Han vågar inte
Barnsligt,om du frågar mig.
Och det visar ju då också vad du betyder för honom.
Du är bara en sexdocka för honom. Inget annat.
Jag menar inte att låta hård,men jag tror att det är den krassa sanningen.
Jag är faktiskt lite arg nu. Inte ett ord på hela helgen, trots att han vet att jag blev ledsen. Det var HAN som ville ses på en helg som inte var optimal för mig, och han hade fått anpassa sig till mig lite. Det har hänt när jag har besökt honom att jag har fått åka hem en dag tidigare eller komma en dag senare för att något oplanerat dykt upp/han har varit på dåligt humör. Och jag har anpassat mig - varje gång. Ändrat mina planer, lagt ut ganska mycket pengar på resandet osv. Aldrig att han skulle göra det för mig.
Kanske att jag faktiskt blockar honom nu. Det ligger ganska nära.
Tack för era fina ord, visst har ni rätt.
Jag tycker egentligen inte att jag i grunden har dålig självförtroende, jag tycker att jag har många fina egenskaper men när jag kör mig själv i botten så här så frågar jag mig om det kanske är så att jag har fel, jag kanske inte är så jävla bra för då borde det gå bättre för mig. Finns ju massor av tomtar därute som lyckas här i livet med familjer som älskar dem, så om jag inte har det betyder det att jag är en ännu större tomte än de?
Det har gått i perioder med självkänslan i botten och knackigt med en familj med psykisk ohälsa. Och så bröt jag mig loss och allt gick så bra till jag träffade den här mannen som fick mig att känna mig älskad och att jag duger för första gången. Och så blev jag så jävla sänkt av att inse att jag inte alls gör det.
Den här helgen har varit jobbig. Inte så mycket för att han inte dök upp, jag blev faktiskt arg för första gången, utanför all skit som jag säger till mig själv- jag duger verkligen inte och jag skäms för att jag försökte göra det.
Hej,
Tänkte bara att jag skulle meddela er att han hörde av sig från ett nytt nummer och berättade att vi inte kommer ha kontakt mer och han önskade mig lycka till i livet.
Jag förstår inte varför han gång på gång måste göra så här, varför går han i radioskugga och sen hör av sig lite då och då. Är det för att göra mig ledsen? Är det det aktiva målet? Jag förstår inte varför han gör så här, vad har jag gjort honom?
Jag är så otroligt ledsen så ni anar inte, jag tyckte verkligen om honom och jag saknar honom så enormt. Jag vet att han har många brister men samtidigt så är det den första personen som fått mig att känna mig uppskattad, som lärt mig att våga visa känslor och våga tro på något. Jag kände mig så otroligt omtyckt och jag vill inget hellre än att han skulle hålla om mig igen och att jag fått hålla om honom.
Jag vet ju att det måste bli så här, men jag öskar så att det hade slutat på ett annat sätt. Att jag hade kunnat vara tillräcklig, att jag inte behövt känna att jag inte duger.
Önskar att vi skiljts som vänner.