BF FEBRUARI 2023

Exakt så känner jag också! Om jag kör KUB och får en siffra på sannolikhet så kommer jag bara googla omkring, oroa mig och troligen ändå göra en NIPT. NIPT känns mycket säkrare, en stor bonus är att jag kan göra den redan från vecka 10+0 också och kommer få svar inom 5 arbetsdagar.

Förstår er :) jag har dock gjort KUB mina tidigare graviditeter och är nöjd med det. Skulle något vara avvikande får man ju göra nipt ändå. Jag vill inte heller veta kön (även om man självklart inte behöver titta på det resultatet) utan få en surprise nu då vi har en av varje haha.

Har ni bestämt er hur ni skulle göra om ni får reda på att barnet har en kromosomavvikelse? 

Vi har bestämt oss beroende på vilken kromosomavvikelse det eventuellt skulle visa sig. Avvikelser med 18 och 13 leder ju oftast till att den nyfödda dör.. Vid exempelvis patau syndrome så kommer vi att avbryta graviditeten, främst för barnets skull. 

Har ni bestämt er hur ni ska göra?

Ja vi kommer att avbryta isåfall. Vi har gått igenom en otroligt tuff tid med ett svårt sjukt barn som varit nära att dö (hon mår som tur är bra idag) och vet inte om vi har kraften att göra det igen om vi har ett val. Även om syndrom i sig inte betyder sjukdom så finns det mycket som kan tillstöta. 

Hej. En liten uppdatering från mig. Va på ett tidigt ultraljud i går. Vi blev överlyckliga när vi såg ett litet hjärta ticka på  va livrädd att de inte skulle slå. Tårarna bara rann av lycka! 

Är i v8. I tisdags (7+4) och när hon mätte va de 7+5. Så storleken på fostret verkar ju stämma med. Nu känns de som om man vågar njuta lite av att va gravid.

Min mage syns tydligt! nu Hoppas inte min mamma säger nått imorn när vi ses. Vill inte berätta ännu....

Nu håller vi tummar och tår att de även ser bra ut på KUBen om några veckor. 

Tänker på er alla,  och hoppas de ska gå bra för oss allihop! 

Jag plussade 21 juni och jag är beräknad till 28 februari!!
Kommer bli mitt andra barn. 
Jag är så glad och rädd på samma gång :p
har någon startat en fb grupp Bf2023 och kan lägga till mig?????

Hej, hoppar in här också! 
Första barnet, plussade i början på juni och har bf 17/2. Har bokat ett tidigt ultraljud för att lugna nerverna lite så förhoppningsvis får vi se ett litet pickande hjärta nästa vecka 

Har inga direkta symtom mer än att jag känner mig svullen över magen och lite tröttare om kvällarna. 

Ska bli kul att följas åt! 

Innan jag blev gravid var jag säker på att det blir abort om fostret har trisomi 13, 18 eller 21. Jag tror fortfarande det (speciellt trisomi 13 och 18) men jag tror det hade blivit lite knivigare att göra valet om det visar sig vara 21. Men jag tror ändå att vi kommer välja att göra abort, jag känner mig inte beredd att eventuellt behöva gå igenom ett liv med ett barn som kanske får mycket besvär när jag faktiskt kan göra valet att avstå innan det är fött, å andra sidan kan väl trisomi 21 utspela sig i många olika allvarlighetsgrader eller vad man kallar det. Men som det ser ut just nu innan vi fått resultat så blir det nog abort isåfall tyvärr. Men skulle vi bli med barn igen och det också visar på trisomi 21 så tror jag att jag hade accepterat mitt öde och behållt det hehe.

Jag gör NIPT privat på tisdag. Svaret ska komma inom 10 dagar. Nervöst. Är 39 år så risken är ju lite högre. 

Vid trisomi 13 och 18 avbryter vi, känns inte som att barnet får ett värdigt eller livsdugligt liv om hen ens överlever till förlossningen, vill inte att ett barn ska leva med smärta och ångest.
Downs är vi mer osäkra med. Har mött flera med Downs som har superfina liv och som typ gått i specialklass and that's it vad gäller "problem" (förstå mig rätt) - de är dessutom underbara personligheter och ofta extremt kärleksfulla, fina människor som skapar sig en meningsfull tillvaro och värdigt liv. Men vet också att de kan ha riktigt allvarliga hjärtproblem om det vill sig illa, och kombi-diagnoser. Glömmer aldrig ett reportage jag såg om en kille med Downs som dessutom hade autism och fick vredesutbrott och målade väggarna med sin avföring, han kunde inte kommunicera och verkade plågad. Hans mamma var vid bristningsgränsen. För mig är inte det ett värdigt eller smärtfritt liv för ett barn. Man vet ju aldrig hur ens ofödda barn kommer bli men finns det minsta aning om att de inte får ett fullgott och meningsfullt liv så blir jag tveksam. Vill inte att barn ska leva med smärta, inte kunna uttrycka det, inte typ kunna andas själv och sånt. 

Hoppas det går bra för alla här :) 

Jag tycker du kommer med väldigt kloka ord. Håller absolut med dig! Håller tummarna för att det går bra för oss alla, lycka till på tisdag! Uppdatera gärna hur det går! Jag ska göra NIPT om 8 dagar, hoppas tiden går fort!