Jag har tre barn sen innan, försöker få ett fjärde. Fyller 39 i år, min minsta blir snart 4. Är inne på tredje försöket med bim i augusti :) Jag fick komplikationer vid min senaste förlossning som kan göra att det är svårare denna gången.. Innan har jag blivit gravid väldigt lätt.
Vore kul om vi var fler!
Trist. Men inte kört än! Men vet att dag 1 i cykeln är jobbig.
Någon speciell anledning till att du vill ha bf före 40?
Nej, mest för att jag börjar känna mig för gammal efter 40 :) Men vi får se.. jag fyller i december så vi har några månader på oss.
Orden INTE GRAVID, lyser klart på gravidtestet - det är som ett kraftig slag mot bröstet. Jag känner mig tom, tom på ord, vill gråta men måste behärska mig inför min 2 åriga son.
I tre minuter satt jag nästan och blundade, hjärtat bultade, och i mitt huvud snurrade frasen- gode gud låt det stå gravid, gode gud låt det stå gravid.
Istället blev det ytterligare en besvikelse, smärta som inte går att beskriva, blandad med en tom känsla och en trötthet.
Det är 1 år sen nu som vi bestämde oss för att vi vill ha ett syskon. Redan på andra försöket blev jag gravid, men det slutade i ett tidigt missfall, sen har resan varit lång, tuff, känslomässigt som en berg och dalbana och psykiskt jobbig.
Jag hade ett hopp, en känsla att få överraska min man idag på nyårsafton med nyheten att jag var gravid. Känslan har varit annorlunda den här cykeln. Jag brukar ha ömma bröst och molnande värk. Den här gången har jag haft mer lätta ilningar i brösten, och ingen molnande värk, snarare lite stick i nedre delen av magen- mot livmodern.
Tårarna har runnit ner för mina kinder, jag stirrar ut med en tom blick. Ville så gärna avsluta det här året med att vara gravid.
Samtidigt någonstans långt långt där inne, har jag fortfarande ett litet litet hopp, kanske testade jag mig för tidigt? Kanske är det inte för sent den här cykeln? Jag har inte BIM förrän imorgon, eller söndag. Men borde inte testet ändå gett utslag GRAVID isåfall idag?
Så mycket tankar, så mycket känslor, så mycket smärta snurrar just nu i huvudet.
Orden INTE GRAVID, lyser klart på gravidtestet - det är som ett kraftig slag mot bröstet. Jag känner mig tom, tom på ord, vill gråta men måste behärska mig inför min 2 åriga son.
I tre minuter satt jag nästan och blundade, hjärtat bultade, och i mitt huvud snurrade frasen- gode gud låt det stå gravid, gode gud låt det stå gravid.
Istället blev det ytterligare en besvikelse, smärta som inte går att beskriva, blandad med en tom känsla och en trötthet.
Det är 1 år sen nu som vi bestämde oss för att vi vill ha ett syskon. Redan på andra försöket blev jag gravid, men det slutade i ett tidigt missfall, sen har resan varit lång, tuff, känslomässigt som en berg och dalbana och psykiskt jobbig.
Jag hade ett hopp, en känsla att få överraska min man idag på nyårsafton med nyheten att jag var gravid. Känslan har varit annorlunda den här cykeln. Jag brukar ha ömma bröst och molnande värk. Den här gången har jag haft mer lätta ilningar i brösten, och ingen molnande värk, snarare lite stick i nedre delen av magen- mot livmodern.
Tårarna har runnit ner för mina kinder, jag stirrar ut med en tom blick. Ville så gärna avsluta det här året med att vara gravid.
Samtidigt någonstans långt långt där inne, har jag fortfarande ett litet litet hopp, kanske testade jag mig för tidigt? Kanske är det inte för sent den här cykeln? Jag har inte BIM förrän imorgon, eller söndag. Men borde inte testet ändå gett utslag GRAVID isåfall idag?
Så mycket tankar, så mycket känslor, så mycket smärta snurrar just nu i huvudet.
Orden INTE GRAVID, lyser klart på gravidtestet - det är som ett kraftig slag mot bröstet. Jag känner mig tom, tom på ord, vill gråta men måste behärska mig inför min 2 åriga son.
I tre minuter satt jag nästan och blundade, hjärtat bultade, och i mitt huvud snurrade frasen- gode gud låt det stå gravid, gode gud låt det stå gravid.
Istället blev det ytterligare en besvikelse, smärta som inte går att beskriva, blandad med en tom känsla och en trötthet.
Det är 1 år sen nu som vi bestämde oss för att vi vill ha ett syskon. Redan på andra försöket blev jag gravid, men det slutade i ett tidigt missfall, sen har resan varit lång, tuff, känslomässigt som en berg och dalbana och psykiskt jobbig.
Jag hade ett hopp, en känsla att få överraska min man idag på nyårsafton med nyheten att jag var gravid. Känslan har varit annorlunda den här cykeln. Jag brukar ha ömma bröst och molnande värk. Den här gången har jag haft mer lätta ilningar i brösten, och ingen molnande värk, snarare lite stick i nedre delen av magen- mot livmodern.
Tårarna har runnit ner för mina kinder, jag stirrar ut med en tom blick. Ville så gärna avsluta det här året med att vara gravid.
Samtidigt någonstans långt långt där inne, har jag fortfarande ett litet litet hopp, kanske testade jag mig för tidigt? Kanske är det inte för sent den här cykeln? Jag har inte BIM förrän imorgon, eller söndag. Men borde inte testet ändå gett utslag GRAVID isåfall idag?
Så mycket tankar, så mycket känslor, så mycket smärta snurrar just nu i huvudet.
En fundering som ni i denna tråd kanske vet.
Jag är 39 och vi vill ha en tvåa tätt på ettan. Får dock inte bli gravid inom de närmsta 9 mån pga kejsarsnitt som ska läka.
Finns nåt bra preventivmedel som inte saboterar cykeln eller är belagt med risker? Mer än kondom?
Extremt surt läge, hade velat bli gravid igen snabbare pga min ålder men nu vill jag inte riskera det.
En fundering som ni i denna tråd kanske vet.
Jag är 39 och vi vill ha en tvåa tätt på ettan. Får dock inte bli gravid inom de närmsta 9 mån pga kejsarsnitt som ska läka.
Finns nåt bra preventivmedel som inte saboterar cykeln eller är belagt med risker? Mer än kondom?
Extremt surt läge, hade velat bli gravid igen snabbare pga min ålder men nu vill jag inte riskera det.
Året inleddes med mens :(
Men ser det som en sista utrensning och att jag från denna månad inleder med bidrottninggele och e-vitamin för att boosta för en graviditet. Nu ska den lilla fästa ordentligt denna gång
Lycka till alla :) 2022 året vi ska få vår efterlängtade lilla hjärtegryn
Ja fasen år 2022 är året vi får våra efterlängtade plus hoppas jag innerligt. Gärna nu snart också :) Vi brukar skoja jag och min man att vi lär väl bli gravida så bebisen kommer lagom till jul som förstfödda barnet, bara för att liksom ;) haha.
Ja jag hoppas det blir året ni alla får plus! :)