• Anonym (Hannah)

    Måste han verkligen få veta?

    Kortfattat:

    Har 2 barn (bägge under 2 år) med mitt x. Han har umgängestid x antal timmar 3ggr/v vardagar med sina barn som är bestämt via familjerätten.

    Nu vill han som vanligt veta vad vi ska göra i helgen, vart vi ska då han har all rätt att veta vart barnen ska..

    Jag är då boendeföräldern. Ska jag behöva avlägga rapport varenda timma vad vi gör, ska göra osv..?

    Han skickar sms och ringer flera ggr per dag.

    Jag blir snart tokig.. Känner att jag inte kan leva "mitt" liv..

    Det är bra mycket mer som ligger bakom men det skulle ta en hel evighet att skriva ned..

  • Svar på tråden Måste han verkligen få veta?
  • Anonym (Hannah)
    Anonym (123) skrev 2022-01-12 20:00:15 följande:

    Man får spela in saker där man själv är delaktig, utan att andra vet, så du har haft all rätt att spela in även om han inte visste. 

    Om nu någon sagt något är svårt att veta, han kanske bara kom på det själv, nu när saker har börjat hända som han kanske inte riktigt gillar. 

    Vilka vet ens att du spelat in? 


    Jo det vet jag är tillåtet

    Ja det är nog bara de som jag nämnde ovan och de som står mig närmast och de pratar absolut inte med honom alls.

    Vet inte om han är så smart?

    Jag skulle frågat vart han fått det ifrån men vill undvika diskussioner..

    Jag är osäker om han har blivit delgiven något ännu..
  • Anonym (Hannah)

    Inatt har jag varit vaken med äldsta barnet som kräkts flera gånger.. Idag ska det vara umgänge.. Blir nog samma visa som förra gången..

    Han har redan dividerat om andra barnet.

  • Anonym (123)
    Anonym (Hannah) skrev 2022-01-14 07:48:20 följande:

    Inatt har jag varit vaken med äldsta barnet som kräkts flera gånger.. Idag ska det vara umgänge.. Blir nog samma visa som förra gången..

    Han har redan dividerat om andra barnet.


    Om ett barn kräkts så är det väl att stor risk att det smittar och även det andra barnet kommer kräkas framöver? 
  • Anonym (Hannah)
    Anonym (123) skrev 2022-01-14 07:52:19 följande:

    Om ett barn kräkts så är det väl att stor risk att det smittar och även det andra barnet kommer kräkas framöver? 


    Ja å denna diskussion hade vi före jul ich han fattade inte det då heller.

    Men med inrådan från fam rätt så skickar jag dit den minsta ändå. Vill han ha magsjuka så får han skylla sig själv..

    Blir fel hur man än gör.

    Jag hade iaf hållt dem hemma bägge två om JAG fick bestämma..

    Men nu tror han ju iom att jag samtalat m fam.rätt att jag börjar bli mer samarbetsvillig och blev "överlycklig"..

    Alltså denna handläggare...
  • Anonym (Steff)

    Nu verkar ju inte den här pappan vara ett guldexemplar men jag som pappa hade definitivt hellre riskerat att bli magsjuk än inte fått träffa mitt barn på en vecka eller två. I dessa tider kan ju umgänget bli inställt mer än det blir av om alla ska vara helt friska. När barnen är små är en vecka en lång tid.

  • Anonym (Hannah)
    Anonym (Steff) skrev 2022-01-14 09:04:57 följande:

    Nu verkar ju inte den här pappan vara ett guldexemplar men jag som pappa hade definitivt hellre riskerat att bli magsjuk än inte fått träffa mitt barn på en vecka eller två. I dessa tider kan ju umgänget bli inställt mer än det blir av om alla ska vara helt friska. När barnen är små är en vecka en lång tid.


    Nej han är ju inte det.. Å vem får skulden sedan om han blir magsjuk?..

    Ja normala pappor kanske ser det så men HAN ska ha rätt till HANS umgänge oavsett Han ser det inte från barnens perspektiv.

    Han har ändå umgänge 3 ggr i veckan så det är rätt mycket egentligen.

    Han hade kunnat avstått idag och haft 2 förhoppningsvis friska barn på måndag istället.

    Nu kan det tyvärr bli så att det kommer cirkulera..
  • Waterproof

    Jag lider med dig. Känner igen det här så väl. Får flashbacks från min egen uppväxt. Min halvbrors pappa höll på exakt så där. Han gjorde verkligen allt i sin makt för att krångla till det och göra livet så besvärligt som möjligt för vår mamma. Allt för att sabotera, bakbinda och begränsa henne.
    Han var helt omöjlig att samarbeta med. Om mamma så vände ut och in på sig själv för att tillmötesgå hans orimliga krav och önskningar så var det ändå fel på ett eller annat sätt och han hittade hela tiden på något nytt att bråka om.
    Det gick till slut till tingsrätten där mamma tilldömdes ensam vårdnad och ett umgängesavtal bestämdes. Ett umgängesavtal som i stort sett tillmötesgick alla hans krav.
    Men sen skötte han inte umgänget ändå. Varannan helg blev var fjärde helg som blev någon helg då och då. Fyra veckor på sommaren blev två som blev en och till slut ingen.
    Så det visade sig att allt bråkande inte hade ett dugg att göra med att han ville vara med sitt barn utan enbart jävlas med mamma. Och då var det ändå han som träffade en ny kvinna och valde att lämna familjen. Vissa människor alltså..

    Dina barns pappa verkar vara precis likadan. Inget egentligt intresse för barnen utan bara bråkar för sakens skull och för att fortsätta behålla kontrollen över och begränsa dig. Men det vet du ju redan.
    Du har en jobbig tid framför dig och jag uppmuntrar dig att fortsätta vara stark och kämpa som du redan gör även om det känns hopplöst ibland. Du gör helt rätt som tar advokathjälp. Om ni inte kommer överrens så ska du nog inte vara rädd att ta det till tingsrätten för att få ett beslut. Se även till att få ensam vårdnad om du inte redan har det.

  • Anonym (Hannah)
    Waterproof skrev 2022-01-14 11:32:31 följande:

    Jag lider med dig. Känner igen det här så väl. Får flashbacks från min egen uppväxt. Min halvbrors pappa höll på exakt så där. Han gjorde verkligen allt i sin makt för att krångla till det och göra livet så besvärligt som möjligt för vår mamma. Allt för att sabotera, bakbinda och begränsa henne.

    Han var helt omöjlig att samarbeta med. Om mamma så vände ut och in på sig själv för att tillmötesgå hans orimliga krav och önskningar så var det ändå fel på ett eller annat sätt och han hittade hela tiden på något nytt att bråka om.

    Det gick till slut till tingsrätten där mamma tilldömdes ensam vårdnad och ett umgängesavtal bestämdes. Ett umgängesavtal som i stort sett tillmötesgick alla hans krav.

    Men sen skötte han inte umgänget ändå. Varannan helg blev var fjärde helg som blev någon helg då och då. Fyra veckor på sommaren blev två som blev en och till slut ingen.

    Så det visade sig att allt bråkande inte hade ett dugg att göra med att han ville vara med sitt barn utan enbart jävlas med mamma. Och då var det ändå han som träffade en ny kvinna och valde att lämna familjen. Vissa människor alltså..

    Dina barns pappa verkar vara precis likadan. Inget egentligt intresse för barnen utan bara bråkar för sakens skull och för att fortsätta behålla kontrollen över och begränsa dig. Men det vet du ju redan.

    Du har en jobbig tid framför dig och jag uppmuntrar dig att fortsätta vara stark och kämpa som du redan gör även om det känns hopplöst ibland. Du gör helt rätt som tar advokathjälp. Om ni inte kommer överrens så ska du nog inte vara rädd att ta det till tingsrätten för att få ett beslut. Se även till att få ensam vårdnad om du inte redan har det.


    Jag blir tårögd av att läsa ditt svar. Det är så hemskt! Hemskt att de ska gå via barnen för att få makt och förstöra för någon annan.

    Fy.. Känner igen det du skriver..

    Jag vill inte ha umgänge 3ggr/v då det känns kontrollerande. Jag blir låst! Det drabbar även de andra barnen.. Jag vill ha varannan helg dagtid endast.. Men det kommer han aldrig gå med på och när barnen är små så rekommenderas det täta korta umgängen..

    Kanske varannan helg dagtid samt nån veckodag.. Men sen vet man om det blir tjafs på helger finns ingen att kontakta mer än 112.

    Jag kommer dock lägga fram kontaktperson vid hämtning och lämning så då kan det funka.

    Ja det finns ju inget annat alternativ än tingsrätten om han inte ger sig någon gång! Och nej tyvärr så har jag inte ensam vårdnad..

    Det du beskriver ovan påminner också om mina andra barns pappa.. Vi hade gjort en planering över sommaren där de skulle ha ca 13 träffar.. Sedan ringde han och ändrade dem till endast 2 st.. Nu över jullovet har de inte träffat honom alls.. Så umgänget ska liksom passa honom och han tar för givet att det är bara att säga ifrån och tror att jag är hemma tex..

    Skulle jag däremot säga ifrån ett umgänge så skulle det bli ett jäkla liv där man saboterar osv! Men jag kan bli utnyttjad åt alla håll!?

    Men han är inye aggressiv och kontrollerande utan väljer att lägga pengarna på annat så han inte har råd till sitt umgänge med barnen.. Så där är det också ansträngande att få ihop det också.

    Mitt liv består av att passa umgängstider.. Ena pappan 3ggr/v Trådpappan..

    Andra pappan varannan helg samt samtal 3ggr/v fasta tider..

    Å mitt i detta sitter jag och ska få allt att gå ihop med 4 hemmavarande barn samt 2 st som är frivilligt placerade som också har det tufft (de bodde heltid hos pappan där boendet inte fungerade för nån av dem då han väljer att lägga pengar på alkohol bla) där man ska räcka till för..

    Nu svajade det iväg, förlåt. Inte riktigt svar på ditt inlägg
  • Anonym (Jo)
    Anonym (Hannah) skrev 2022-01-12 07:49:34 följande:
    Ja jag tänkte skicka några under dagen.
    Vad  bra
  • Anonym (Hannah)
    Anonym (Anna) skrev 2022-01-15 19:28:29 följande:

    Så du har problem med båda papporna, handläggaren och grannarna samtidigt som två av barnen är SoL-placerade hellre än att bo hos dig när det inte fungerade att bo hos pappan? Har jag förstått saken rätt?


    Ja med bägger papporna är det svårt med umgänget.. Hanläggaren har jag bara pratat med i telefonen då denne är ny på plats.

    Grannarna vet jag inte om de är ett problem på så vis..

    Jag har 2 tonåringar, 1 är 18 och bor hos en kompis 1 är Sol placerad sedan länge pga pappans alkoholism bland annat. Det ligger mer bakom som jag inte tänker skriva här men de har valt själva att bo där de bor nu och vi är nöjda med beslutet.
Svar på tråden Måste han verkligen få veta?