• anonym05swe

    Hon är den jag vill dejta men hon har ingen aning. Vad bör jag göra nu?

    Hej, jag är 18 år och bor i en mellanstor stad i Sverige. Jag är aktiv i en  organisation där jag träffat en person som jag redan känner att jag vill träffa mer. Har tänkt på henne mycket sedan vi inte träffats något mer men jag har inte vågat bjuda ut henne på en dejt eller dylikt. Vi bor dessutom timmar iväg från varandra vilket gör det jobbigt. Jag är dessutom enbart ute efter långsiktiga förhållanden vid dejt.



    Vi är lika gamla men hon har ingen aning om det. Jag vet redan nu att jag är redo att offra en del saker för att bli med henne (ex fritid för att spendera den med henne om vi blir ett par). Borde jag berätta för henne? Är jag för feg? Borde jag först bjuda in henne till något innan jag gör något?


     


    Vad bör jag göra?

  • Svar på tråden Hon är den jag vill dejta men hon har ingen aning. Vad bör jag göra nu?
  • Anonym
    anonym05swe skrev 2024-05-15 22:04:30 följande:

    Det som gör det komplext är dels 


    1. Avståndet 


    2. Att vi enbart träffats 4 gånger på plats 


    3. Att det jag skriver kan tolkas fel 


    4. Att folk tror det bara är en "crush" när jag genuint bryr mig om henne 


    5. Att vi är i samma organisation och att jag är vän med hennes syster som också är det


    6. Att jag aldrig haft tjej tidigare 


    7. Att vi ska göra olika saker inom en snar framtid 


    8. Att detta kom oväntat för mig 


    Jag trodde att jag bad dig förklara vad som var ovanligt svårt i det här fallet och inte upprepa ojjandet som varenda tonåringsgrabb upplevt under tiotusentals år, så vi skulle förstå vilka skillnader som finns och som vi var obekanta med?

    Men nej, det här ser ju klart illa ut. Du har nog rätt. Flera av de här punkterna (jag tänker kanske framförallt på nr 6) är ju helt nya tillstånd för vår art.
    Det är ju mycket unikt och faktiskt helt oöverstigligt.

    Du får helt enkelt skicka henne ett sista meddelande där du tackar för tidigare svar, förklarar att du nu egentligen har sagt allt du ville och kommer att sluta höra av dig samt att du uppskattar att hon tog sig tid med det för dig så viktiga ämnet som ni nu dryftat. På så sätt räddar du säkert ansiktet från potentiella "fel".

    Gör nu inte det förrän om någon vecka, för guds skull! Det kan ju tolkas galet.

    (För övrigt flyttade min första sambo in hos mig när vi var 19. Vi träffades via en klassisk 90-talschatt och hade ca 85 mil och 10 timmar med bil mellan oss. Det var inga större problem.)
  • Anonym (X)
    anonym05swe skrev 2024-05-15 21:15:29 följande:

    Poängen är att det inte finns någon poäng med att mina vänner vet. 


    Nej, det visar på hur svårt du har med att ha djupare relationer.
  • Anonym (K)
    anonym05swe skrev 2024-05-15 22:04:30 följande:

    Det som gör det komplext är dels 


    1. Avståndet 


    2. Att vi enbart träffats 4 gånger på plats 


    3. Att det jag skriver kan tolkas fel 


    4. Att folk tror det bara är en "crush" när jag genuint bryr mig om henne 


    5. Att vi är i samma organisation och att jag är vän med hennes syster som också är det


    6. Att jag aldrig haft tjej tidigare 


    7. Att vi ska göra olika saker inom en snar framtid 


    8. Att detta kom oväntat för mig 


    Mitt fall var också rätt komplext:
    1. Han bodde 1000 mil/24 timmars resa bort.

    2. Vi hade aldrig träffats annat än online innan jag reste till honom första gången.

    3. Jag skrev att jag ville träffa honom. Han svarade att han ville träffa mig med men inte hade möjlighet att resa. Jag skrev att jag bokar biljett till honom. Feltolkningar? Påhittat problem.

    4. "Att folk tror..." kunde jag inte brytt mig mindre om. Det var mellan honom och mig, dvs folk fick tycka vad de ville.

    5. Vi möttes i ett stort onlineforum där vi hade många gemensamma vänner. Vi berättade för vissa att vi skulle träffas. De tyckte det var kul.
    Jag berättade också för mina vänner som stöttade mig.

    6. Jag hade aldrig haft pojkvän tidigare. So what?

    7. Vi bodde i olika länder. Hade långdistansförhållande i över ett år innan vi flyttade ihop.

    8. Tja, oväntat? Du kanske snart vänjer dig vid tanken eftersom det gått många månader. Vilken förälskelse är väntad i förväg? Inte min i alla fall.

    Hade jag inte agerat hade vi inte varit gifta idag.
    Du väljer - våga, med chans att vinna, eller kom inte vidare.
  • anonym05swe
    Anonym (X) skrev 2024-05-15 22:22:53 följande:
    Nej, det visar på hur svårt du har med att ha djupare relationer.
    Nej, det skulle jag inte säga. Vill ha djupare relationer eller ja med en person främst och har inte direkt svårt att ha vänner eller så. 
  • anonym05swe
    Anonym skrev 2024-05-15 22:21:12 följande:
    Jag trodde att jag bad dig förklara vad som var ovanligt svårt i det här fallet och inte upprepa ojjandet som varenda tonåringsgrabb upplevt under tiotusentals år, så vi skulle förstå vilka skillnader som finns och som vi var obekanta med?

    Men nej, det här ser ju klart illa ut. Du har nog rätt. Flera av de här punkterna (jag tänker kanske framförallt på nr 6) är ju helt nya tillstånd för vår art.
    Det är ju mycket unikt och faktiskt helt oöverstigligt.

    Du får helt enkelt skicka henne ett sista meddelande där du tackar för tidigare svar, förklarar att du nu egentligen har sagt allt du ville och kommer att sluta höra av dig samt att du uppskattar att hon tog sig tid med det för dig så viktiga ämnet som ni nu dryftat. På så sätt räddar du säkert ansiktet från potentiella "fel".

    Gör nu inte det förrän om någon vecka, för guds skull! Det kan ju tolkas galet.

    (För övrigt flyttade min första sambo in hos mig när vi var 19. Vi träffades via en klassisk 90-talschatt och hade ca 85 mil och 10 timmar med bil mellan oss. Det var inga större problem.)

    Tror inte alla faller för folk i samma organisation eller som bor på avstånd. Jag tror inte heller att varje tonårsgrabb heller blivit kär i någon i samma organisation men samtidigt känna dens syster från samma organisation. 


     


    Nej, vill verkligen fortsätta skriva med henne med målet att det leder till att det blir en relation. Jag har verkligen inte sett en enda röd flagga eller liknande av henne heller. 


     


    Vi lever inte i svunna tider längre, 1990-talet är blott en tid som är borta. Jag gillar någon som jag faktiskt aktivt träffat och som jag absolut inte skäms över jag gillar och vill träffa henne men det komplexa är det jobbiga. Är så otroligt krångligt i detta fall.

  • Anonym
    Anonym (K) skrev 2024-05-15 22:53:53 följande:
    Mitt fall var också rätt komplext:
    1. Han bodde 1000 mil/24 timmars resa bort.

    2. Vi hade aldrig träffats annat än online innan jag reste till honom första gången.

    3. Jag skrev att jag ville träffa honom. Han svarade att han ville träffa mig med men inte hade möjlighet att resa. Jag skrev att jag bokar biljett till honom. Feltolkningar? Påhittat problem.

    4. "Att folk tror..." kunde jag inte brytt mig mindre om. Det var mellan honom och mig, dvs folk fick tycka vad de ville.

    5. Vi möttes i ett stort onlineforum där vi hade många gemensamma vänner. Vi berättade för vissa att vi skulle träffas. De tyckte det var kul.
    Jag berättade också för mina vänner som stöttade mig.

    6. Jag hade aldrig haft pojkvän tidigare. So what?

    7. Vi bodde i olika länder. Hade långdistansförhållande i över ett år innan vi flyttade ihop.

    8. Tja, oväntat? Du kanske snart vänjer dig vid tanken eftersom det gått många månader. Vilken förälskelse är väntad i förväg? Inte min i alla fall.

    Hade jag inte agerat hade vi inte varit gifta idag.
    Du väljer - våga, med chans att vinna, eller kom inte vidare.
    Nästan precis så gick det till för mig och första sambon, med undantaget att vi båda bodde i Sverige och på bara en tiondel av ert avstånd och säkert hade lättare att ses.

    Men just i ts fall är det ju mycket mer ovanligt och svårt.
    Tillkrånglade kärlekshistorier är ju ett mycket ovanligt tema och vi tar inte tillräcklig hänsyn till att han faktiskt är scout.

    Det här är så unikt och svårt att han nödgas låta det passera och aldrig bli något.
  • anonym05swe
    Anonym skrev 2024-05-15 23:05:10 följande:
    Nästan precis så gick det till för mig och första sambon, med undantaget att vi båda bodde i Sverige och på bara en tiondel av ert avstånd och säkert hade lättare att ses.

    Men just i ts fall är det ju mycket mer ovanligt och svårt.
    Tillkrånglade kärlekshistorier är ju ett mycket ovanligt tema och vi tar inte tillräcklig hänsyn till att han faktiskt är scout.

    Det här är så unikt och svårt att han nödgas låta det passera och aldrig bli något.

    Tro mig, jag vill verkligen träffa henne och bli hennes partner. Handlar absolut inte om det. Läs ursprungsinlägget. 


     


    Nej, är inte scout men många i mitt förbund har rötter i scouterna (är inte kopplat till något sätt)


     


    Är så mycket svårare att bli ihop än att bibehålla och stärka relationer. 

  • Anonym
    anonym05swe skrev 2024-05-15 23:02:51 följande:

    Tror inte alla faller för folk i samma organisation eller som bor på avstånd. Jag tror inte heller att varje tonårsgrabb heller blivit kär i någon i samma organisation men samtidigt känna dens syster från samma organisation. 


     


    Nej, vill verkligen fortsätta skriva med henne med målet att det leder till att det blir en relation. Jag har verkligen inte sett en enda röd flagga eller liknande av henne heller. 


     


    Vi lever inte i svunna tider längre, 1990-talet är blott en tid som är borta. Jag gillar någon som jag faktiskt aktivt träffat och som jag absolut inte skäms över jag gillar och vill träffa henne men det komplexa är det jobbiga. Är så otroligt krångligt i detta fall.


    Nej, jag förstår det. Det här är ju faktiskt mycket ovanligt. Och det är just detta fall. 4 timmar är så mycket svårare nu än tio var på 90-talet.
    En annan skillnad som du fått mig att inse är att nuförtiden springer tydligen killar  och börjar gilla en tjej. Det är ju helt annorlunda, faktiskt.

    Du har det så mycket svårare än alla andra kärleksfall och bör helt enkelt inte lyssna på oss. Vi är både yngre och mer oerfarna än du, Don Juan.

    Vi tackar för dina meningsfulla snart 300 sidor och sju månader.

    Du i din tur, får helt enkelt tacka för dig hos tjejen.
  • Anonym (K)
    anonym05swe skrev 2024-05-15 23:02:51 följande:

    Tror inte alla faller för folk i samma organisation eller som bor på avstånd. Jag tror inte heller att varje tonårsgrabb heller blivit kär i någon i samma organisation men samtidigt känna dens syster från samma organisation. 


    Vi lever inte i svunna tider längre, 1990-talet är blott en tid som är borta. Jag gillar någon som jag faktiskt aktivt träffat och som jag absolut inte skäms över jag gillar och vill träffa henne men det komplexa är det jobbiga. Är så otroligt krångligt i detta fall.


    Det är inte komplext!
    Du krånglar till det själv.

    Allas situationer är unika med sina problem. Folk löser det som ligger i vägen, för att de tar initiativ och vågar ta risker för kärlekens skull.

    Sluta hitta på meningslösa ursäkter. Du väljer att se detta som krångligt när det är väldigt lätt.
  • Anonym
    anonym05swe skrev 2024-05-15 23:09:16 följande:

    Tro mig, jag vill verkligen träffa henne och bli hennes partner. Handlar absolut inte om det. Läs ursprungsinlägget. 


    Jo, men det går ju inte, som du säger. Du får tacka för hennes tid.
    anonym05swe skrev 2024-05-15 23:09:16 följande:

    Nej, är inte scout men många i mitt förbund har rötter i scouterna (är inte kopplat till något sätt)


    Ja, just det här med Hitlerjugend kan ju vara svårt att kombinera med en dejt.
    anonym05swe skrev 2024-05-15 23:09:16 följande:

    Är så mycket svårare att bli ihop än att bibehålla och stärka relationer. 



    Jepp, det vet ju du bäst. Synd men bara att lägga ner.

    Vi är alla lika chockade över beskedet att det är svårare att charma och vinna någon än att äta chips bredvid henne.
Svar på tråden Hon är den jag vill dejta men hon har ingen aning. Vad bör jag göra nu?