Hon är den jag vill dejta men hon har ingen aning. Vad bör jag göra nu?

Nej, jag hade kunnat skriva nu att jag vill ses privat med henne men är liksom mer orolig för de riskerna som finns. Tänk om hon tror jag enbart är intresserad av henne pga andra saker än jag faktiskt är? Tänk om hon tolkar det fel? Tänk om det går vägen men att förhållandet inte gör det pga okända saker nu? Tänk om jag när vi ses om vi gör det inte har en bra dejt utan känner mig stressad och nervös? Finns så många saker jag är rädd för rörande det.

Vadå va? Vad gick att misstolka? Du upprepar samma mantran om och om igen. Det är därmed svårt att ta dig seriöst. Du verkar mest vilja ha uppmärksamhet här. Inget händer. Du gör noll. (Och nu kommer du att du skriva igen att du ju skriver till henne och att dina känslor växt bla bla bla och så går det bara runt runt).

Jag har skrivit med henne mkt, varit med henne ofta på event så har definitivt varit handlingkraftig.

detta ekorrhjul.

vad vill du? vill du ha en chans med tjejen eller inte? Om du vill ha en chans måste du våga satsa.

vad är det värsta som kan hända? Kontra det bästa? är det värre att hon kanske säger nej? Är det värre att andra kanske får veta? Än att du får möjlighet att gå på dejt med denna tjej?

eller ska du fortsätta tassa runt i ett halvår till? utan att våga satsa? under det halvåret kommer tjejen hinna träffa många andra potentiella dejter. Är det vad du vill? Att hon ska leva vidare sitt liv i sin verklighet ovetandes om dina känslor?

Ja och där startar du samma rundgång igen.

Nej, du är motsatsen till handlingskraftig. Om du vill ha henne så måste du våga. Så är det bara.

Du är rädd, oerfaren, omogen och har dåligt självförtroende.

Jag tycker du ska glömma henne och tanken på ett livslångt förhållande några år, och satsa på att skaffa dig erfarenhet. Dejta, inled några mindre seriösa förhållande, skaffa dig erfarenhet av att umgås på tu man hand med tjejer, ha sex osv. 

Sedan när du mognat, blivit mindre rädd och fått lite självförtroende så kan du satsa på ett seriöst förhållande. 

Hon är inte nåbar för dig, för du vågar inte närma dig henne. Dj bara hittar på undanflykter hela tiden. Du bara ordbajsar, i praktiken har du inte gjort ett skit, trots dina stora ord om henne. Glöm henne. Se det senaste halvåret som en läxa i hur du inte ska göra. 

Dessutom, jag tror väldigt många tjejer skulle bli glada om de hade en kille som tänker som du, som avgudar dom, som vill satsa långsiktigt osv. Däremot skulle de bli jävligt besvikna när killen sedan inte gör ett skit för att visa det, tvärtom kommer med undanflykter hela tiden. Ingen vill ha en sådan rädd och mesig kille. 

Alla dina rädslor kommer finnas kvar om ett halvår också, det enda som har skett är att tid har gått och hon verkligen bara ser dig som en vän (eftersom du inte har agerat).

Allt du är orolig för är precis som det ska vara när man är förälskad, det är oro, nervositet, osäkerhet, ångest, rädsla och du kan inte komma ifrån det. Du måste våga kasta dig ut för att få resultat, att sitta hemma på din kammare och skriva käcka meddelanden en gång i veckan är inte att agera.

Ja du ska bjuda ut henne. Men du tänker uppenbarligen inte ta råd av någon och du kommer att tappa den här tjejen med tanke på hur du beter dig.

En gång i vevkan och inget djupare är ärligt talat JÄTTELITE.

Men skrev du och frågade hur det blev med att bo ihop när komserten är fattar hon att du gillar henne. Att föreslå att man ska sova ihop när man aldrig träffats ensamma är märkligt.

Diskussionen avsåg inte att bli överbelastad av att någon skriver mycket, utan av att i klarspråk bli utbjuden på en dejt! Och att oväntat, (EVENTUELLT oväntat) få ett förslag om en dejt nu är också något som en normal person ska kunna hantera utan att bli överbelastad.