CarroAnd skrev 2021-09-02 11:54:50 följande:
Jag känner inte riktigt för att prata med någon. Jag har personer i min omgivning som jag pratat med, sen är det skönt att ventilera här med. Vi har ett inbokat läkarbesök 15/9, då vi får reda på och kan diskutera framtida plan.
Ja, vi får ställa in oss på att det blir återföring om två månader. Det jag irriterar mig på är att min sambo har sagt i ett års tid att han ska sluta snusa. Varje gång jag tar upp det, så blir han irriterad och ingenting händer. Han lägger sig platt och vill inte ta situationen på allvar. Sean så har jag påtalat att han kanske borde ta det lite lungt med alkoholen. Det är inte mycket alkohol, men lite vi. Eller någon öl på helgerna. Dock har han tendensen att ta det där extra glaset vin, medan jag känner att det räcker med två. Vi är väl som de flesta ?Svenssons? helt enkelt. Det gör mig också irriterad och får mig att fundera på om han verkligen kan tänka sig att ge 100% i förhållande till IVFen.
Ska man begära att sambon ska avstå alkohol och nikotin nu de närmsta två månaderna eller är det för mycket begärt? Själv anser jag att jag, i de fall jag blir gravid, kommer att avstå vin och rubbet minst 1,5 år med graviditet och amning. Vad kan jag kräva av honom utan att vara för hård?
Om jag får känslan av att han inte ger 100% är det då värt det med alla risker jag utsätter mig för med tanke på alla hormonbehandlingar? Vad tänker ni?
Ok jag förstår, bra att du har folk i din omgivning att prata med. jag tycker också att det hjälper mkt att ventilera här med folk som är i ungefär samma situation, man behöver liksom inte förklara så mkt då utan alla förstår sorgen man bär då alla är i liknande sits. Bra att ni har ett besök inbokat!
jag tror det är viktigt att inte skuldbelägga någon i den här processen också, hittar man INGA spermier så är det väl förmodligen en låsning eller stopp någonstans på vägen. Men som du skrev tidigare, går det ju att få ut spermier ändå med någon typ av ingrepp. När ni har gjort spermie-analys innan ni gjorde IVF, vad fick ni då för resultat?
Jag kan förstå att man vill att ens partner ska avstå alkohol, snus etc etc men det där måste man ju båda vara överens om annars blir det ett extra tjat och en öm tå som man inte behöver i den här processen. Jag dricker exempelvis en kopp kaffe om dagen och dricker även något glas vin ett par ggr i veckan även under IVF. Om min partner hade kollat snett på mig för det så hade det vart ganska jobbig stämning här hemma...
Det man kan göra är väl att försöka öka mängden med ZINK då det bevisligen är något som gör spermierna piggare (men har inte hört att de skulle bli fler....)
jag fattar att ni är less båda två men försök att göra detta som ett team med ett gemensamt mål utan att ni går varann på nerverna i onödan. Det är så tufft i den här processen ändå. stor kram
måste ju ge hopp om att få blastocyster till frysen också tänker jag :) ! är det någon speciell anledning att de väljer att sätta tillbaka på dag 2 hos dig? jag vet att kliniker väljer dag 2,3 eller 5, spännande att höra om du får reda på befruktningsgraden idag!
jag tycker dock jag läser om väldigt många som faktiskt inte har några symptom alls vilket ju borde vara helt fantastiskt... håller tummarna att allt ser fint ut för dig!
man har ju en oro i den här processen och ALLT ska ju verkligen klaffa. Om du/ni mår väldigt dåligt kanske ni kan höra med kliniken om de har någon psykolog eller liknande ni kan tala med? kanske kan kännas bättre då. 
haha! skönt att inte Prag ligger på en ö i alla fall
, blev du gravid naturligt den gången eller med hjälp av hormoner? Hoppas det ska å bra för er med IVF, stor kram!