Förvaltare

Ta kontakt med överförmyndaemyndigheten och frpga om förmyndaren agerat enligt reglerna. 

Om det är enligt reglerna så är det så. 

Man har absolut rätt att ge bort det man äger, men ger man till barn bör man ha noga koll på om det ska räknas som förskott av arv eller inte. Man skriver särskilda gåvobrev då. Att egendom är bortgiven helt utan dokumentation låter ju inte alls bra. Finns det inga gåvobrev alls? L bör nog kontakta en jurist för rådgivning.

Förvaltaren ska tillvarata personens intressen, som mycket väl kan vara t.ex. att sälja ett hus där personen inte längre kan bo, för att undvika kostnader och praktiska göromål. 

Att slänga alla inventarier är däremot inte att tillvarata personens intressen. Kanske förvaltaren ansåg att magasinering skulle bli för dyrt, men då borde det vara det bästa för personen att inventarierna antingen säljs eller ges bort till barnen. Att särbehandla barnen är inte heller i personens intresse. 

Om förvaltaren förskingrar, sköter den inte sitt uppdrag väl och kan anmälas till överförmyndaren. 

Att L har fått egendom och pengar av föräldern, är ok om inte värdet är för stort för att vara en normal (inom citationstecken) present. Om det är större värden inblandade anses det vara ett förskott på arv (utan gåvobrev som säger något annat). 

Minns inte exakt hur det funkar med bevisbördan, du får googla, men tror att bevisbördan ligger på den som fått gåvan, om den hävdar att något är en gåva och inte stulits-förskingrats. I alla fall vissa fall. Som bevis för en gåva kan man använda vad man vill, fast inte säkert att vad som helst anses räcka naturligtvis. 

Om överförmyndaren har fått all information och säger att allt har gått rätt till, så är det detta som gäller. 

Just det behöver nog inte L ängslas för. Uppdraget som förvaltare är extremt hårt reglerat, varje krona ska redovisas för överförmyndaren.

Tillåt mig att vara tämligen skeptisk till historien som målats upp.

Det stackars hjälpsamma syskonet som var tänkt att få fastigheter och gåvor som blir lurad att skriva på ett litet papper och nu inte ens får vara med när familjehemmet säljs, utan sakerna släng istället för att h*n får med sig minsta lilla minne. Stackars L är bara dåligt påläst och stressad och blir lurad.

Eller så är det en berättelse om en pappa som faktiskt inte upprättade tillräckligt tydligt vad han ville, där samhället gick in med förvaltare, dvs. en starkare grad av kompetens, eftersom situationen är komplicerad och den enskilde riskerar att råka illa ut om den "bara" har god man. Två barn finns och det ena har under en period fått egendom och pengar på ett sätt som behöver upphöra....

Testamenten som skrivits när personen var vid sina sinnens fulla bruk är giltiga även om personen blir dement. Men eftersom huset är sålt finns inget hus att ärva. Då finns det bara pengar att ärva i nuläget. Självklart borde förvaltaren ha kontaktat båda barnen för att fråga om de ville ha någon minnessak men nu är ju sakerna tyvärr borta.

De där sakerna som L fått förut, finns det egentligen något värde i det...? Då pratar vi stora summor, inte ett par tusenlappar här och där. Man har all rätt att skänka bort sånt som förälder, utan gåvobrev. S kan glömma det där med förskingring. Där ligger bevisbördan på S och inte på L.

Om L är orolig för att förvaltaren misskött sitt uppdrag så har hen rätt att få ut bokföringen, med kvitton och allt. Konstigt att hen slängde sakerna istället för att ge till välgörenhet t ex men nej, hen har så klart inte smusslat undan saker till S istället. De sakerna är borta, värdet likaså. Misstag händer och man kan som nån sa inte magasinera allt, därför borde barnen ha fått gå in och välja vad de ville ha kvar.

Det är inte som behöver styrkas, jag som inte ens känner dem kan direkt tala om för dig att hen "skött" sitt uppdrag. Om föräldern bor på särskilt boende ska hemmet avyttras, dvs säljas eller säga upp hyreskontrakt, och bohaget ska därmed också ut. Förvaltaren har ingen skyldighet att anordna en massa kring sortering osv, däremot hade hen kunnat kontakta Erikshjälpen eller Myrorna istället för att bara slänga allt. Och igen, borde ha kontaktat barnen först men har ingen skyldighet till det. Sedan vad som ligger i personligt intresse är inte upp till förvaltaren att avgöra. Hen kan aldrig veta vad huvudmannen har haft för avsikter, oavsett vad som står i testamentet.

Apropå testamentet, var finns det? Är det bevittnat av två oberoende personer, alltså sådana som inte ärver? Annars är det inte ens giltigt.