Att lämna barn ensamma hemma
Har en fråga
Får man som förälder lämna barnen ensamma hemma (12 och 14 år) den veckan man har barnen
Typ från klockan 23 till 03 utan att meddela det till den andra föräldern?
-
-
Svar på tråden Att lämna barn ensamma hemma
-
Handlar inte om vad TS tror, handlar om "pappans" beteende.Brumma skrev 2021-03-02 16:09:25 följande:Faat TS har väl aldrig skrivit att barnen själva är otrygga i detta?
Det verkar ju snarare vara TS känslor som styr.
OM barnen själva mår dåligt hade det varit bra att trycka på der istället. Lovar att TS fått helt andra svar om hon utgått från barnens mående.
En god förälder utgår ju självklart alltid från barnens mående, att anta annat säger en del om hur man själv tänker.
Igen, han smyger ut, ljuger om vad han ska göra, kommer hem typ fem timmar senare, tidigt på morgonen och du pratar om vad TS håller på med.
han gör även detta på den veckan han har sina barn, frågan som inte behöver ställas är, hur intresserad är han av att vara med dem, stackars människa.
Hon är orolig, tack gode gud för att någon är det gällande barnen. -
Om vi utgår från vad TS skriver, så åker pappan iväg och ringer sedan och berättar att han åker till sin tjej, men att han är hemma innan de skall vakna.est alors skrev 2021-03-02 17:46:20 följande:Handlar inte om vad TS tror, handlar om "pappans" beteende.
En god förälder utgår ju självklart alltid från barnens mående, att anta annat säger en del om hur man själv tänker.
Igen, han smyger ut, ljuger om vad han ska göra, kommer hem typ fem timmar senare, tidigt på morgonen och du pratar om vad TS håller på med.
han gör även detta på den veckan han har sina barn, frågan som inte behöver ställas är, hur intresserad är han av att vara med dem, stackars människa.
Hon är orolig, tack gode gud för att någon är det gällande barnen.
OM barnen är ok och trygga i att sova ensamma är det inte några problem att han stannar borta någon natt då och då (har ställt frågan till TS hur ofta detta händer, men har inte fått något svar).
Det pappan gör fel i, är att inte säga direkt att han åker till sin tjej.
Detta OM barnen är trygga i att vara ensamma.
TS skriver inte någonstans att barnen känner sig otrygga i detta.
OM TS beskrivit att barnen mår dåligt, att de inte vet var pappan är osv - DÅ hade det varit läge att vara orolig (och faktiskt ta upp det med pappan..).
Ja, jag pratar om vad TS gör, eftersom hon inte ens nämner vad barnen anser om detta. -
Vid 14 hade jag dragit hem värsta festen så nja var försiktig där den tiden
-
Nu läser du nog mellan raderna lovligt mycket....est alors skrev 2021-03-02 17:41:20 följande:
Jag, han, vi... barnet inte involverad
Viktigt att ha en bra relation till sin partner, visst, hur utesluter det att man samtidigt har en bra relation till sitt barn ?
Ingår inte barnet i "relationen", dvs ens eget liv, man kan ha fler relationer, samtidigt, det är önskvärt om man valt att skaffa barn och relationen till barnet går först.
Ingen har påstått att det ena utesluter det andra ELLER att man inte bör ha en bra, prioriterad, relation med sitt barn...
Prioriterad betyder nu inte alltid den enda prioriterade... -
Jag pratar om det sorgliga faktum att pappan inte vill vara med sina barn som han träffar varannan vecka.Brumma skrev 2021-03-02 17:59:10 följande:Om vi utgår från vad TS skriver, så åker pappan iväg och ringer sedan och berättar att han åker till sin tjej, men att han är hemma innan de skall vakna.
OM barnen är ok och trygga i att sova ensamma är det inte några problem att han stannar borta någon natt då och då (har ställt frågan till TS hur ofta detta händer, men har inte fått något svar).
Det pappan gör fel i, är att inte säga direkt att han åker till sin tjej.
Detta OM barnen är trygga i att vara ensamma.
TS skriver inte någonstans att barnen känner sig otrygga i detta.
OM TS beskrivit att barnen mår dåligt, att de inte vet var pappan är osv - DÅ hade det varit läge att vara orolig (och faktiskt ta upp det med pappan..).
Ja, jag pratar om vad TS gör, eftersom hon inte ens nämner vad barnen anser om detta.
Allt annat är enligt mig egalt. -
Fast jag läste vad du skrev och det handlade om vuxnas "rätt", såg inget där du nämnde barnets behov.Brumma skrev 2021-03-02 18:04:48 följande:Nu läser du nog mellan raderna lovligt mycket....
Ingen har påstått att det ena utesluter det andra ELLER att man inte bör ha en bra, prioriterad, relation med sitt barn...
Prioriterad betyder nu inte alltid den enda prioriterade... -
Varför åker han till sin tjej de få dagar han har sina barn och ljuger för dem ?Brumma skrev 2021-03-02 17:59:10 följande:Om vi utgår från vad TS skriver, så åker pappan iväg och ringer sedan och berättar att han åker till sin tjej, men att han är hemma innan de skall vakna.
OM barnen är ok och trygga i att sova ensamma är det inte några problem att han stannar borta någon natt då och då (har ställt frågan till TS hur ofta detta händer, men har inte fått något svar).
Det pappan gör fel i, är att inte säga direkt att han åker till sin tjej.
Detta OM barnen är trygga i att vara ensamma.
TS skriver inte någonstans att barnen känner sig otrygga i detta.
OM TS beskrivit att barnen mår dåligt, att de inte vet var pappan är osv - DÅ hade det varit läge att vara orolig (och faktiskt ta upp det med pappan..).
Ja, jag pratar om vad TS gör, eftersom hon inte ens nämner vad barnen anser om detta. -
Så idag utgår man ifrån att ifall barn inte har "diagnoser" eller "särskilda behov" så kan vuxna göra det de vill och om det är ett problem är det barnens fel.korngryn skrev 2021-03-02 16:04:38 följande:
Om det är normala 12- och 14-åringar utan diagnoser eller andra särskilda behov, och de känner sig bekväma med det, så ja absolut!
Så, de vuxna får vara barn hela livet, barnen får det aldrig ?
Man är inte tvungen att "skaffa" barn. -
Nej i min värld finns inget först. Min relation till min son är lika viktig som min relation till min sambo. Nu är sonen vuxen så nu har vi endast en vuxen relation på lika villkor. Sambon har jag en kärleksrelation med.est alors skrev 2021-03-02 17:41:20 följande:
Jag, han, vi... barnet inte involverad
Viktigt att ha en bra relation till sin partner, visst, hur utesluter det att man samtidigt har en bra relation till sitt barn ?
Ingår inte barnet i "relationen", dvs ens eget liv, man kan ha fler relationer, samtidigt, det är önskvärt om man valt att skaffa barn och relationen till barnet går först.
-
Man är inte tvungen att curla ihjäl sina barn heller, tack och lov.est alors skrev 2021-03-02 18:15:50 följande:Så idag utgår man ifrån att ifall barn inte har "diagnoser" eller "särskilda behov" så kan vuxna göra det de vill och om det är ett problem är det barnens fel.
Så, de vuxna får vara barn hela livet, barnen får det aldrig ?
Man är inte tvungen att "skaffa" barn.