Anonym (Mamma)

Thu 25 May 2023 07:32

71 svar

Att ge bort barns leksaker kan orsaka trauma?

Jag älskar min son som skall fylla 30 år om exakt en månad. Sist jag träffade honom var kanske för ett år sedan. Han träffade mig tillsammans med en gemensam bekant till familjen.

Han var kall och hård. Jag sa åt honom: ''Din storebror var så pass korkad att han ger sig på dig''. Men då blev han bara sur. Jag tolkade som om han kan och vill ha kontakt med mig, eftersom dealen vi hade, var att han skulle träffa mig tillsammans med den gemensamma bekante, OM STOREBRODERN (min äldsta son) INTE VAR PÅ PLATS. Men min yngsta son (L) blev bara sur efter att jag sa att storebrodern var korkad som slog honom. Jag försökte vara på min yngsta sons sida och skapa förtroende. Det var därför jag sa så.

''Felet'' ligger allt på mig och på honom lät det mer som om att han plågades av våldet. Men han verkar ha plågats ännu mer av att få sina leksaker bortskänkta och/eller sålda.

Felet ligger inte hos mig, eftersom jag alltid varit ett offer för grupptryck. Varje gång när vi i familjen skulle hälsa på släkten, så ville jag absolut inte komma tomhänt. Det skulle bara kännas dumt.Vi hälsade på släkten varje sommar. Vid ett annan scenarier med grupptryck var när mina väninnor anordnade loppis. Jag ville varken sälja mina fina kläder och allt som jag hade, var jag i behov av. Så det som jag sålde, var min yngsta sons konsolspel, leksaker och andra saker. Han blev så ledsen.

Jag kunde inte göra så mot min äldsta son, eftersom han brusar upp och har otrolig kortstubin. Yngsta sonen, gråter bara, så det är lätt att ignorera och jag tänkte, han får gråta och så glömmer han bort efter en period.

Men jag börjar nu fundera på om han lider av trauma av att få sina leksaker borttagna.

Som barn var han inte kall. Han var mycket kärleksfull, mot både djur, natur och människor. Mycket var spännande för honom, när han var ett barn.

Om han är traumatiserad, vad kan jag göra? Utgå ifrån att det enda alternativet är att få min son tillbaka, helst så fort som möjligt. Alternativet om att jag skall glömma honom finns inte.

Jag vill också veta om det är överhuvudtaget normalt att må dåligt över att ens leksaker och annat blivit borttagna? Jag har uppfattningen att fler familjer gör så. Men min son kanske är traumatiserad. Normalt? Jag ställer frågor för att jag vill veta. Bli inte kränkta, snälla. Jag mår dåligt över allt. Ni behöver inte ge mig stöd, men ge mig vettig svar, så jag får förstånd över allt. Var hyggliga, tack!

Anonym (Mamma) Trådstartaren

Sat 27 May 2023 09:09

#51

Anonym (Va) skrev 2023-05-26 16:17:22 följande:

försäljningen av leksaker är ännu ett exempel på bristande omdöme ovh empati för någon annans känslor. jätte konstigt sätt att resonera på. Sålde du det när grabben fortfarande var ung och använde sakerna eller nu när han är vuxen? Anyway, så var det väl hans grejer och hans beslut om han vill behålla det. Skulle aldrig få för mig och sälja mina barns saker utan att fråga och då bara om de redan rensat ut dom.

tycker det låter som det nog funnit många mer saker som hänt mellan er och hur du har behandlat honom.

1) Ja, jag sålde när sonen fortfarande lekte och använde leksakerna. Men jag tänkte; jag tar bara lite grann av leksakerna ifrån lådan. Han kommer ändå leka med andra leksakerna. Jag tänkte samtidigt att han ändå kommer växa ifrån sig leksakerna.

2) Någon skrev att jag försökte säkert så gott jag kan. Och det stämmer, jag försökte så gott jag kunde. Det som jag hade till hands, så försökte jag göra så bra av mig som jag kunnat.

Anonym (Troll) skrev 2023-05-26 16:50:32 följande:

1. och din son gillade och använde sina leksaker. Du skulle ju ändå slitit ut kläderna till slut, då kunde du liks gärna sålt dem?
2. Så du gav dina barns släktingar hans leksaker men de gav inte honom något? Så alla var egentligen elaka mot din son?

1) Jag trodde att min son skulle kunna glömma allt en dag. Jag tänkte att han ändå skulle växa ifrån sig leksakerna. Jag visste inget om att sådant kan traumatisera.

2) Han fick ingenting ifrån släktingarna, nej. Men jag visste inte att han skulle bli traumatiserad av det här. Jag gav ju inte bort alla leksaker på en gång. Utan lite, lite i taget. JAG trodde att han skulle tänka för sig själv: ''Jag kan leka med dem som är kvar''. Jag trodde att allt skulle gå över och att han ändå skulle glömma och gå vidare, tänkte jag.

Anonym (Te) skrev 2023-05-26 17:17:30 följande:

- Du säger till honom att storebror var korkad som slog honom för att skapa förtroende, sedan förstår du inte varför han blir sur?
Det var din uppgift som förälder att skydda honom från en våldsam storebror (tolkar bråken som mer än vanliga syskonbråk). Men tom nu lägger du skulden på storebror istället för på dig själv, det är framförallt du som har brustit i ansvar här då du var vuxen och dina söner var barn.

Varför blir man sur om man försöker vara på personens sida och säga: ''Han var korkad som gjorde så''. Visar ju bara att jag försöker säga det han tänker innerst inne.

Anonym (Stackars barn) skrev 2023-05-26 22:47:18 följande:

Ja, grupptryck är svårt. Men det var inte svårare än att du tog din sons grejer. Du offrade hans känslor, då du inte vill offra dina egna.

Jag trodde han skulle ändå glömma och gå vidare eller i alla fall ändå växa ifrån sig leksakerna.

Fiona M

Sat 27 May 2023 09:24

#52

Hur reagerade du då när ditt äldre barn misshandlade ditt yngre?

Kvittning

Sat 27 May 2023 11:36

#53

Anonym (Mamma) skrev 2023-05-27 09:09:15 följande:

1) Ja, jag sålde när sonen fortfarande lekte och använde leksakerna. Men jag tänkte; jag tar bara lite grann av leksakerna ifrån lådan. Han kommer ändå leka med andra leksakerna. Jag tänkte samtidigt att han ändå kommer växa ifrån sig leksakerna.

2) Någon skrev att jag försökte säkert så gott jag kan. Och det stämmer, jag försökte så gott jag kunde. Det som jag hade till hands, så försökte jag göra så bra av mig som jag kunnat.

Anonym (Troll) skrev 2023-05-26 16:50:32 följande:

1. och din son gillade och använde sina leksaker. Du skulle ju ändå slitit ut kläderna till slut, då kunde du liks gärna sålt dem?
2. Så du gav dina barns släktingar hans leksaker men de gav inte honom något? Så alla var egentligen elaka mot din son?

1) Jag trodde att min son skulle kunna glömma allt en dag. Jag tänkte att han ändå skulle växa ifrån sig leksakerna. Jag visste inget om att sådant kan traumatisera.

2) Han fick ingenting ifrån släktingarna, nej. Men jag visste inte att han skulle bli traumatiserad av det här. Jag gav ju inte bort alla leksaker på en gång. Utan lite, lite i taget. JAG trodde att han skulle tänka för sig själv: ''Jag kan leka med dem som är kvar''. Jag trodde att allt skulle gå över och att han ändå skulle glömma och gå vidare, tänkte jag.

Varför blir man sur om man försöker vara på personens sida och säga: ''Han var korkad som gjorde så''. Visar ju bara att jag försöker säga det han tänker innerst inne.

Anonym (Stackars barn) skrev 2023-05-26 22:47:18 följande:

Ja, grupptryck är svårt. Men det var inte svårare än att du tog din sons grejer. Du offrade hans känslor, då du inte vill offra dina egna.

Jag trodde han skulle ändå glömma och gå vidare eller i alla fall ändå växa ifrån sig leksakerna.

Det som är här är ju att du gjort det gång på gång. Du gör illa din son en gång, du ser att han blir ledsen. Och sedan gör du samma sak igen och igen och igen. I åratal som jag uppfattar det.

Som sagt. Sök hjälp och lämna din son ifred. Börja erkänna och ta ansvar på riktigt för dina egna misstag istället för att skylla ifrån dig och rättfärdiga.

Anonym (Te)

Sat 27 May 2023 11:38

#54

Kan inte citera.
Till TS: Varför han blev sur för att du sa att storebror var korkad som slog honom?

För att kommentaren förskjuter ditt eget ansvar över på storebror. Ja storebror gjorde fel men det är din egen skuld du behöver uppmärksamma, inte storebrors. Båda var barn. Ditt föräldraansvar väger tyngst här. Du borde ha gått emellan och löst situationen. Du borde ha skyddat lillebror. Det är troligtvis det han är arg över, att du misslyckades med att skydda honom. Att nu i vuxen ålder kommentera att storebror är korkad visar honom att du fortfarande inte förstått ditt eget ansvar i situationen.
En bättre kommentar hade varit: Förlåt för att jag inte gick in och skyddade dig från storebrors våld. Det är att både visa empati och ta ansvar.

Anonym (Herregud)

Sun 28 May 2023 08:04

#55

Du låter som en otroligt dålig förälder som har noll självinsikt. Förstår verkligen att din son inte vill ha kontakt.

Anonym (Mamma) Trådstartaren

Sun 28 May 2023 09:46

#56

Kvittning skrev 2023-05-27 11:36:45 följande:

Det som är här är ju att du gjort det gång på gång. Du gör illa din son en gång, du ser att han blir ledsen. Och sedan gör du samma sak igen och igen och igen. I åratal som jag uppfattar det.

Jag visste inte att detta kunde orsaka trauma. Ja, jag gjorde detta varje sommar, när vi besökte släktingar. Jag visste inte att det skulle fastna i hans huvud när han är vuxen. Glömma och gå vidare, trodde jag att det skulle bli, eftersom man trots allt blir vuxen och skall fokusera på andra saker.

Anonym (Herregud) skrev 2023-05-28 08:04:35 följande:

Du låter som en otroligt dålig förälder som har noll självinsikt. Förstår verkligen att din son inte vill ha kontakt.

Fast en skrev att jag säkerligen försökte så gott som jag kunde och det stämmer. Jag försökte verkligen vara så duktig och bra, som det bara gick!

Anonym (Ert)

Sun 28 May 2023 10:15

#57

Anonym (Mamma) skrev 2023-05-28 09:46:56 följande:

Jag visste inte att detta kunde orsaka trauma. Ja, jag gjorde detta varje sommar, när vi besökte släktingar. Jag visste inte att det skulle fastna i hans huvud när han är vuxen. Glömma och gå vidare, trodde jag att det skulle bli, eftersom man trots allt blir vuxen och skall fokusera på andra saker.

Anonym (Herregud) skrev 2023-05-28 08:04:35 följande:

Du låter som en otroligt dålig förälder som har noll självinsikt. Förstår verkligen att din son inte vill ha kontakt.

Fast en skrev att jag säkerligen försökte så gott som jag kunde och det stämmer. Jag försökte verkligen vara så duktig och bra, som det bara gick!

Att du försökte göra ditt bästa är ingen ursäkt. Du uppförde dig fruktansvärt. Punkt.
Det ska du ta till dig.

Anonym (Perka)

Sun 28 May 2023 12:04

#58

Stämmer det som nån skrev att du också misshandlade honom?

Anonym (Va)

Sun 28 May 2023 13:44

#59

Anonym (Perka) skrev 2023-05-28 12:04:47 följande:

Stämmer det som nån skrev att du också misshandlade honom?

Om inte annat så är det psykisk misshandel och ts verkar totalt oförstående om hur detta kan forma och skada en person. de flesta mammor prioriterar sina barns välmående framför sitt egna men här verkar det varit totalt tvärt om Och det finns inge förståelse över allt som gått fel, bara en massa dåliga bortförklaringar (som aldrig visar ett uns av lyhördhet eller ödmjukhet).

vissa personer ska helt enkelt inte ha barn Och ts är rn sån.

Anonym (Mamma) Trådstartaren

Sun 28 May 2023 20:03

#60

Anonym (Perka) skrev 2023-05-28 12:04:47 följande:

Stämmer det som nån skrev att du också misshandlade honom?

Jag slog honom. Men jag befann mig i livet där det var som jobbigast. Jag blev väldigt stressad av att ha två barn. Dessutom var ju den äldsta sonen aggressiv. Så allt var jättejobbigt.

Jag bråkade mycket med min dåvarande man, pojkarnas pappa.

Jag gjorde allt i hemmet. Städade, lagade mat, tvättade kläder och massor, massor av saker. När min man skilde sig med mig, så blev det ingen skillnad. Jag tog fortfarande hand om allt. Allt var så jobbigt.

Att ge bort barns leksaker kan orsaka trauma?

INNEHÅLL