ivf90

Wed 13 Dec 2023 16:13

568 svar

Vi som till slut blev gravida med IVF

Jag tänkte att det kan vara på plats med en tråd för oss som har blivit gravida med IVF så att inte IVF-trådarna svämmas över av gravidinnehåll. Här kan vi följas åt och diskutera allt graviditetsrelaterat såsom oro, ultraljudsundersökningar, tankar, händelser osv.

En presentation av alla som vill skriva i tråden skulle passa fint tycker jag. Skriv hur mycket eller lite ni vill.

Ålder: 33
Vecka nu: 12+6
Kommande ultraljudsundersökningar: RUL 29/1
Tid med ofrivillig barnlösthet: 2 år

Bakgrunden till min ofrivilliga barnlöshet:

Jag har länge inte vetat om jag vill ha barn öht och bestämde mig för att göra abort när jag var 28 samt 29 och blev oplanerat gravid med min kille (som jag fortfarande är ihop med). Men båda gångerna hann det sluta i tidigt missfall. Där och då väcktes en lite oro för att det fanns en risk för att jag skulle vara en sån som visserligen blev gravid lätt men då sen fick missfall.

När jag fyllde 31 fylldes jag av en stark önskan om att få barn. Min kille var med på tåget och vi började försöka. Jag blev gravid direkt i september 2021. Men testen var supersvaga och jag började blöda ut mitt tredje tidiga missfall efter några dagars lycka.

Vi var inte överdrivet nedslagna eftersom det ändå hade hänt något på försöket. Men följande försök var inte lika lyckosamma. Vi var nitiska med ägglossningstester, men varje månad blev ändå en besvikelse. Till slut var vi uppe i ett år av negativa resultat och vi sökte då hjälp direkt.

I november 2022 påbörjade vi vår fertilitetsutredning. I mars 2023 var den äntligen klar och vi fick diagnosen oförklarad infertilitet. Efter ytterligare någon månad fick vi vår regionsfinansierade IVF-remiss godkänd och vi fick komma till Livio och påbörja sprutor i maj 2023. Vid äggplocket fick vi ut 12 ägg och alla 12 befruktades! En 3-dagars sattes in och hela 5 stycken ytterligare utvecklades till fina blastocyster till frysen. Flera dagar innan min testdag började jag blöda kraftigt och det blev ännu en besvikelse. Det kändes otroligt tufft att behöva ta en lång paus över sommaren.

När augusti kom missmatchade min ägglossning öppningen för kliniken med några dagar och det blev ytterligare en missad cykel. Cykeln därefter fick jag besked på ultraljudet inför insättningen att jag måste ha ägglossat en dag efter mensen och att vi hade missat chansen och behövde vänta en cykel till.

Hur jag blev gravid:

I början på oktober 2023 blev det äntligen dags för min första FET (och andra överföring). Redan två dagar efter överföringen fick jag innan mens-känningar och en rosa flytning, och jag var övertygad om att det var något fel med min cykel igen. Men det skulle visa sig vara en nidblödning! Mensen kom aldrig och när jag testade mig på RD11 fick jag ett knappt synbart streck.

Hur jag har mått så här långt:
De första veckorna trodde jag att jag höll på att bli galen på riktigt. Mina svaga positiva test gjorde mig övertygad om att det skulle bli ett fjärde tidigt missfall. Jag hade noll symtom och varje dag var som att leva i ett ångestmoln.

Vi bokade in ett tidigt ultraljud i vecka 6+6 och då kunde ett hjärtljud konstateras. Men embryot mätte bara 6+2, vilket gjorde mig övertygad om att den skulle dö inom kort. På IVF-klinikens ultraljud i vecka 7+6 var embryot återigen 3-4 dagar för litet, men det hade vuxit 1 mm/dag och hjärtat slog fortfarande. Jag hade inga ömma bröst, inget illamående, men ett oändligt sömnbehov.

I vecka 9-10 kände jag mig plötsligt piggare och hade därmed inga symtom alls. Vi bokade in ytterligare ett privat ultraljud eftersom jag var övertygad om missfall. Men i 9+5 fick vi se ett litet foster som hade vuxit som det skulle med en stabil hjärtrytm. Efter det vågade jag ändå börja slappna av lite. Och helt plötsligt kom illamåendet och jag började spy varannan dag ungefär. Men de fysiska gravidsymtomen lättade min ångest, så det gjorde mig ärligt inte så mycket.

Inför KUB blev jag dock otroligt nervös igen. Jag var så rädd att det skulle ha dött, men allt såg ut precis som det skulle i vecka 12+4. Även om allt forftarande känns extremt overkligt så har jag ändå vågat börja tro på att det här faktiskt ska ske nu!

Ser fram emot att läsa era andra presentationer!

Melsson

Mon 11 Mar 12:32

#330

Zaro skrev 2024-03-09 09:41:39 följande:

Senaste nytt är att besöket hos överläkaren gick bra, han ligger ned men är ej fixerad, och har gått upp 400 gram på 2 veckor. Barnmorskan tyckte att jag inte skulle handmjölka förrän två veckor innan förlossningen men bad mig kolla med överläkaren som bad mig låta bli helt, vet ej varför. Vi har också önskat bvc nu och tackat ja till en forskningsstudie kring bebisen. Om 2 samt 2,5 veckor ska vi planera en aprilförlossning med två överläkare verkar det som. Det finns en chans att prova vaginal förlossning med extra personal och övervakning men att det kanske slutar med snitt ändå. Har vi tur kanske vi tom slipper neontalen. Så länge han inte vill titta ut tidigare än april känns allt väldigt positivt.

Vad skönt att han växt på sig :D Så spännande att det kanske blir vaginal förlossning som du önskar, håller tummarna för det här längre fram <3 Vilken vecka var du i när dom kollade vikt - och vad vägde han då? Står så olika i alla appar om vikt tycker jag så lite kul att höra från en riktig "mätning" :)

Awesomeginger skrev 2024-03-11 08:45:05 följande:

Är så nervös, har första ultraljudet imorgon. Haft orolig sömn hela helgen och övertänkt att min vilopuls har varit aningen lägre än tidigare i veckan. Ca 70-72 istället för 75-79. Fortfarande väldigt mycket högre än när jag inte var garvid men ändå så över nojig. Tog ett gravetest idag på morgonen, två super starka röda sträck, så de är ju betryggande i alla fall.
Har ju alla tecken, illamående, trötthet, ömma bröst och uppblåst. Men ändå livrädda.
En fundering är det vul eller ul?

Åh förstår dig, jag var så fruktansvärt nervös inför mitt första, jag kunde knappt sova innan och satt och svettades som en gris i besöksrummet och hade sån ångest - men för dom allra flesta går det ju alldeles bra, och helt säker på att det kommer göra det för er <3 Om det är ultraljudet i v 8-9 så är det vaginalt man gör då! Man ser inte så mycket, ser ut som en liten böna - men man får se så att hjärtat slår <3.

Quincey skrev 2024-03-09 13:28:17 följande:

Hej alla, jag fick tillslut göra UL igår i 6+2 och de kunde inte se en graviditet i magen. Så tyvärr var gravtesterna korrekta när de visade en minskning av hcg i mitt fall. Idag var de nästan helt blanka.

Önskar er alla lycka till med kommande förlossningar! ❤️❤️

Åh stor kram till er <3 Hoppas att snart få se dig i denna tråd igen. Ta hand om varandra <3 Så orättvist när det varit en kamp till en graviditet att den sen inte stannar :(

Orkidé8181 skrev 2024-03-08 14:33:16 följande:

Melsson:

Det blev så när jag hade helammat i ca 1 dygn.
jag har aldrig handmjölkat med någon av mina 3 barn, men eftersom amningen var lite seg att komma igång med denna då han inte riktigt hittade sugtekniken först så sa de att jag kunde handmjölka för att få fram någon droppe och locka han med.
som tur var kom amningen igång och jag behövde aldrig handmjölka/ lära mig handmjölka.

Skönt att amningen kom igång ändå! Och nu funkar den bra? <3

Awesomeginger

Mon 11 Mar 13:48

#331

Melsson skrev 2024-03-11 12:32:09 följande:

Vad skönt att han växt på sig :D Så spännande att det kanske blir vaginal förlossning som du önskar, håller tummarna för det här längre fram <3 Vilken vecka var du i när dom kollade vikt - och vad vägde han då? Står så olika i alla appar om vikt tycker jag så lite kul att höra från en riktig "mätning" :)

Awesomeginger skrev 2024-03-11 08:45:05 följande:

Är så nervös, har första ultraljudet imorgon. Haft orolig sömn hela helgen och övertänkt att min vilopuls har varit aningen lägre än tidigare i veckan. Ca 70-72 istället för 75-79. Fortfarande väldigt mycket högre än när jag inte var garvid men ändå så över nojig. Tog ett gravetest idag på morgonen, två super starka röda sträck, så de är ju betryggande i alla fall.
Har ju alla tecken, illamående, trötthet, ömma bröst och uppblåst. Men ändå livrädda.
En fundering är det vul eller ul?

Åh förstår dig, jag var så fruktansvärt nervös inför mitt första, jag kunde knappt sova innan och satt och svettades som en gris i besöksrummet och hade sån ångest - men för dom allra flesta går det ju alldeles bra, och helt säker på att det kommer göra det för er <3 Om det är ultraljudet i v 8-9 så är det vaginalt man gör då! Man ser inte så mycket, ser ut som en liten böna - men man får se så att hjärtat slår

<3. Åh stor kram till er <3 Hoppas att snart få se dig i denna tråd igen. Ta hand om varandra <3 Så orättvist när det varit en kamp till en graviditet att den sen inte stannar :(

Orkidé8181 skrev 2024-03-08 14:33:16 följande:

Melsson:

Det blev så när jag hade helammat i ca 1 dygn.
jag har aldrig handmjölkat med någon av mina 3 barn, men eftersom amningen var lite seg att komma igång med denna då han inte riktigt hittade sugtekniken först så sa de att jag kunde handmjölka för att få fram någon droppe och locka han med.
som tur var kom amningen igång och jag behövde aldrig handmjölka/ lära mig handmjölka.

Skönt att amningen kom igång ändå! Och nu funkar den bra? <3

Skönt att höra att man inte är ensam om nerver. Försöker verkligen förbereda mig för hur jag ska tackla om de inte hittar ett tickade hjärta.
Enligt era beräkningar är jag i vecka 7+6 imorgon så då blir det vagnialt. Hade hoppas på att kommit förbi det.

Melsson

Mon 11 Mar 14:14

#332

Awesomeginger skrev 2024-03-11 13:48:17 följande:

Skönt att höra att man inte är ensam om nerver. Försöker verkligen förbereda mig för hur jag ska tackla om de inte hittar ett tickade hjärta.
Enligt era beräkningar är jag i vecka 7+6 imorgon så då blir det vagnialt. Hade hoppas på att kommit förbi det.

Ja jag var ett nervvrak men min sambo var jättelugn haha. När man varit i denna karusell så länge så blir man ju livrädd att förlora det man kämpat så länge för... Kan iaf säga att det vaginala ultraljudet gick väldigt fort och efter äggplock etc så känns det ju ingenting! Jag gjorde ett privat UL sen i mitten av v 12 (11+4) då gick det att göra på magen :)

Zaro

Mon 11 Mar 15:15

#333

Melsson skrev 2024-03-11 12:32:09 följande:

Vad skönt att han växt på sig :D Så spännande att det kanske blir vaginal förlossning som du önskar, håller tummarna för det här längre fram <3 Vilken vecka var du i när dom kollade vikt - och vad vägde han då? Står så olika i alla appar om vikt tycker jag så lite kul att höra från en riktig "mätning" :)

Awesomeginger skrev 2024-03-11 08:45:05 följande:

Är så nervös, har första ultraljudet imorgon. Haft orolig sömn hela helgen och övertänkt att min vilopuls har varit aningen lägre än tidigare i veckan. Ca 70-72 istället för 75-79. Fortfarande väldigt mycket högre än när jag inte var garvid men ändå så över nojig. Tog ett gravetest idag på morgonen, två super starka röda sträck, så de är ju betryggande i alla fall.
Har ju alla tecken, illamående, trötthet, ömma bröst och uppblåst. Men ändå livrädda.
En fundering är det vul eller ul?

Åh förstår dig, jag var så fruktansvärt nervös inför mitt första, jag kunde knappt sova innan och satt och svettades som en gris i besöksrummet och hade sån ångest - men för dom allra flesta går det ju alldeles bra, och helt säker på att det kommer göra det för er <3 Om det är ultraljudet i v 8-9 så är det vaginalt man gör då! Man ser inte så mycket, ser ut som en liten böna - men man får se så att hjärtat slår <3. Åh stor kram till er <3 Hoppas att snart få se dig i denna tråd igen. Ta hand om varandra <3 Så orättvist när det varit en kamp till en graviditet att den sen inte stannar :(

Orkidé8181 skrev 2024-03-08 14:33:16 följande:

Melsson:

Det blev så när jag hade helammat i ca 1 dygn.
jag har aldrig handmjölkat med någon av mina 3 barn, men eftersom amningen var lite seg att komma igång med denna då han inte riktigt hittade sugtekniken först så sa de att jag kunde handmjölka för att få fram någon droppe och locka han med.
som tur var kom amningen igång och jag behövde aldrig handmjölka/ lära mig handmjölka.

Skönt att amningen kom igång ändå! Och nu funkar den bra? <3

Tack snälla Melsson! Senast var det vecka 30 (det som blir 31+0 tror jag, blir fortfarande alltid förvirrad) när han gått upp så mycket vägde han 1600! Hon sa att det var normalt men såg väldigt glad ut och vi tyckte det lät väldigt mycket och att det känns skönt eftersom han blir så tidig. Bara det fortsätter så!

Vet du hur mycket din väger? Har den ett namn förresten? Och hur mår du? Det närmar ju sig

Orkidé8181

Mon 11 Mar 16:16

#334

Melsson: ja tack allt funkar nu 😊

var varande första 2-3 dagarna det strulade, men var samma sak med min första 😊

ser att ni skrivit om vikt, vi fick ju ett tillväxtultraljud i v 32-25 där någonstans pga att han låg nära övre kurva, Kommer inte ihåg vad han vägde då, men han föddes ju i v 37+3 och hade en helt normal födelsevikt.

jag får för mig att han liksom var ? färdigbakad ?
😊

Awesomeginger

Mon 11 Mar 17:52

#335

Melsson: Då vet jag att jag har VUL att vänta imorgon. Vi har tänkt att betala för privat NIPT i vecka 10 eller om de blir 11 pga påsk om allt ser bra ut imorgon. För att förhoppningsvis vid bra resultat från det känns någon form av hopp och tro.

Noelani

Mon 11 Mar 20:36

#336

Awesomeginger,
Är det IVF-kliniken som gör ultraljudet? Då skulle jag tippa på VUL. Men jag fick göra UL en vecka efter första tidiga ultraljudet - men då på vanlig mödravårdscentral och då var det inte vaginalt längre.. så de handlar nog om vad kliniken har för maskin.. IVF-kliniler har nog ingen nytta av annat än VUL tex..

Zaro,
Låter ju som han växer bra iaf ❤️
Jag är ju i v.33 o vår lilla kille är ännu inte över 2 kg. Håller alla tummar för att han stannar inne länge och kommer ut pigg och frisk 🙏

Zaro

Tue 12 Mar 07:33

#337

Precis som Noelani säger, gjorde vi bara vul hos ivf-kliniken. Första ul var hos barnmorskan för kub dvs i typ vecka 13.

Ja! Helt otroligt med tanke på att mammor med min sjukdom ofta får små barn. Men det är väl slump/donatorns genetik kanske eller för att jag sen hinnan sprack knappt vågat röra mig och äter oavbrutet för att jag inbillar mig att vikten borde vara en fördel för honom som kommer tidigt. Det kommer gå så bra för oss alla och din förlossning närmar ju också sig nu Vi föder nog i nära anslutning till varandra

Melsson

Tue 12 Mar 08:41

#338

Zaro skrev 2024-03-11 15:15:55 följande:

Tack snälla Melsson! Senast var det vecka 30 (det som blir 31+0 tror jag, blir fortfarande alltid förvirrad) när han gått upp så mycket vägde han 1600! Hon sa att det var normalt men såg väldigt glad ut och vi tyckte det lät väldigt mycket och att det känns skönt eftersom han blir så tidig. Bara det fortsätter så!

Vet du hur mycket din väger? Har den ett namn förresten? Och hur mår du? Det närmar ju sig

Helt galet att dom börjar bli så stora där inne! Ja jag blir också förvirrad när man kollar i sin app och sen när man kommer till barnmorskan haha. Ja vad skönt i ditt fall att han är lite större (det hade man kanske inte tyckt om du skulle gå hela vägen hehe).

I appen står det 1,4 kg men vet inte hur bra det stämmer! Vår lilla har inget namn än, men vi funderar på Vera, Esther, Fredrika eller Evelyn. Jag tyckte killnamn var lättare då hade det blivit en Knut eller Ture! Har ni/du bestämt namn? Såg att du skrev donator så kanske missat om du gör resan själv? Ja nu börjar det närma sig, man börjar ha nedräkning på jobbet (och jag är SÅ omotiverad till att jobba, gör helt ärligt inte världens bästa jobb atm haha), du har ju bara några få v kvar helt galet!! Ska du gå hem något innan snittet eller jobbar du på in i det sista?

Orkidé8181 skrev 2024-03-11 16:16:16 följande:

Melsson: ja tack allt funkar nu 😊

var varande första 2-3 dagarna det strulade, men var samma sak med min första 😊

ser att ni skrivit om vikt, vi fick ju ett tillväxtultraljud i v 32-25 där någonstans pga att han låg nära övre kurva, Kommer inte ihåg vad han vägde då, men han föddes ju i v 37+3 och hade en helt normal födelsevikt.

jag får för mig att han liksom var ? färdigbakad ?
😊

Vad skönt att allt funkar nu:) Hur gammal har bebisen hunnit bli? Visst skulle du dra igång och jobba 50% rätt tidigt eller har jag drömt det?

Awesomeginger skrev 2024-03-11 17:52:37 följande:

Melsson: Då vet jag att jag har VUL att vänta imorgon. Vi har tänkt att betala för privat NIPT i vecka 10 eller om de blir 11 pga påsk om allt ser bra ut imorgon. För att förhoppningsvis vid bra resultat från det känns någon form av hopp och tro.

Håller tummarna för dig idag, hoppas du kommer in och uppdaterar oss här direkt <3

Zaro

Tue 12 Mar 09:28

#339

Melsson skrev 2024-03-12 08:41:09 följande:

Helt galet att dom börjar bli så stora där inne! Ja jag blir också förvirrad när man kollar i sin app och sen när man kommer till barnmorskan haha. Ja vad skönt i ditt fall att han är lite större (det hade man kanske inte tyckt om du skulle gå hela vägen hehe).

I appen står det 1,4 kg men vet inte hur bra det stämmer! Vår lilla har inget namn än, men vi funderar på Vera, Esther, Fredrika eller Evelyn. Jag tyckte killnamn var lättare då hade det blivit en Knut eller Ture! Har ni/du bestämt namn? Såg att du skrev donator så kanske missat om du gör resan själv? Ja nu börjar det närma sig, man börjar ha nedräkning på jobbet (och jag är SÅ omotiverad till att jobba, gör helt ärligt inte världens bästa jobb atm haha), du har ju bara några få v kvar helt galet!! Ska du gå hem något innan snittet eller jobbar du på in i det sista?

Verkligen, ibland känns det tydligt att det är en kroppsdel där inne som rör sig, vilket har jag ingen aning om! Imponerad över vårdpersonalens kunskap, som hittar hjärtat eller huvudet direkt. Haha, jag sa samma sak till min sambo (vi är ett samkönat par, därav donator), annars hade det väl blivit 5-6 kg och snitt eller mätning av bäckenet på det. Å andra sidan läser jag på för mycket, inte så bra i detta sammanhang...

Alla de namnen är vackra och pojknamnen väldigt gulliga! Kommer ni bestämma det definitivt när hon tittat ut tror du? Att du ens jobbar tycker jag är en bedrift, helt förståeligt att inte orka göra det ordentligt och det tycker jag ska vara okej. Du jobbar ju redan med produktionen i magen

Jag jobbar på hemifrån! Vet ju inte datumet eller förlossningssätt ännu, men jobbar på så länge jag kan, skönt att tänka på annat och få undan saker innan förlossningen. Men trist att inte vara på själva jobbet. Eftersom jag har lite blödningar och kortare tapp kan det startas igång spontant före v 34, så jag vill vara hemma för det är nära vårt sjukhus där vi nu ju känner personalen.

Vi som till slut blev gravida med IVF

INNEHÅLL