• mamma8212

    För oss 35+ som försöker bli gravida

    Jag har tre barn sen innan, försöker få ett fjärde. Fyller 39 i år, min minsta blir snart 4. Är inne på tredje försöket med bim i augusti :) Jag fick komplikationer vid min senaste förlossning som kan göra att det är svårare denna gången.. Innan har jag blivit gravid väldigt lätt.

    Vore kul om vi var fler!

  • Svar på tråden För oss 35+ som försöker bli gravida
  • Pandy13
    Anonym (Triss i tjejer) skrev 2021-12-13 17:51:29 följande:
    Yaaayy, grattis!!
  • Anonym (Gry)
    Pandy13 skrev 2021-12-13 17:50:06 följande:

    Får säga grattis trots att du känner dig lite sådär.. kan det vara så att du hade sån hög förväntan på hur han skulle reagera att du blev besviken? Tänker att han kanske är glad, men inte visar det såsom du tänkt. Förstår du hur jag menar, hehe?

    Hur långt är du gången? Jag har inte känt symtom alls precis i början. Tänker på att du är förkyld, har du testat för covid? Många som mår illa då. Att det kan vara det och inte illamående som grav.symtom.


    Pandy13 skrev 2021-12-13 17:50:06 följande:

    Får säga grattis trots att du känner dig lite sådär.. kan det vara så att du hade sån hög förväntan på hur han skulle reagera att du blev besviken? Tänker att han kanske är glad, men inte visar det såsom du tänkt. Förstår du hur jag menar, hehe?

    Hur långt är du gången? Jag har inte känt symtom alls precis i början. Tänker på att du är förkyld, har du testat för covid? Många som mår illa då. Att det kan vara det och inte illamående som grav.symtom.


    Testade mig förra veckan och då var det iaf ingen covid :)

    Är i vecka 5+3.

    Jo men jag känner igen illamåendet. Det var det som tillslut fick mig att testa ändå. Men kan ju vara lite från och till med symptom, som jag förstått det iaf. Och före jag testade var det ju lite halverst från dag till dag, fast mildare. Så nu är det bara så markant när illamåendet bara varit molande idag medans jag låg hela gårdagen fram till 15. 00 och kräktes. Men jag ska inte haja upp mig på sånt där.. Minns inte hur det var med de andra heller, kanske var likadant. Vet att med min yngsta var jag 100% på att vi fick missfall pga blödning och symptom förändringar men sen visade det sig ändå att han var kvar i magen. Senare mådde jag illa några månader och kräktes.. Så I början var det nog lite till och från även då.

    Jo..vi sa som att "blir det så blir det", eller snarare, det var han som sa det. Jag har alltid velat ha en till men han har känt sig klar (vi har inget gemensamt barn). Tills för några månader sen när han visst ändrat sig och jag pratade med honom att jag behövde sluta med mina p-piller av olika orsaker. Jag har absolut inte tjatat på honom då jag inte vill skaffa barn med en person som inte själv vill..men det är lite den känslan jag ändå får nu. För att han behövde tänka. Och smälta. Och inte alls var särskilt säker längre. Det känns sådär som att han kanske inte ens trodde att det skulle bli något? Äh, jag vet inte.

    Just nu är det iaf jobbigt. För han säger ingenting konkret. Så jag vet inte vad han tänker. Men han får väl smälta och tänka.

    Men jag har som ingen att prata med. Så jag känner mig lite..vilse.
  • Kiiwii
    Anonym (Triss i tjejer) skrev 2021-12-13 17:51:29 följande:

    //


    Grattis :D
  • Kiiwii
    Anonym (Gry) skrev 2021-12-13 21:39:45 följande:

    Testade mig förra veckan och då var det iaf ingen covid :)

    Är i vecka 5+3.

    Jo men jag känner igen illamåendet. Det var det som tillslut fick mig att testa ändå. Men kan ju vara lite från och till med symptom, som jag förstått det iaf. Och före jag testade var det ju lite halverst från dag till dag, fast mildare. Så nu är det bara så markant när illamåendet bara varit molande idag medans jag låg hela gårdagen fram till 15. 00 och kräktes. Men jag ska inte haja upp mig på sånt där.. Minns inte hur det var med de andra heller, kanske var likadant. Vet att med min yngsta var jag 100% på att vi fick missfall pga blödning och symptom förändringar men sen visade det sig ändå att han var kvar i magen. Senare mådde jag illa några månader och kräktes.. Så I början var det nog lite till och från även då.

    Jo..vi sa som att "blir det så blir det", eller snarare, det var han som sa det. Jag har alltid velat ha en till men han har känt sig klar (vi har inget gemensamt barn). Tills för några månader sen när han visst ändrat sig och jag pratade med honom att jag behövde sluta med mina p-piller av olika orsaker. Jag har absolut inte tjatat på honom då jag inte vill skaffa barn med en person som inte själv vill..men det är lite den känslan jag ändå får nu. För att han behövde tänka. Och smälta. Och inte alls var särskilt säker längre. Det känns sådär som att han kanske inte ens trodde att det skulle bli något? Äh, jag vet inte.

    Just nu är det iaf jobbigt. För han säger ingenting konkret. Så jag vet inte vad han tänker. Men han får väl smälta och tänka.

    Men jag har som ingen att prata med. Så jag känner mig lite..vilse.


    Jobbig situation helt klart? han var som du säger kanske säker på att det inte skulle bli något och så bilens gravid så han fick värsta chocken? Ni får prata ut ordentligt när tid till tanke och reflektion varit. Grattis till graviditeten, hoppas det löser sig och blir till det bästa :)
  • Pandy13
    Anonym (Gry) skrev 2021-12-13 21:39:45 följande:

    Testade mig förra veckan och då var det iaf ingen covid :)

    Är i vecka 5+3.

    Jo men jag känner igen illamåendet. Det var det som tillslut fick mig att testa ändå. Men kan ju vara lite från och till med symptom, som jag förstått det iaf. Och före jag testade var det ju lite halverst från dag till dag, fast mildare. Så nu är det bara så markant när illamåendet bara varit molande idag medans jag låg hela gårdagen fram till 15. 00 och kräktes. Men jag ska inte haja upp mig på sånt där.. Minns inte hur det var med de andra heller, kanske var likadant. Vet att med min yngsta var jag 100% på att vi fick missfall pga blödning och symptom förändringar men sen visade det sig ändå att han var kvar i magen. Senare mådde jag illa några månader och kräktes.. Så I början var det nog lite till och från även då.

    Jo..vi sa som att "blir det så blir det", eller snarare, det var han som sa det. Jag har alltid velat ha en till men han har känt sig klar (vi har inget gemensamt barn). Tills för några månader sen när han visst ändrat sig och jag pratade med honom att jag behövde sluta med mina p-piller av olika orsaker. Jag har absolut inte tjatat på honom då jag inte vill skaffa barn med en person som inte själv vill..men det är lite den känslan jag ändå får nu. För att han behövde tänka. Och smälta. Och inte alls var särskilt säker längre. Det känns sådär som att han kanske inte ens trodde att det skulle bli något? Äh, jag vet inte.

    Just nu är det iaf jobbigt. För han säger ingenting konkret. Så jag vet inte vad han tänker. Men han får väl smälta och tänka.

    Men jag har som ingen att prata med. Så jag känner mig lite..vilse.


    Ok, skönt det inte är covid :)

    Han kanske blev lite "chockad" och förvånad att det gick, och låter som att det gick relativt snabbt för er? Vi sa också "blir det så blir det" och min man jublade inte heller och sa att han trodde typ inte att det skulle bli nåt. Men sen märker jag ju på saker han gör/säger att han är lite glad ändå ;) Som du säger, din sambo/man kanske bara behöver smälta det lite. Tror vi tjejer är så inställda på en graviditet och allt vad det innebär att vi är "så långt före i det mentalt". Det är ju vi försöker känna av äl, symtom osv.
  • pandarinen
    Anonym (34) skrev 2021-12-13 17:00:44 följande:

    Jsg började äta rosenrot 2 gånger om dagen och helt plötsligt var dag 9 för sent

    Men gravid blev jsg


    hur hjälper rosenrot? Jag tror inte jag har äl förrän till helgen och jag kör clearblue advance. Tänkte mest att första testet brular alltid visa tom ring för att den kalibrerar sig har jag läst någon stans. Idag är jag på dag 12. Tom ring
  • Anonym (34)
    pandarinen skrev 2021-12-14 18:11:43 följande:

    hur hjälper rosenrot? Jag tror inte jag har äl förrän till helgen och jag kör clearblue advance. Tänkte mest att första testet brular alltid visa tom ring för att den kalibrerar sig har jag läst någon stans. Idag är jag på dag 12. Tom ring


    Sägs öka fertiliteten men det enda jag märkte var egentligen att menscykeln förkortades med 5-7 dagar
  • mamma8212

    Ägglossning pågår, försök 10 nu, tror jag. Snart ett år sen vi började försöka, helt galet.. jag vet ju att allt ser ok ut iallafall, så det är bara att fortsätta försöka, iallafall ett tag till. Har satt en egen gräns att jag vill bli gravid så den isåfall föds inom nästa år då jag fyller 40, sen är jag för gammal.. då får vi bara acceptera att det inte blir fler barn. Jag pendlar mellan att vilja bli gravid, och inte vilja. Dels för att en graviditet tär så mycket på kroppen, orkar jag en tredje gång? Allt efter, med bebistid och sömnbrist. Fast samtidigt vill vi också, såklart.

  • gladtjejhej
    Anonym (34) skrev 2021-12-14 20:42:03 följande:
    Sägs öka fertiliteten men det enda jag märkte var egentligen att menscykeln förkortades med 5-7 dagar
    Jag har samma erfarenhet gällande förkortad menscykel. Har ätit det några cykler och är fortfarande inte gravid så det hjälper inte mig på den fronten iaf :)
  • Pandy13
    mamma8212 skrev 2021-12-15 08:14:03 följande:

    Ägglossning pågår, försök 10 nu, tror jag. Snart ett år sen vi började försöka, helt galet.. jag vet ju att allt ser ok ut iallafall, så det är bara att fortsätta försöka, iallafall ett tag till. Har satt en egen gräns att jag vill bli gravid så den isåfall föds inom nästa år då jag fyller 40, sen är jag för gammal.. då får vi bara acceptera att det inte blir fler barn. Jag pendlar mellan att vilja bli gravid, och inte vilja. Dels för att en graviditet tär så mycket på kroppen, orkar jag en tredje gång? Allt efter, med bebistid och sömnbrist. Fast samtidigt vill vi också, såklart.


    Hade också lite blandade känslor inför en graviditet. Hade det inte blivit något när jag fyller 39 hade jag börjat med piller igen. Och då varit tillfreds med det tror jag.

    Sonen är 8 så det blir verkligen att börja om igen med allt, hehe. Vi hade inte tänkt skaffa mer än ett barn egentligen, så finns ju inga bebisgrejer kvar heller.
Svar på tråden För oss 35+ som försöker bli gravida