Ångrar min otrohet

Ta bort den moraliska aspekten i att berätta eller ej. Jag var otrogen en gång i en tidigare relation, det var ett hästhuvud jag inte ville bära med mig genom livet, vilket man på olika sätt gör när man mörkar, så jag sa som det var.

Jag är helt övertygad om att de flesta skulle hemsökas av det under hela relationen, och att det är något som potentiellt skulle kunna rasera en framtid ihop. 

Säg att jag fick veta att min fru var otrogen för tre år sedan, att han kontaktar mig eller liknande. Jag hade ledig för mitt liv valt att leva vidare med henne. Hade hon själv gjort bekännelsen när det hände försvinner såklart en del av tilliten, men chansen att jag skulle ge det ett nytt försök hade ju varit betydligt större

Håller med ang:
-se över dina alkoholvanor 
-kolla så att du inte har könsjukdomar 
-funder på om du kan blivit drogad.

fundera också på hur du kom hem till han, varför ?följde du men en kille hem? ? Det är ju så tjejer uttrycker sig när dom har knullat med ngn. Eller var din tanke att kolla på TV? Eller var det så illa att du faktiskt inte viste var du var ? Återigen , blev du drogad?

Jag frågade mina väninnor jag var med tidigare och vi var ett gäng som gick till honom för efterfest. Har inget minne av att jag tagit något men mycket oklart

Det är väl klart att du inte ska berätta. Lika självklart som att man inte går till polisen och anger sig själv, om man begått ett brott. Varför skulle man dra på sig problem och bråk i onödan? Glöm det och gå vidare. 

...det finns dock ett undantag, och det är om du har blivit med barn. För då måste du testa faderskapet, och erkänna om det inte är din sambo som är fadern. Det skadar för många människor om du inte gör det, och inte bara nu utan även fram i generationerna om arv går till fel person och liknande.