• Tom Araya

    Förvaltare

    En jobbig situation i min vänskapskrets blev nyligen känd för mig och jag undrar om det här kan finnas några råd att få från folk som kan juridiken kring förvaltare, egendom och arv.

    Ensam kvarlevande förälder har drabbats av alzeimer och klarar inte själv att ombesörja hem, ekonomi mm.
    Denne har flyttat från sitt hus till ett äldreboende.

    De två barnen är vuxna, vi kan kalla dem syskon L och syskon S.

    Föräldern har före sin sjukdom testamenterat så mycket denna kunnat av sin egendom till L, då denne är den som ställt upp i alla år.

    Då förädern inte längre är klar nog i huvudet att sköta ekonomi mm, så föreslår S förvaltare och L skriver på, lite stressad och dåligt påläst.
    S går inte med på att ändra detta nu.

    Förvaltaren säljer nu förälderns hus och slänger allt som fanns däri. Endast S har fått komma och hämta saker.

    S har dessutom polisanmält L för förskingring, vilket är egendom och pengar som föräldern tidigare skänkt till L, men utan att några papper skrivits.

    Är situationen bortom räddning för föräldern och L, eller finns det något som kan göras?

  • Svar på tråden Förvaltare
  • Tom Araya
    Anonym (Kka) skrev 2022-05-21 10:34:46 följande:

    Att avyttra huset som föräldran inte behöver för att undvika kostnader är vanligt vis helt ok att göra. 

    Har L haft löpande kontakt med förvaltaren, erbjudit sig hyra huset och köpa lösöre, samordnat tömning mm?

    Nej, det blir nog inte som L vill men det är inte samma sak som att förvaltaren agerat fel. 


    Vem ska L köpa lösöret av?
    Av föräldern, som vill ge L allt?
  • Anonym (Mössa)
    Anonym (Kka) skrev 2022-05-21 10:54:55 följande:
    Vill L ha ett inflyttande får nog L ta ansvaret för det.

    Ang testamentet. Det finns inget som säger att det testamente som L pratar om är det giltiga. Alltså kan inte förvaltaren agera utifrån testamentet. 
    Precis! L kan inte tänka att ett testamente, som hen "vet" finns reglerar nuvarande situation. Pappan lever!

    Och L har helt missat att koll och helt missat att lite muntlig ang. hus och förälderns ekonomi är tämligen irrelevant i en konflikt med syskon.

    Alltså, L borde ha reagerat ang. fastigheten redan i samband med att pappan inte längre behövde den! Och likaså hade pappan redan långt tidigare kunnat göra sin vilja VÄLDIGT mycket tydligare, exempelvis genom att ge bort en liten del av fastigheten till L, eller på annat sätt tydligt gjort det möjligt för L att faktiskt tillvarata sina intressen.

    Det fungerar inte att luta sig tillbaka och helt tro att ett syskon inte ska kliva in och faktiskt sätta stopp, när en arvinge tänker att den ska ha allt, långt innan döden!

    Fika och besöka sin familj är inget som berättigar att de ska ge bort sitt hus till en då de blir dementa!
  • Anonym (Kka)
    Tom Araya skrev 2022-05-21 11:10:32 följande:
    Hur då?
    Anonym (Kka) skrev 2022-05-21 10:54:55 följande:
    Ang testamentet. Det finns inget som säger att det testamente som L pratar om är det giltiga. Alltså kan inte förvaltaren agera utifrån testamentet. 
    Om förvaltaren ska ta hänsyn till testamente så borde det nu ha framkommit om testamente finns och är giltigt eller ogiltigt. Inget sådant är nämnt av förvaltaren enligt L.

    Därav min fråga:
    Är detta något förvaltaren skall göra eller gör förvaltaren rätt som struntar i testamente? 
    Genom att ha en löpande dialog med förvaltaren

    Jag har svårt att tro att förvaltaren har en skyldighet att ta hänsyn till ett testamente. Det är aldrig säkert om testar giltigt eller om det finns ett annat testamente som ersätter det kända. 
  • Anonym (Kka)
    Tom Araya skrev 2022-05-21 11:12:42 följande:
    Vem ska L köpa lösöret av?
    Av föräldern, som vill ge L allt?
    Ja, förvaltaren ska ta hänsyn till förälderns ekonomi. 
  • Anonym (1234)

    Vissa beslut av överförmyndare är överklagbara, så det kan L kolla upp. Är S polisanmäld så får L avvakta besked från åklagare, och eventuellt domstol. L kan stämma S och förvaltaren i ett civilmål. Med detta inte sagt att jag tror att L kommer att vinna framgång, men dessa alternativ finns.

    Ett testamente blir aktuellt först när testatorn är död.

    För övrigt är det här en soppa som L borde hantera själv, utan TS inblandning.

  • Tom Araya
    Anonym (Mössa) skrev 2022-05-21 11:13:31 följande:
    Precis! L kan inte tänka att ett testamente, som hen "vet" finns reglerar nuvarande situation. Pappan lever!

    Och L har helt missat att koll och helt missat att lite muntlig ang. hus och förälderns ekonomi är tämligen irrelevant i en konflikt med syskon.

    Alltså, L borde ha reagerat ang. fastigheten redan i samband med att pappan inte längre behövde den! Och likaså hade pappan redan långt tidigare kunnat göra sin vilja VÄLDIGT mycket tydligare, exempelvis genom att ge bort en liten del av fastigheten till L, eller på annat sätt tydligt gjort det möjligt för L att faktiskt tillvarata sina intressen.

    Det fungerar inte att luta sig tillbaka och helt tro att ett syskon inte ska kliva in och faktiskt sätta stopp, när en arvinge tänker att den ska ha allt, långt innan döden!

    Fika och besöka sin familj är inget som berättigar att de ska ge bort sitt hus till en då de blir dementa!
    Jovisst, men det är lätt att vara efterklok. Ingen kunde förutse att föräldern skulle drabbas av demens.

    Situationen i familjen, som orsakat förälderns vilja att S inte ska ha något, har så vitt jag förstår förelegat i många år, kanske t.o.m. hela barnens vuxna liv. I alla fall sedan S gifte sig. Så detta är inget nytt.

    Förälderns plan har varit att skänka så mycket som möjligt till L och att L sedan ska ärva resten, men det hanns ju inte med innan detta med demens kom. Det fanns ingen plan som täckte demens och det är väl inte så jättekonstigt.
  • Anonym (Kka)
    Tom Araya skrev 2022-05-21 11:28:20 följande:
    Jovisst, men det är lätt att vara efterklok. Ingen kunde förutse att föräldern skulle drabbas av demens.

    Situationen i familjen, som orsakat förälderns vilja att S inte ska ha något, har så vitt jag förstår förelegat i många år, kanske t.o.m. hela barnens vuxna liv. I alla fall sedan S gifte sig. Så detta är inget nytt.

    Förälderns plan har varit att skänka så mycket som möjligt till L och att L sedan ska ärva resten, men det hanns ju inte med innan detta med demens kom. Det fanns ingen plan som täckte demens och det är väl inte så jättekonstigt.
    Nej, det blev helt klart inte som L tänkte. 
  • Tom Araya
    Anonym (1234) skrev 2022-05-21 11:23:55 följande:

    Vissa beslut av överförmyndare är överklagbara, så det kan L kolla upp. Är S polisanmäld så får L avvakta besked från åklagare, och eventuellt domstol. L kan stämma S och förvaltaren i ett civilmål. Med detta inte sagt att jag tror att L kommer att vinna framgång, men dessa alternativ finns.

    Ett testamente blir aktuellt först när testatorn är död.

    För övrigt är det här en soppa som L borde hantera själv, utan TS inblandning.


    Jag försöker bara få fram fakta om vad som gäller förvaltare, att ge som tips och råd till L hur han ska agera och framförallt få fram om det finns några möjligheter alls att göra något åt situationen, för nu är han uppgiven av de besked han fått från överförmyndarmyndigheten. Han verkar inte ens kunna påverka vilken förvaltare som gör jobbet, enligt sin egen uppfattning.
    Men som sagt, L är inte den skarpaste kniven i lådan, men har ett gott hjärta och har ställt upp för mig, så jag vill se om jag kan ge något tillbaka.

    Men får L sköta det där själv, utan min inblandning (mina eventuella tips är inte inblandning i egentlig bemärkelse).
  • Tom Araya
    Anonym (Kka) skrev 2022-05-21 11:30:14 följande:
    Nej, det blev helt klart inte som L tänkte. 
    Det verkar heller inte ha blivit som föräldern tänkte.
  • Tom Araya
    Anonym (Kka) skrev 2022-05-21 11:18:17 följande:
    Ja, förvaltaren ska ta hänsyn till förälderns ekonomi. 
    På vilket sätt gör förvaltaren det genom att slänga och skänka bort lösöret?
Svar på tråden Förvaltare