Jag har tre barn sen innan, försöker få ett fjärde. Fyller 39 i år, min minsta blir snart 4. Är inne på tredje försöket med bim i augusti :) Jag fick komplikationer vid min senaste förlossning som kan göra att det är svårare denna gången.. Innan har jag blivit gravid väldigt lätt.
Vore kul om vi var fler!
Mensen kom idag, punktlig som vanligt?jag är så himla ledsen just nu och vet inte vem jag ska prata med. Alla i min familj och mina närmsta vänner vet att vi försöker få ett syskon och jag har varit öppen med missfallen jag fått. Men jag orkar inte prata med dom mer, dom har alla dom barn dom vill ha och förstår inte den här jobbiga barnlängtan. Och det är nästan pinsamt att det aldrig händer något. Vi har liksom försökt sen i april 2020. Med två missfall. Elva försök totalt (lite pauser emellan varven). Hur orkar man fortsätta försöka? Kan man vända sig till sjukvården och få någon hjälp, vet någon här det? Eller är det bara att vända sig till privat klinik och betala för ivf eller något? Ursäkta om jag gnäller. Men just idag är det botten. Jag hade hoppats och drömt så mycket om ett plus till jul?
Förstår dig, för oss tog syskon 1 år att få till, e mf och ett sent avbrytande pga att han saknade bukvägg. Ett riktigt helvetesår. Utöver det har vår ?stora? som nyss blivit två fått komplicerade feberkramper sen ett halvår tillbaka och vi har trott att vi skulle förlora hen också.
Funderade länge i samband med detta på varför man skaffar barn över huvud taget när ens hjärta blir så skört och brister i tusen bitar när det händer dom något.
Vi kämpade på ändå och nu har vi ett nytt plus men jag är så otroligt orolig emellanåt för jag vet inte om jag skulle klara att något är fel igen. Vi har fått extra koll med specialist och jag har fått samtalsstöd så det känns skönt.
En privat utredning kostar en del men kanske är värt om ni är oroliga? För oss kostade det ca 5000. Vi har dock lyckats naturligt och inte använt ivf. det enda utredningen visade va att jag hade lite få ägg kvar så läkaren tyckte att vi inte skulle försöka för länge på egen hand.
Hej alla!
Jag fyllde 40 i somras, har två barn på 12 och 9 år, och vill så himla gärna ha en sladdis. Gjotde ivf i oktober, gravid på flrsys försöket men ma konststerat på vul 18 november. Nu precis haft äl och gjort insemination hoppas så otroligt starkt att det ska ta sig. Äl +2 idag, så lååång väntan kvar tills jag kan testa.
Även fast mam är otroligt glad över de barn man har, så kan längtan efte ett till vara otroligt stark.
Hej alla!
Jag fyllde 40 i somras, har två barn på 12 och 9 år, och vill så himla gärna ha en sladdis. Gjotde ivf i oktober, gravid på flrsys försöket men ma konststerat på vul 18 november. Nu precis haft äl och gjort insemination hoppas så otroligt starkt att det ska ta sig. Äl +2 idag, så lååång väntan kvar tills jag kan testa.
Även fast mam är otroligt glad över de barn man har, så kan längtan efte ett till vara otroligt stark.
Mensen kom som ett brev på posten kl 05 i morse... suck... Nästa äl är 23e December
Jag föratår er så väl. Jag har tappat räkningen nu men det är 1 år sedan vi började planera för ett syskon nu.
Till helgen har jag äl igen. Är det någon som vet om det gör något att börja på äkstickorna clearblue för sent. Tex på dag 11 istället för rekomenderat dag 9. Brukar få äl på dag 15
Jag fick ett plus. Mådde lite illa på morgonen och trots oregelbunden mens kände jag att det var lite väl sent.
Så jag testade. Ett mycket tydligt streck.
Mådde jätteilla i söndags men idag är det inte alls samma nivå på illamåendet. Är bara förkyld. Och har eventuellt lite molande illamående.
Minns inte hur det var under mina andra graviditeter. Det är ju ändå 11 år sedan jag sist var i denna sits.
Men blir orolig såklart, när symptomen vacklar sådär.
Vid MA, som skedde tidigare än så kommer jag inte alls ihåg hur mina symptom var och när de slutade.
Men vad jag förstår så kan symptomen variera mycket från dag till dag. Så jag försöker väl tänka på det.
Vad värre är, är nog att responsen av partnern inte blev som jag trodde. Så jag kan inte riktigt känna glädje ännu.
För om han är med på allt, då känns det himla jobbigt att han börjar vackla när det ger ett resultat...
Så jag känner mig som i något slags ingenmansland för tillfället.
Så, ja.
Jag föratår er så väl. Jag har tappat räkningen nu men det är 1 år sedan vi började planera för ett syskon nu.
Till helgen har jag äl igen. Är det någon som vet om det gör något att börja på äkstickorna clearblue för sent. Tex på dag 11 istället för rekomenderat dag 9. Brukar få äl på dag 15
Jag fick ett plus. Mådde lite illa på morgonen och trots oregelbunden mens kände jag att det var lite väl sent.
Så jag testade. Ett mycket tydligt streck.
Mådde jätteilla i söndags men idag är det inte alls samma nivå på illamåendet. Är bara förkyld. Och har eventuellt lite molande illamående.
Minns inte hur det var under mina andra graviditeter. Det är ju ändå 11 år sedan jag sist var i denna sits.
Men blir orolig såklart, när symptomen vacklar sådär.
Vid MA, som skedde tidigare än så kommer jag inte alls ihåg hur mina symptom var och när de slutade.
Men vad jag förstår så kan symptomen variera mycket från dag till dag. Så jag försöker väl tänka på det.
Vad värre är, är nog att responsen av partnern inte blev som jag trodde. Så jag kan inte riktigt känna glädje ännu.
För om han är med på allt, då känns det himla jobbigt att han börjar vackla när det ger ett resultat...
Så jag känner mig som i något slags ingenmansland för tillfället.
Så, ja.
