Sambos barn, utmaning

förlåt att jag är självupptagen men tycker att även jag skrev rätt konstruktiva inlägg och faktiskt svarade på din trådstart.

jag skrev att jag tror det kan vara bra att ni är överens om hur er tillvaro ska se ut nu när ni bor tillsammans och då behöver ni vara en enad front till barnet.

ni kanske behöver extra stöd hur ni ska bemöta honom då han har diagnos, men det viktiga här är alltså att du och din sambo behöver jobba tillsammans nu när ni bor ihop. jag tror på er!

dvs, ni bestämmer gränser tillsammans och båda har mandat att agera. även om barnet är hennes så är ni ju under samma hustak nu och då har du både rättigheten att få ha mandat i vad som gäller där och "skyldigheten" att upprätthålla det ni är överens om.

? Att du svarar såhär gör mig rädd. Hade du haft samvete hade du iaf visat förståelse för vår perspektiv och inte haft ego.

Varför skulle jag ha dåligt samvete för att vid ett fåtall tillfällen avbryta en eskalerande situation, få ner grabben på jorden, lugna ner sig & sedan förstå vad han gjort fel & be om ursäkt till sin mor?
Om något så är det skrämmande att det finns folk som dig

Oj vad du var empatisk då... När du  får ett svar så ger du igen med att ifrågasätta Anonym (Hur) och säga att både hon och hennes mor är svaga som fått barn och sedan blivit ensamstående?! Tja, då är väl din sambo också väldigt svag då, hon valde ju dessutom en man med, i dina ord, "pissgener"... Jisses!

HAN ÄR 10 ÅR. Snälla nån. Prata med honom om varför han istället agerar som han gör, vad han vill nå fram med. Du verkar ju precis lika frustrerad av att inte nå fram med ditt budskap när DU skäller ut honom, han kanske känner sig lika maktlös när han agerar fel? Du utnyttjar din makt som vuxen här. Han måste ju lära sig av de i sin närhet, om du skäller ut honom och får honom att skämmas kommer han istället skämmas för sig själv.

Hon är btw INTE din ägodel. Du verkar genuint ha en personlighetsstörning som hatar alla omkring dig som hotar dig från att få tillgång det du tycker dig äga.
Hon är inte din bara för att hon är i en relation med dig, ni är två självständiga individer där hennes barn ska gå framför dig och klarar du inte av att respektera det så ska du lämna henne, om du älskar henne så som du beskriver. 

Här lyfter du dig själv precis som en narcissist gör. Och sedan lägger fokus på någon annan som bara ifrågasätter hur du själv uttrycker dig. Du tycker att ett barn ska skämmas, det är empatilöst och skadeglädje. Sonen kommer vara bli värre och trotsa ännu mer, han är rädd för dig och du är inte bättre än pappan. Läs dina egna inlägg och hur många som reagerade på detta. Du är inte en fin person och det syns i hur du sätter dig över ett barns psykiska ohälsa. Sonen har inte sin pappa i sitt liv. Ta in det först och utgå från hans känslor istället för att vara bästa möjliga stödet. Killen är ensam.

Du är ju på riktigt helt sjuk i huvudet. Måtte hon inse att du är potentiellt farlig och dumpar dig.

TS i denna tråd har uttalanden som gör mig så ledsen. Han pratar om ett barn som om barnet ska veta allt som en vuxen, utan att ha vuxna förebilder i sitt liv. 
En frånvarande pappa, en mamma som nog är medberoende och själv är väldigt skör pga tidigare destruktiv relation och inget emotionellt stöd från sin nuvarande partner, och en bonuspappa som inte värderar honom och trycker ner hans självkänsla. Det här barnet riskerar att bli självmordsbenägen eller i värsta fall blir ännu mer aggressiv, och känner sig ännu mer motarbetad. Att bli utskälld när man bara vill bli sedd är gaslighting. Många vuxna tror att det är mer okej att kontrollera barn av någon anledning, och sen aldrig verkar förstå varför barnen slår emot och "blir jobbiga".

Hoppas någon i skolan ser hans välmående så han får hjälp från andra håll. I en familj ska barnen gå först och TS verkar vilja att han lugn och ro är viktigast, och mamman och sexlivet med henne och deras parmiddagar.
Hoppas hon finner självförtroende och hittar en fin manlig förebild till henne son som bara vill bli älskad

Gör slut för din egen vinning.
Denna grabb kommer inte växa upp till en skötsam tonåring.
När ni får erat gemensamma barn kommer sonen kräva fruktansvärt mycket från din sambo och du får inte den mysiga familj du drömmer om.