• Anonym (Deppig)

    Han vågar inte

    Jag behöver pepp. Är förkrossad men ändå hoppfull, döm mig inte - jag vet redan att jag handlat omoraliskt. 

    Jag har haft ett förhållande med en gift man sen i somras, han är ganska mycket äldre än mig och normalt inte mannen jag skulle falla för. Han föll för mig och jag trodde på honom, och jag blev verkligen kär i honom. För några månader drog han sig tillbaka utan någon förklaring, jag vet att han haft det tungt privat med jobb och familj men jag tog det så fruktansvärt hårt och vad jag egentligen ville ha från honom var tröst och en förklaring, jag förstår att det inte kan bli vi. Det är klart att hans familj måste gå först, det stöttar jag även om det krossar mitt hjärta. Men förklaringen kom aldrig utan han var bara tyst. Lovade att vi skulle ses som ett avslut men drog sig bara mer och mer undan. Jag vet att jag måste släppa det, men jag har verkligen inte haft någon självaktning alls i det här. Har skickat meddelande på meddelande om hur mycket jag saknar honom. Han saknar mig också. I veckan svarade han och ville att vi skulle ses, trots att jag inte trodde att det skulle bli av så blev jag så glad. Det var skönt att höra från honom och det lindrande mitt självförakt. Dagen efter ställer han in. Det var som att jag igen inte kunde andas
     Der är inte första gången det händer och jag var förberedd, men det är ändå fruktansvärt. Den här gången fick jag dock också en förklaring, han vill inte för då kommer känslorna för mig komma tillbaka och det kan aldrig bli vi.
     Han är inte lycklig där han är nu,  det vet jag. Men hur kan jag gå vidare för att förhoppningsvis lyckas övertala honom. 
    Snälla ge mig pepp och råd, jag saknar verkligen vad vi hade. 

  • Svar på tråden Han vågar inte
  • Anonym (Hmmm ...., ,)
    Anonym (Ursäkter) skrev 2024-07-10 21:54:52 följande:
    Mycket jobb? Ni låg ju redan första gången.
    Exakt, kan ju verkligen inte bli enklare. Ingen ansträngning öht.
  • Anonym (Deppig)
    Anonym (Ursäkter) skrev 2024-07-10 21:54:52 följande:
    Mycket jobb? Ni låg ju redan första gången.
    Ja det gjorde vi det har du rätt i. Jag pratar om resten av året. Vardagen.
  • Anonym (Ursäkter)
    Anonym (Deppig) skrev 2024-07-10 21:56:54 följande:
    Ja det gjorde vi det har du rätt i. Jag pratar om resten av året. Vardagen.
    Visste inte att ni har haft en vardag ihop. Men oavsett, så kan man jobba otroligt hårt så länge de vet att det finns fitta i andra änden.
  • Anonym (Deppig)
    Anonym (Ursäkter) skrev 2024-07-10 22:01:01 följande:
    Visste inte att ni har haft en vardag ihop. Men oavsett, så kan man jobba otroligt hårt så länge de vet att det finns fitta i andra änden.
    Jo det har vi. Vi har i det närmaste bott ihop när han varit i min stad. 
  • Anonym (Hmmm ...., ,)
    Anonym (Deppig) skrev 2024-07-10 21:56:54 följande:
    Ja det gjorde vi det har du rätt i. Jag pratar om resten av året. Vardagen.
    Hur svårt får han kämpa? Du springer till honom så fort han visslar.  Han har väl aldrig fått kämpa när det gäller dig?

    Möjligen får han kämpa för att få behålla sin fru om han är borta mycket? Men det vet du ju inget om.
  • molly50
    Anonym (Hmmm ...., ,) skrev 2024-07-10 20:54:22 följande:
    Den enda som tycker det är ju ts. Obegripligt för alla andra dock!

    Troligen även frun ifs eftersom de väljer att leva med varandra oochatt hon med största sannolikhet inte ser vilket as han är - det gör bara ts. Kanske att de skulle förtjäna varandra så frun kan träffa en fin man, förutsatt att hon ÄR den enda schyssta och fina människan i den här tragiska soppan.
    Att han ljuger för att få ligga?
    Det är vi flera som har skrivit.
    Och TS verkar också böja inse det. Det är väl bra?

    Jag tycker att både frun och TS förtjänar bättre än en skitstövel som bara leker med deras känslor.
  • Anonym (Ursäkter)
    Anonym (Deppig) skrev 2024-07-10 22:05:50 följande:
    Jo det har vi. Vi har i det närmaste bott ihop när han varit i min stad. 
    Och då låg ni inte?
  • Anonym (Deppig)
    Anonym (Ursäkter) skrev 2024-07-10 22:10:31 följande:
    Och då låg ni inte?
    Ganska mycket men inte alltid.  Han har ju kommit till mig. Många timmar i bil till och från kontoret totalt. 
    Anonym (Hmmm ...., ,) skrev 2024-07-10 22:06:42 följande:
    Hur svårt får han kämpa? Du springer till honom så fort han visslar.  Han har väl aldrig fått kämpa när det gäller dig?
    Nu ja,  men det är ju sen efter han försvann. 
  • Anonym (Ursäkter)
    Anonym (Deppig) skrev 2024-07-10 22:17:24 följande:
    Ganska mycket men inte alltid.  Han har ju kommit till mig. Många timmar i bil till och från kontoret totalt. 
    Anonym (Hmmm ...., ,) skrev 2024-07-10 22:06:42 följande:
    Hur svårt får han kämpa? Du springer till honom så fort han visslar.  Han har väl aldrig fått kämpa när det gäller dig?
    Nu ja,  men det är ju sen efter han försvann. 
    Att köra till någon är inte att kämpa. Inte det minsta.
  • Anonym (Herakles)
    Anonym (Deppig) skrev 2024-07-10 22:05:50 följande:
    Jo det har vi. Vi har i det närmaste bott ihop när han varit i min stad. 
    I det närmaste? Har ni bott ihop eller inte? Att bo ihop är att ha sina grejer och möbler i samma bostad, att dela hyra och räkningar osv.

    Allr det du beskriver låter som en klassisk otrohetsaffär där han sagt saker för att få till det med sina bruttor vid sidan av. Men om ni bott ihop så är det en annan sak - det hade jag tolkat som att ni levt öppet som ett par.
Svar på tråden Han vågar inte