Är jag dum som inte vill hjälpa?

Diverse åkommor som att de faktiskt är riktiga och påverkar arbetsförmågan? Ja då är det trist men de kan söka extrapengar från soc och det finns mycket fint på begagnatmarknaden. T.om bortskänkes.

Jag hade hjälpt en syskon om vi stod nära och jag kunde. Utan tvekan.

Har de planerat det här barnet trots sin situation? Det tycker jag spelar in. Generellt tycker jag att man får ta eget ansvar men sedan kan ju saker ske som man inte riktigt rår över. Jag hade nog även tyckt synd om barnet om det saknade saker det behöver, men det kanske främst gäller senare. Din mamma får väl se till att hjälpa till själv om hon anser att det behövs och inte peka på dig?

Nu såg jag att du ju skrivit oplanerat. Då hade jag varit lite mer benägen att hjälpa.

Låt släkten vara upprörd, du är inte det minsta dum.

Finns mycket fint att köpa begagnat och kanske även till skänkes.

Går dom på soc kan de kanske söka extra peng där till nödvändiga saker till bebisen.

Enda jag valde att köpa nytt när barnen var små var babyskydd.

Sen hade vi lyckan att få en väldigt fin bilbarnstol av min svärfar men det var inget vi önskat eller krävt, utan blev glatt överraskade.

Vill du hjälpa ditt syskon så ska det vara på ditt intiativ och inte för att andra pressar på.

Så vill du hjälpa ekonomiskt så kan ju bidrag till ett babyskydd vara bra(om de nu nyttjar bil så pass att det kommer till användning)

Jag har gett bort saker efter mina barn till syskon för jag ville bli av med det och dom behövde det, hade de mer eller mindre krävt att få saker så hade jag blivit tjurig och bett om betalt.

Det är helt upp till dig TS om du vill hjälpa till ekonomiskt eller ej. Du och ditt syskon verkar inte ha en bra relation. Då ser jag i ärligheterna namn inte varför du skulle bidra med ekonomisk hjälp (visst kanske med tanke på barnet som inte haft valmöjlighet men samtidigt är barnet inte ditt ansvar. Du har som faste/moster inga skyldigheter eller rättigheter utan väljer i samspel med föräldrarna vilken roll du vill ha).

Det finns bra utrustning att köpa billigt i andrahand eller på rea. Din mamma borde bidra med hjälp eftersom detta verkar viktigt för henne.

Jag förstår din irritation. Ena sidan av vår släkt tycker också vi har det bättre ställt men i vårt fall handlar det enbart om att vi sparar och inte röker eller köper onödiga kläder och prylar varje vecka samt köper mycket i andra hand. De förstår inte att det mesta vi har inte är köpt sprillans nytt. Det är otroligt irriterande för man kan inte argumentera. De har redan sin uppfattning som grundar sig i oriktiga antaganden.

Du behöver inte ha dåligt samvete, du har inga skyldigheter. De kan ansöka om ekonomiskt bistånd till spädbarnsutrustning. De kan även handla billigt begagnat.

Wtf
om man är sjukskriven är man inte arbetslös och SKA INTE söka jobb. Då är man sjuk och kan inte arbeta. 

Om du inte vill hjälpa ska du inte göra det. I min familj skulle ingen förvänta sig att något syskon bekostade saker åt nån annan. Där har vi olika familjekultur. Man kan inte heller begära att syskon nödvändigtvis ska stå nära varandra.

Däremot reagerar jag på att du skyller folks sjukskrivningar på deras karaktär. Såpass svårt som det numera är att bli sjukskriven längre tid förmodar jag att deras "diverse åkommor" är riktiga och faktiskt hindrar dem från att arbeta. Om de går på soc har de inte heller rätt till A-kassa.

Om du skulle känna för en mellanväg kan du leta begagnade grejer åt dem. Förmodar att de inte har bil och därmed inte kan frakta hem sånt som folk annonserar ut under bortskänkes.

Kan vara på deltid kanske?

Men ja, är man sjukskriven så har man inte krav på sig att söka jobb. Däremot kan man behöva utreda arbetsförmåga i t.ex arbetsträning så helt sysslolös i flera år brukar man inte vara.

ÄR ts på riktigt? Finns det något viktigare än sin familj? Att sitta och räkna sin pengar när familjen inte har råd att köpa barnvagn är fan helt sjukt beteende.