Hur ofta lagar ni mat till era barn?

Jag tolkar inte snabbmat som halvfabrikat utan med snabbmat skulle jag mena tex kebab, hamburgare, pizza som köps från en sån restaurang. Halvfabrikat är halvt färdiga produkter som färdiga köttbullar, korv, pasta, ketchup och liknande och det tror jag att de flesta använder ner eller mindre varje dag i sin kost. 

Om den frågan från BVC kan tolkas på så olika sätt så borde den verkligen förtydligas för att ge rättvisande svar. 

Kul att så många svarade:) Det är väldigt olika helt enkelt. 

Vill förtydliga ytterligare att jag inte lägger någon värdering i vad andra äter. Jag utgår ifrån att majoriteten gör sitt absolut bästa för sina barn. Vi äter också halv/hel fabrikat, utemat, baguetter, rester osv till middag ibland. Men vi äter nästan alltid varm mat till både lunch och middag. 

Anledningen till den andra frågan var för att en kompis mamma slutade göra mat till henne när hon blev 16 och lagade bara till de yngre barnen. Personligen kommer jag nog alltid laga varm mat till övriga i familjen. Jag äter inte alltid själv varm mat 1-2 ggr per dag, jag föredrar annat. Men det är viktigt för min man och våra barn. 

Halvfabrikat behöver inte nödvändigtvis vara onyttiga.
Det är den ultraprocessade maten som är farligast enligt klassifikationssystemet NOVA.

Där kan även processad mat i små mängder vara berättigade för smak, konsistens och även näring.

Däremot är den ultraprocessade maten näringsfattig och processad i flera steg som är onyttigast och bör undvikas. Exempel på sådan mat är läsk, bakverk, godis, bröd och bullar som massproducerats, margarin, flingor av olika slag, fruktyoghurt, energidrycker, nuggets, fiskpinnar, korvar, pulversoppor och liknande, nudlar i paket, margarin och andra pålägg, färdiga burgare. 

Vi är alltså "bäst" i hela Europa på att äta stora mängder av den här sortens mat, så det är inte konstigt att vi också toppar stillasittande-listan. Många svenskar tror att vi är bra på de här sakerna, men fakta talar ett annat språk. Så det är nog sannolikt att många även ger sån här mat till sina barn. 

link.springer.com/article/10.1007/s00394-021-02733-7 

www.fao.org/3/ca5644en/ca5644en.pdf 

Det låter märkligt att av någon sorts princip sluta laga mat till en familjemedlem vid en viss ålder. Men om man tex har en tonåring med många aktiviteter, som sällan är hemma när de yngre barnen behöver mat, så kan jag förstå att man i vardagen löser det genom att tonåringen får fixa sin egen mat av det som finns hemma.

Det låter lite konstigt och tråkigt att utesluta en familjemedlem ur mathållningen sådär. Förutsatt att inte 16-åringen alltid är iväg vi middagstid och ändå äter senare eller fixar nåt eget och vill ha det så. Jag kommer nog fortsätta att laga mat till alla i familjen såsom jag gör nu. 

Oj. Fick hon sitta på rummet nör resten av familjen åt? Det låter hemskt. 

Jag har jobbat länge med människor som gillar att laga mat, så de gör verkligen det mesta från grunden. Därför blev det en sån chock att vi enligt bvc-skalan hörde hemma i den "duktiga" skaran...
Jag kämpar för att släppa min matångest men det är svårt

Nu är iofs mina barn utflugna men lagade alltid riktig mat när dom bodde hemma, aldrig några halvfabrikat. Mat ska njutas och vara gott när man äter. På den tiden jagade jag så det blev älgkött i mellanåt vilket barnen älskade. 

Lustigt att så många inte verkar veta vad halv- och helfabrikat betyder. 

Det är ingen fel och ha färdig mat hemma, endel trivs med sånt endel kan inte laga mat, endel vill inte och så får det vara. 

Men jag har inte gröt det första jag tänker på utan det är göra en pasta. Jag förstår varför folk äter gröt delvis för det är gott och nyttigt. 

Jag älskar laga mat. Tyvärr k an man inte odla ris hemma?!? (skrattar)

Min kunskap ger jag till mina barn och jag fick från mina päron. Mina Junior Masterchef's ibland kommer man hem till hemlagade dumplings. Från deg till dumpling. Fuskar vi?! ja köper Gyzoa deg  vi har inget emot med take away det finns på kartan.

För mig är det viktigt att äta allt inga kräsna barn slipper och skämmas som förälder. Att mina barn inte äter hos kompisar. 

Det uppskattas i våran omgivning