Anonym (Ensam)

Thu 31 Dec 2020 19:19

124 svar

Jag känner mig så betydelselös och ovärdig

Är tillsammans med min kille i 5 år, vi bor ihop. Vi har alltid firat jul och nyår ihop, alltid med hans familj.

Förra året firade han med sin familj och jag var inte med.

Varken han eller hans familj frågade mig om jag ska komma. Han hade sagt till familjen att jag inte mådde bra, för att dagen innan det hade vi tjafsat. :(

Nyår sa han att vi ska vara hos hans familj och att han sen efter tolvslaget bara skulle ta en öl med sin vän snabbt och skåla. Men han kom med ursäkter hela dagen att han hade fullt upp och att vi ska ses sen på kvällen och går till hans familj. Han hörde inte av sig och svarade inte ens när jag ringde en gång.

Jag orkade inte skriva eller fråga vad som blir av. Så jag såg en film och gick och la mig vid 23.

Vaknar 10 dagen efter, inte ett enda samtal eller sms. Fick sen även veta av min syster att hon såg honom med sina vänner på nattklubb till 6 stängning! Han hade inte ens kommit hem, utan han stack hem till föräldrarna och sov.

Och enligt en vän till honom så hade dem redan planerat detta 1 månad förväg, att dem skulle ses och förfesta hemma och sedan sticka ut. Men varför fick han mig att tro att vi skulle fira hos hans familj? Och sen bara dissar mig så där. Så elakt. Jag blev så ledsen och besviken. Vad hade han tänkt, att vi skulle sitta hos hans familj och äta och sen skulle han ljuga och säga att han bara skulle ta en öl men egentligen redan hade planerat att stanna där och förfesta för att dra ut och festa på nattklubb.

Så detta året trodde jag skulle bli annorlunda.

Nej, julen firade han med sin familj och igen så kallade varken han eller hans familj på mig. Jag var där sen på lördagen men då jobbade hans föräldrar. Så blev inget firande med dem. Vi satt såg en film och sen gick jag hem.

Nyår idag och jag ser att hans mamma lagt upp bild på Instagram med värsta middagen och dukningen för dem, 5 tallrikar. Mamma, pappa, syster, bror och han.

Ingen har kallat på mig, inte ens han.

Han skrev ett sms bara "gott nytt år älskling".

Anledning att jag firat med dem är för att jag inte har en familj, jag är helt ensam och dem är som min familj.

Men jag känner mig så himla ensam. Så ledsen och att jag inte är inkluderad längre av någon konstig anledning? Och vad vet jag inte ens.

Nu är det nyår och han ska tydligen festa hos en vän. Hur jag vet detta. För att han vaknade och duschade, fixade sig, tog på värsta kläderna och 3 kg parfym och stack. Jag var i duschen när han stack. Så jag skrev sms och frågade var han blev av, så skrev han att han skulle hem till föräldrar och önska Gott nytt år och lämna blomma bara. Sen såg jag bilden på maten och dukningen och blev så ledsen. Och jag då?? :( jag sitter här hemma.

Sen nu är han hos en vän och sa dem ska vara chilla och se film.

Men hans vän har min syster på Snapchat, och han hade lagt upp video på massa alkohol och musik i bakgrunden och skrivit "fest ikväll. Gott nytt år".

Jag skrev sms t till honom på hans sms han skickade, och skrev "tack detsamma. Ha så kul ikväll med vännerna". Då skrev han att han ska bara vara hemma hos Adam och se film. Så skrev jag bara "javisst" och en emoji på champagne. Då skrev han "jag orkar inte drama. Vi hörs".

??? Va???

Alltså jag känner mig så ensam, bortglömd, ej inkluderad, ej viktig.

Överdriver jag???

Vi är sambo i 5 år. Han är 26 och jag är 28

Anonym (Ensam) Trådstartaren

Sat 2 Jan 2021 20:49

#71

Anonym (hallå?) skrev 2021-01-02 17:24:22 följande:

Jag köper inte att killen är 26 år och har sex med dig, som han påstår att han älskar, var 4-5e månad. Jag har aldrig ens hört talas om en kille i den åldern med så lite sexualdrift.

En möjlighet är att han bi/gay, du är hans förklädnad och det är därför hans polare är så himla viktiga, eller så är du en bekväm hushållerska medan han ligger med andra tjejer i jakt på någon som han hellre vill ha.

Du kommer att fortsätta vara hans dörrmatta och bli trampad på så länge han tycker det är praktiskt om du inte tar ett beslut. Varje minut i detta är sannolikt en bortslösad minut.

Känner faktiskt så nu när jag tänker efter allt.

Att jag bara var tidsfördriv och någon som fanns där när andra tjejer inte kunde, mest som trygghet till jan hittar en annan under tiden som han hellre vill satsa på.

Sambo och han har knappt alla sina saker här, det är precis som han bor här tillfälligt och har planer att sticka. Vilket han nu ska

Anonym (Familjeliv)

Sat 2 Jan 2021 20:53

#72

Herregud, ts. Tycker så synd om dig. Han är ju gränslös. Du måste avsluta NU. Läs den här tråden och alla svar så fort du börjar tvivla på hur sjuk i huvudet han är.

Anonym (Meh)

Sat 2 Jan 2021 20:55

#73

Anonym (Ensam) skrev 2021-01-02 20:47:58 följande:

Han har inte kommit hem än. Såg honom sist nyårsafton efter att vi vaknade :/

Tänker att hade han verkligen brytt sig så hade han väl ändå ringt och jagat mig? Eller knackat på dörren och velat ordna upp allt.

Men han hör inte ens av sig. Jag skrev till honom att jag är jävligt arg och besviken på honom över hans sätt mot mig.

Enda han svarade "men snälla. Lägg ner"

Så då skrev jag "Varför har du en flickvän/sambo. VARFÖR? kan du svara på det? För ärligt talat så lever du rena singellivet".

Då skrev han bara "men snälla sluta"

Inget mer.

Dessa dagar jag suttit hemma ledsen och ensam så har hjärnan gått på högvarv och jag märker nu saker i efterhand som har varit mellan oss som jag konstigt nog blundat för och inte sett som något fel FÖRRÄN NU.

Hur han varit ute hela tiden. Gjort sig snygg och fräsch och gått ut och aldrig hemma.

Hur de få gånger vi ska mysa och se film och han bara sitter på telefonen mesta av tiden.

Han vänder även skärmen mot sig så jag inte ska se.

Hur han börjat ha kod också för 3 år sedan och hans ursäkt var att Ifall hans telefon blir stulen så ingen ska se.

Han har ljudet av och skärmen vänd neråt när han lägger den på bordet.

En gång skulle jag kolla klocka och min telefon var på laddning i sovrummet så jag ville se klockan på hans mobil, jag sträckte mot mig hans mobil och sa att jag bara ville se klockan och han slängde sig över den och var helt rädd och sa "var ska du? Rör inte min mobil".

Hur hans familj och även han inte inkluderar mig längre.

Vi har ingen sex. De få gånger jag försökt så har han kommit med ursäkt, men jag duger till att suga av honom.

Högtider bryr han sig inte om och kan aldrig anstränga sig.

Hur han blir vän på Facebook med massa okända kvinnor och säger att det är arbetskollegor och när jag kollar upp dem så bor dem alla i helt andra städer.

Jag får aldrig lägga upp bilder på oss som ett par för att han känner sig obekväm och ful säger han.

Han har pikat mig flera gånger och kallat mig lilla gris kulting och fetknopp och sen skrattat och sagt att han bara skojar och att jag är så känslig som ej tål skoj.

När vi kollat film och någon tjej exempel gått ner på en kille och då har han sagt "kan hon inte göra så på mig också" och så vänder sig mot mig för att se min reaktion och skrattar.

Han har ljugit om så små saker. Att han är hemma hos föräldrar när han faktiskt varit på krogen med vänner och jag själv fått se honom när jag kört förbi stället.

Och han har ljugit och sagt att jag har sett fel, även om jag har haft bevis så har han sagt att det är fejk.

En period bråkade vi mycket för att han ljög om att han ska jobba natt och då inte är tillgänglig på telefonen, och egentligen varit ute och festat och folk jag känner hade sett honom.

Varje lögn och fel han gjort och jag konfronterar honom så har han vänt det mot mig och fått mig att känna att jag är paranoid och sjuk i huvudet fastän jag har bevis på bordet.

När det varit dåligt och jag varit ledsen över hans beteende och försökte få hjälp av hans mamma så sa hon så arrogant i telefon till mig "men kära du, gråt inte. Finns ju inget att gråta över" och då jag berättar varför jag är ledsen och över hans beteende så har hon bara sagt "ah du , vet du vad? Jag blandar mig inte. Sköt detta själva". Jag blandar mig inte med andra ord, jag skiter i. Lös det.

Gud jag har blivit så himla manipulerad. HUR har det kunnat bli så här :( varför har jag inte fattat detta tidigare??

När jag läser om narcissist så stämmer han in på 8 av 10 punkter

Oj, här kommer det en massa nytt.

Behöver du älta detta mer eller inser du själv att det inte finns något förhållande värt räddas?

Anonym (Ensam) Trådstartaren

Sat 2 Jan 2021 21:15

#74

Jag känner att jag är värd så mycket mer :( men vet inte hur jag ska ha styrka att lämna. Jag vet inte om jag kommer klara av att se honom vara en bra för nästa tjej och ge henne allt det jag önskat mig från honom och vår relation :(

Se honom göra en annan lycklig medan mig fick han mig känna mig otillräcklig, oviktig och allt det där.

För varje gång han sårat mig så är det JAG som försökt få honom att se felet och be om ursäkt. Han har aldrig självmant bett om ursäkt och gottgjort ens :/

Känner mig som ett vrak just nu.

Hur har jag kunnat blunda för allt detta? Hur kan det komma nu efteråt som jag märker hur fel vårt förhållande är?

Anonym (Kram)

Sat 2 Jan 2021 21:19

#75

Stor kram till dig TS! Ta denne chansen du fått att bli av med honom! Gör det.

Anonym (..)

Sat 2 Jan 2021 22:02

#76

Anonym (Ensam) skrev 2021-01-02 21:15:10 följande:

Jag känner att jag är värd så mycket mer :( men vet inte hur jag ska ha styrka att lämna. Jag vet inte om jag kommer klara av att se honom vara en bra för nästa tjej och ge henne allt det jag önskat mig från honom och vår relation :(

Se honom göra en annan lycklig medan mig fick han mig känna mig otillräcklig, oviktig och allt det där.

För varje gång han sårat mig så är det JAG som försökt få honom att se felet och be om ursäkt. Han har aldrig självmant bett om ursäkt och gottgjort ens :/

Känner mig som ett vrak just nu.

Hur har jag kunnat blunda för allt detta? Hur kan det komma nu efteråt som jag märker hur fel vårt förhållande är?

Jag förstår precis hur du tänker, att han kommer vara bra för nästa tjej, göra henne lycklig och ge den tjejen allt det där som du ville ha. Men vet du, han är den han är som person även om han skulle träffa en annan tjej. Det innebär att han kanske ger den tjejen en massa uppmärksamhet i början och utåt sätt. Men det kommer bara vara en mask inför den tjejen och omgivningen. Sen kommer till slut hans riktiga jag fram när hon väl är i hans klor. Han var väl inte så som han är mot dig nu i början när ni först precis träffats?

Han kommer inte hux flux att bara ändra om och bli en bra person helt plötsligt för att han träffar någon annan. Tro mig, det är säkert, han kommer vara samma egotrippade person fortfarande oavsett vem han är med. Han kanske döljer det först i början bara, för annars skulle ju ingen falla för honom, eller hur?

Men lyssna på oss här i tråden, han förtjänar inte dig och du far illa av det här. Och du är starkare än vad du tror. Ta en timme, en dag i taget. Börja hitta dig själv och börja bygga upp dig själv. Jag är absolut ingen expert, talar utifrån egen erfarenhet. Hur tungt det än känns så lämna för din egen skull. Du vet innerst inne att det här är så fel och att du förtjänar bättre.

Och du, skuldbelägg inte dig själv för att du stannat så länge med honom och inte sett allt tidigare. Vem som helst kan hamna i en sån här relation, man blir manipulerad och psykiskt nedtryckt. Var snäll mot dig själv och tänk att du ser ju allt detta nu och det är ju bra, eller hur? <3

Massor av styrkekramar till dig <3

Anonym (())

Sat 2 Jan 2021 22:14

#77

Anonym (Ensam) skrev 2021-01-02 21:15:10 följande:

Jag känner att jag är värd så mycket mer :( men vet inte hur jag ska ha styrka att lämna. Jag vet inte om jag kommer klara av att se honom vara en bra för nästa tjej och ge henne allt det jag önskat mig från honom och vår relation :(

Se honom göra en annan lycklig medan mig fick han mig känna mig otillräcklig, oviktig och allt det där.

För varje gång han sårat mig så är det JAG som försökt få honom att se felet och be om ursäkt. Han har aldrig självmant bett om ursäkt och gottgjort ens :/

Känner mig som ett vrak just nu.

Hur har jag kunnat blunda för allt detta? Hur kan det komma nu efteråt som jag märker hur fel vårt förhållande är?

Varför skulle han behandla nästa tjej bättre? Du skriver ju själv att han sannolikt är narcissist. En narcissist behandlar alla sina partners som skit. Tro mig, han har sannolikt lämnat många ledsna, nedtryckta och manipulerade tjejer efter sig. Och han kommer inte att vara ett dugg bättre mot nästa. Blir du av med honom ska du känna lättnad att du äntligen slapp undan.

Anonym (Oj!!!)

Sun 3 Jan 2021 06:46

#78

Alltså kära barn! Om min dotter levt i denna relation ens ett jädra halvår hade jag kastat pojken i soptunnan! USCH för hans beteende!!! FY!

Men hallå tjejen! Visst förstår du att du är mycket mer värd än detta?! Du skulle aldrig acceptera detta om det gällde din dotter ! Han har noll respekt för dig,och skiter fullständigt i dig . Inte ok! Och sex var 4-5 månad?! Shit....

Älskade du. Dumpa bajshatten. Han kommer inte börja behandla dig bättre. Han har ingen respekt för dig öht. Ha respekt för dig själv,snälla hjärtat!!!

Anonym (Oj!!!)

Sun 3 Jan 2021 06:52

#79

Och du skriver att han inte kallat på dig? DU gick hem? Han verkar i över 1 år inte ha vart sambo med dig,då han verkar leva ett eget liv på sidan. Är man sambo så firar man nog högtider tillsammans. Sover med varann. Gör planer och umgås. Skrattar. Är tillsammans. Du låter mer som hans tråkiga mamma som väntar uppe på att sonen ska komma hem,...Hoppas att du tar honom ur ditt liv!!!

Anonym (HG)

Sun 3 Jan 2021 16:50

#80

Anonym (Ensam) skrev 2021-01-02 21:15:10 följande:

Jag känner att jag är värd så mycket mer :( men vet inte hur jag ska ha styrka att lämna. Jag vet inte om jag kommer klara av att se honom vara en bra för nästa tjej och ge henne allt det jag önskat mig från honom och vår relation :(

Se honom göra en annan lycklig medan mig fick han mig känna mig otillräcklig, oviktig och allt det där.

För varje gång han sårat mig så är det JAG som försökt få honom att se felet och be om ursäkt. Han har aldrig självmant bett om ursäkt och gottgjort ens :/

Känner mig som ett vrak just nu.

Hur har jag kunnat blunda för allt detta? Hur kan det komma nu efteråt som jag märker hur fel vårt förhållande är?

Fast det där handlar ju inte om kärlek till honom (om det ens är möjligt) utan, lite hårt uttryckt, ditt ego eller hur?

Chansen att du träffar en man som behandlar dig bättre är ju betydligt större än att han plötsligt skulle bli någon annan kvinnas drömman.

Kom igen nu TS. Vi är flera i tråden som har lämnat destruktiva relationer, inklusive jag själv, och det är svårt när man känner sig nedbruten men det är inte omöjligt på något sätt.

Tänk dig en tillvaro utan besvikelser, ont i magen och oro. Bara det vore ju bättre än det här.

Du kan prova att dejta lite okomplicerat när du har lämnat honom för att få perspektiv och påminna dig om att det finns bra män som behandlar kvinnor med respekt. Fast kasta dig inte in i en ny relation utan ta hand om dig själv.

Jag vet ju inget om din uppväxt och historia men jag tror verkligen att du behöver prata med någon om var det blev så här.

Jag känner mig så betydelselös och ovärdig

INNEHÅLL