Svenska kyrkan?

Du vet vad man säger: när Fan blir gammal blir han religiös! Mot slutet av livet - vare sig det beror på ålderdom eller en dödlig sjukdom hos en yngre person - så börjar många att grubbla över de existentiella frågorna. Man vill gärna tro att det kanske finns en möjlighet att man ska få möta sina anhöriga igen efter döden, trots allt, och sådant. Och då kan det plötsligt kännas superviktigt att "säkra upp" med en kristen begravning. Eller annan religiös ceremoni, men för vanliga svenskar brukar kristendomen ligga närmast till hands.

Men visst, man kan tycka att det är falskt. Och speciellt om personen varit direkt hånfull mot de troende tidigare.

Kyrkan får bidrag från staten för att kunna bevara byggnader så det bidrar alla skattebetalare till oavsett om man är medlem eller ej och kyrkan äger en massa land också. Kyrkoavgiften är bara 60% av kyrkans totala intäkter. 

Man kan skriva in det i sitt vita arkiv om man väljer att ha ett sånt.

För min del kvittar det, men eftersom mitt yngsta barn är kristen så lär det sluta i kyrkan för mig. Jag är troende också för den delen, men kan inte stå bakom mycket av det du nämnde tidigare i tråden. Och det jag själv skrev. Dock har jag inget emot kvinnliga präster.

Min mamma begravdes av en kvinnlig präst, en helt underbart medkännande människa. Min mamma var mycket öppenhjärtad, trots sin höga ålder försvarade hon alla människors rätt att leva som de är. Inklusive sexuell läggning, religion, ursprung osv. Så länge man är på rätt sida av lagen vill säga.

Kommer att tänka på en sak... när jag var ung (runt 20) hade jag en liten flirt med en kille som var 17, det blev inget av det iofs pga hans ålder. Men fin var han och jag tänkte på honom då och då, som ett fint minne bara, ganska länge efteråt.
Sedan kom reportaget i lokaltidningen... han hade gift sig i kyrkan. Med en man. Då grusades hela minnesbilden, och han var sedan inget att ha som en gulligt ungdomsminne. Han var säkert tänd på killar redan då, vem vet... jag kanske var ett redskap för att få bort dessa känsor?

Så, jag är också emot homovigslar i kyrkan.

Man får inte ha ceremonin i kyrkan om man inte är medlem. Man får vara i något litet kapell eller i en fritidsgård eller i ett församlingshem, det är olika i olika församlingar, men man får normalt inte  ha sin begravningsceremoni i kyrkan. 

Hur tänker du nu? Dopet är en aktiv handling som föräldrarna valt och de har rätt att besluta vad barnet ska vara med i oavsett om det är scouterna, kyrkan, SEBs bostadskö eller något annat. 

Visst kan det vara så för vissa. För mig handlar det om respekt för min egen övertygelse men också för de som är troende. Att bara utnyttja lokalerna och de fina ceremonierna utan att hanen gudstro - det är om något hånfullt. Jag deltar så klart på ceremonier om jag blir bjuden men jag ber inte, tar inte nattvard etc utan är bara där för att visa respekt för den som bjudit in. 

Alla som betalar skatt till kyrkan stödjer indirekt pedofili. Känns det bra att ha det på samvetet?

Tvångsdopet avskaffades 1860 så det var ett bra tag sen det togs bort. 

Varför väljer du att stödja en organisation som inte tillåter homosexuella medlemmar? De anser att homosexualitet är en synd och att de hör hemma i helvetet. 

Jodå, det får man. Men kyrkan måste inte per automatik ställa upp på det.
Detta sa prästen till mig då vi planerade min mors begravning, men bara för att styrka mitt påstående så bifogar jag en länk.

Just det, prästen nämnde en kostnad på runt 20 k för en ceremoni inklusive allt, för en ickemedlem.

www.begravningar.se/att-ordna-begravning/kostnad-begravning/kostnad-ej-medlem-svenska-kyrkan

Framgick inte riktigt som jag ville i länken såg jag i efterhand, får leta vidare. För jag har svårt att tro att prästen, en kvinna i 70-årsåldern, inte skulle veta vad hon pratade om.