sluta. Vissa dagar behöver det inte ens vara att det är ett bråk som utlöser detta, han vill bara provocera fram reaktioner.


     


    Just idag har han seriöst misshandlat mig hela dagen, om man nu kan uttrycka sig så gällande en 4-åring. Även personer i vår omgivning har reagerat starkt på hur han behandlar mig. Jag är helt slut och har blåmärken och bitmärken.


     


    Jag har prövat ignorera, men då fortsätter han tills han får en reaktion (och det gör ju ONT). Jag har prövat gå därifrån, men då springer han oftast och slår sin syster istället eller förstör något. När jag blir arg eller håller fast honom, vilket har hänt, så skrattar han och skriker om vartannat och gör sitt yttersta för att göra mig illa. 


    När jag försöker prata med honom när han är arg går det inte att nå honom, även om han inte är arg utan bara provokativ lyssnar han inte alls. När han är lugn så kan vi prata om att lyssna, vara en bra kompis och att det gör ont på mamma när han slår mig. Men det känns inte som att det går in riktigt.


     


    Jag vet inte vad jag ska ta mig till? HUR ska jag agera? VAD ska jag göra? Min dotter tar också stor skada av detta. 


     


    Lite mer info: jag är separerad från barnens pappa och han har dom bara varannan helg. På förskolan sköter han sig bra. Han är tidigt i utvecklingen i övrigt och har pratat meningar sedan han var 2 år. Han kan också vara världens goaste och är fysisk även åt det positiva hållet, med kramar och pussar.


  • Svar på tråden Hjälp, han slår mig SÅ hårt?!
  • Anonym (Liten)

    Kan tillägga att BUP säger att mitt barns ovanligt bra förmåga till koncentration på vissa saker i förskolan talar för npf. Att kunna fastna i det som är intressant är ett vanligt drag. 


    Det är likadant nu. Skolämnen hen tycker är kul får hen A i. Men att städa sitt rum är nästan omöjligt. 

  • Spucks
    Tow2Mater skrev 2024-06-09 16:05:30 följande:
    Om du har något att bidra med kan du ju diskutera ämnet, och inte gå i attack 
    Fina tipps. Då får vi väl förvänta sig att du följa dina uppmaningar i framtiden.
  • Spucks
    Anonym (Tulip) skrev 2024-06-09 16:29:56 följande:

    Att han är medvetet fysisk mot mig och dottern behöver väl inte innebära en diagnos? Eller tänker jag fel?
    han fungerar ju som sagt mer än väl i förskolan, kan koncentrera sig, har kompisar osv. Han ligger inte efter i utveckling utan snarare före.  


    Nej, du tänker inte fel när du säger att det inte behöver innebära någon funktionsnedsättning. Det finns många andra möjlga anledningar till hans beteende.
    Därmed tänker du fel när du utesluter en funktionsnedsättning eftersom han inte beter sig på samma sätt överallt/mot alla. Det är många barn som fungerar helt normalt i vissa sammanhang och spårar ur i andra. Det kan vara "friska" barn som spårar ur hemma eftersom förskolan/skolan är jobbig för dem och all anspänning släpps hemma, där de känner sig trygga (det är också anledningen till varför det är oftast den förälder som spenderar mest tid med barnet som barnet beter sig värst mot). Sedan kan det vara ett npf-barn som maskerar i vissa sammanhang (som just i skolan) för att passa in, och hemma behöver de inte maskerar, då är de sig själva - eller, så kan såklart även dem släpper all sin anspänning genom att agera ut.
    Anonym (Tulip) skrev 2024-06-09 16:29:56 följande:

     


    är jag fel ute om det helt enkelt är en dålig ovana han fått? Och att han gillar uppmärksamheten jag ger honom pga detta? Jag har ju svårt att tro att en fyraåring  kan förstå till fullo vad det är han gör? Men det är såklart oroande att han inte verkar ta till sig när jag säger att det gör ont. 

    Känner att jag behöver lite handfasta tips. Jag sa en gång till honom att han behöver lära sig att sluta slåss för om han slår någon som vuxen hamnar han i fängelse? kanske dumt sagt men tror ändå inte han förstod?


    Det går inte att veta vad det beror på. Det han vara npf, det kan vara en ovana, det kan vara psykiska problem, det kan vara annat. Om du förmodar att det kan vara en ovana eftersom han får uppmärksamhet för det, testa att minsta uppmärksamheten så långt som möjligt varje gång han beter sig illa. Säg bara "nej" när han är våldsam och hindrar honom att fortsätta genom att hålla fast honom eller föser undan honom. Ge inga förklaringar - han vet redan varför han inte får slå/sparka/etc. Ingen ögonkontakt, ingen reaktion som inte absolut behövs. För honom till ett annat rum , där får han stanna. För tillbaka honom (utan uppmärksamhet) när han kommer tillbaka, så länge tills han beter sig "normalt".
    Ge honom mycket uppmärksamhet när han beter sig på ett önskvärt sätt.
    Sedan ser du efter några dagar om det gör en skillnad.
  • Tow2Mater
    Spucks skrev 2024-06-09 17:49:55 följande:
    Fina tipps. Då får vi väl förvänta sig att du följa dina uppmaningar i framtiden.
    Vad är det för fel på dig? Sluta hacka på mig. Jag gav tipset till TS att låta pappan vara den fadersgestalt han ju är, då han finns i bilden och inte saknas. Och sedan gav jag ännu fler tips. Men Du bara hackar som vanligt.
  • Anonym (Tvärtom)
    Tow2Mater skrev 2024-06-09 18:05:41 följande:
    Vad är det för fel på dig? Sluta hacka på mig. Jag gav tipset till TS att låta pappan vara den fadersgestalt han ju är, då han finns i bilden och inte saknas. Och sedan gav jag ännu fler tips. Men Du bara hackar som vanligt.
    Hur låter man någon som uppenbart inte vill, vara en fadersgestalt? 
  • Tow2Mater
    Anonym (Tvärtom) skrev 2024-06-09 19:00:26 följande:
    Hur låter man någon som uppenbart inte vill, vara en fadersgestalt? 
    Vad menar du, han har ju barnen. Ett sätt jag föreslog skulle ju kunna vara att ha ett barn i taget. Om det blev för jobbigt med fler. 
  • Anonym (Mammamu)

    Du måste kontakta bvc i morgon måndag, du måste pratat med förskolan i morgon om detta beteende.
    NI behöver hjälp.
    Pappan behöver steppa upp, gå på samtal och få skinn på näsan.
    N behöver komma till BUP  för att få hjälp för ni bägge är ute på tunn is.

  • beli
    Tow2Mater skrev 2024-06-09 19:19:06 följande:
    Vad menar du, han har ju barnen. Ett sätt jag föreslog skulle ju kunna vara att ha ett barn i taget. Om det blev för jobbigt med fler. 
    Och hon har ju tydligt svarat att han vägrar.
  • Tow2Mater
    beli skrev 2024-06-09 20:02:52 följande:
    Och hon har ju tydligt svarat att han vägrar.

    Det var efter mitt inlägg med förslaget, ja. 


    Vill du mest hacka lite också, eller?

  • Anonym (Tulip)
    Anonym (Mammamu) skrev 2024-06-09 20:02:01 följande:

    Du måste kontakta bvc i morgon måndag, du måste pratat med förskolan i morgon om detta beteende.
    NI behöver hjälp.
    Pappan behöver steppa upp, gå på samtal och få skinn på näsan.
    N behöver komma till BUP  för att få hjälp för ni bägge är ute på tunn is.


    Pappan kommer inte steppa upp. 

    Jag ska ta kontakt med bvc och höra mig för lite.
  • Anonym (Billie)

    I ett avsnitt av npfpodden med Bo Heijlskov så pratar han om extroverta barn med autism. Råden han gav där har hjälpt mig mycket trots att mitt barn inte har en autismdiagnos. Han förklarar hur vissa barn behöver mycket känslomässig stimulans och uppmärksamhet. Ger man dem inte det så ser de till att själva få sitt behov uppfyllt och då blir det inte alltid så bra. 


    Din pojke kanske är likadan? Han kanske har ett stort behov av lek och stoj och mycket känslor. Får han inte skratt och uppsluppet bus fyller han sitt behov av ett starkt känsloutbyte med bråk och ilska istället. Min pojke behövde brottas och springa ikapp och tjo och tjim i mängder i den åldern. Tankade vi honom full med sådant så blev det inte alls lika mycket bråk och slag som det tyvärr blev annars. Nu är han äldre och fyller sitt behov med fotboll och andra sporter så det är inte lika krävande för oss föräldrar längre. 

Svar på tråden Hjälp, han slår mig SÅ hårt?!