Här kan man läsa om initiativet på svenska. Det finns alltså inget färdigt förslag ännu och därför inget konkret att kritisera.
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52021DC0777
Hat är alltid hat ? och det ska ingen behöva stå ut med.
Ursula von der Leyen, Europeiska kommissionens ordförande
Tal om tillståndet i unionen, september 2020
1.Inledning
I sitt tal om tillståndet i Europeiska unionen 2020betonade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att framstegen när det gäller att bekämpa hat och rasism är ömtåliga, och att det nu är dags att göra en förändring och bygga en union som går från fördömanden till handling. Hon meddelade att kommissionen kommer att föreslå en utvidgning av ?förteckningen över EU-brott med alla former av hatbrott och hatpropaganda ? vare sig det rör ras, religion, kön eller sexuell läggning.?
Att bekämpa hatpropaganda och hatbrott är en del av kommissionens åtgärder för att främja EU:s grundläggande värden och se till att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) upprätthålls. Alla former och yttringar av hat och intolerans är oförenliga med de värden om respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, som EU bygger på. Dessa värden, som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.
All form av diskriminering ? oavsett om det rör sig om kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning ? ska enligt artikel 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) vara förbjuden. Samtidigt är yttrandefriheten en av pelarna i ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle och måste ges ett starkt skydd. Enligt artikel 67 i EUF-fördraget måste EU dessutom utgöra ett område med frihet, säkerhet och rättvisa med respekt för de grundläggande rättigheterna. Genom åtgärder måste man säkerställa en hög säkerhetsnivå för att förebygga och bekämpa brottslighet, rasism och främlingsfientlighet.
Hatpropaganda och hatbrott påverkar inte bara de enskilda offren och deras omgivning, vilket orsakar dem lidande och begränsar deras grundläggande rättigheter och friheter, utan även samhället i stort. Hat undergräver själva grunden för vårt samhälle. Det försvagar den ömsesidiga förståelsen och respekten för den mångfald som pluralistiska och demokratiska samhällen bygger på.
Under de senaste årtiondena har hatpropagandan och hatbrotten ökat kraftigt i Europa. Hat är på väg att normaliseras i samhälletoch riktar sig mot individer och grupper som delar eller uppfattas som att de delar ?en gemensam egenskap?, såsom ras, etnicitet, språk, religion, nationalitet, ålder, kön, sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck, könskaraktärer eller någon annan grundläggande egenskap, eller en kombination av sådana egenskaper. Dessa egenskaper kan i allmänhet ses av andra och därför blir det enkelt för förövare att rikta in sig på dem. Egenskaperna är en del av en persons identitet som inte kan ändras eller grundläggande för personens självbild, samtidigt som de också är ett tecken på en gruppidentitet.
Den ökade användningen av internet och sociala medier har också lett till mer hatpropaganda på nätet under årens lopp. Den snabba spridningen av hatpropaganda på nätet förvärras av att folk får mindre hämningar på nätet, eftersom den förmodade anonymiteten och känslan av att man kan gå ostraffad kan minska folks mentala spärrar mot att begå sådana brott. Samtidigt har känslor och sårbarheter i allt högre grad använts, även i den offentliga debatten för politisk vinning, för att sprida rasistiska och främlingsfientliga uttalanden och attacker, som i många fall har förstärkts genom sociala medier. Spridningen av hat bland potentiellt sårbara grupper kan observeras över ett stort spektrum av våldsbejakande extremism från jihadism till höger- och vänsterextremism. Detta har bidragit till en polarisering av samhället och i sin tur till den ökande förekomsten av hatpropaganda mot i synnerhet marginaliserade grupper.
Folkhälsokrisen till följd av covid-19-pandemin har ökat känslan av osäkerhet, isolering och rädsla och skapat en atmosfär där hatpropaganda har blomstrat. Olika extremistiska ideologiska rörelser har använt sig av pandemin för att rikta in sig på specifika befolkningsgrupper (på olika grunder, bland annat nationalitet, religion, ras, kön, sexuell läggning, hudfärg och till och med ålder), vilket också har lett till hatbrott.
Kommissionen har för avsikt att lägga fram en utvidgning av förteckningen över EU-brottsområden till att omfatta hatpropaganda och hatbrott. Hat har ingen plats i EU. Det bör bekämpas med alla tillgängliga medel, även genom straffrätt.