Våra barn skäms över att vi är ”gamla”. Fler?

Jag har fått barn när jag var mellan 18 och 36. Ingen av mina ungar har någonsin skämts över min ålder såvitt jag vet.

Äldsta barnets kompisar tyckte att det var häftigt med en så ung mamma när de var i moppeåldern och jag var lite drygt 30. 
Jag har blivit tagen som storasyster till honom, folk har trott att vi är ett par när vi varit ute ihop med yngre syskon.
När han gick på lekis (som det hette då) trodde en fröken att jag var en praktikant.

Det är kul att vara ung förälder, fast det är lika kul att vara äldre!

Mina föräldrar var 32  och 45 när jag föddes, inget som jag någonsin reflekterade över. Trots att min bästa kompis föräldrar bara var 17 och 20 när hon föddes. Såleda kunde ju mina föräldrar varit föräldrar även till hennes.

Äh, man ska inte hänga upp sig för mycket på åldrar. 

Min dotter har sagt om flera av sina vänner att deras föräldrar är gamla och äldre än mig, fast de är ett par år yngre än jag.

En kompis mamma var tydligen "jättegammal", mycket äldre än jag och hon var lika gammal.

Alltså jag bor typ några km från dig då och det låter oerhört märkligt att det är ett problem. Våra barn går i mellanstadiet och majoriteten föräldrar är 35-50 år. Vi umgås med ett gäng som fick barn samtidigt och alla är 40+. 

Sollentuna är ju till stora delar en rätt välbärgad kommun och alltså många välutbildade vuxna. Och då är folk lite äldre när de får barn. 

Jag tror alla barn tycker sina föräldrar är gamla och pinsamma. Min son som är 13 år, tycker jag är skitgammal. Jag fyllde nyss 35 år. 

Ni är verkligen inte gamla föräldrar!

Bor ni ute i obygden där alla skaffade barn vid 20 eller? I storstäderna skulle jag vilja påstå att ni till och med skulle räknas som rätt unga föräldrar.

Barn tycker att sina föräldrar är pinsamma, det hör till. Sedan har barn i den åldern egentligen ingen riktig uppfattning om ålder utan de hör siffran 36 och tycker att det låter mycket. För är man i deras ålder så är ju 36 lastgammalt, men det är ju ur ett BARNS perspektiv.

Jag tyckte också att mina föräldrar var gamla när jag var liten. Jo, i jämförelse med min klasskompisar var de kanske det. Men på gymnasiet visade det sig att gänget jag umgicks med då var samtliga föräldrar i samma ålder utom en som hade yngre föräldrar, det var också de enda som är skilda. 

Hur som sa jag att jag inte skulle vara så gammal förälder. Tji fick jag! Det har vi pratat om mycket med våra barn, så de har inga sådana problem. Det tog nämligen ett bra tag innan vi träffades och de första åren på distans då ingen av oss kunde flytta just då. 

Så första kom när vi var 34 och 37 och andra tre år senare. Idag har äldsta barnet en bästis vars både föräldrar och mor/farföräldrar är ett par år äldre än oss då både mor/farföräldrar och bästisens föräldrar fick barn tidigt. Bästisen tycker det är konstigare än våra. Andra barnet har föräldrar som är äldre än oss, så där tycker ju de att vi är "unga" Allt är ju relativt! 

I min bekantskapskrets är det nästan ingen som fick barn före 32 år hos tjejerna (plus nåt år hos killarna). När vi bodde i stan var det samma i vårt område, däremot här på landet finns det betydligt fler yngre föräldrar men jag upplever det ändå som att vi är många i vår ålder som har jämnåriga barn. 

Jag tror det är viktigt att berätta att alla träffar inte den rätte vid 20 års ålder som många yngre tror. Sedan jämför barn alltid allt. Den har det och den har det. När våra barn kommer och säger sådant så tar jag upp saker som vi har som jag vet att de är stolta över som ingen annan har/kan göra av deras vänner. De tycker att jag är konstig för de är ju så vana vid det att de inte inser att det kan ge avundsjuka hos vännerna, vilket vi också påpekar. Inte för att sticka ut utan mer för våra barn peka på våra saker vi gör. 

Fick min yngsta vid 38 och hon har faktiskt varit GLAD att jag var lite "äldre" för att hon gillade inte det där med att vara "kompis" med sin mamma som en del vänner med yngre mammor sa sig vara! Minns inte att hon skämdes för mig.......JO en gång.....när jag tog in plastgranen redan första december och klädde den   (så gör jag alltid men ett år blev det pinsamt av ngn anledning)

Hade ni varit yngre när ni skaffade barn skulle ju inte de barn ni nu har ens finnas till. Så dom ska ju bara vara glada

Mina föräldrar var 21 och 22 när jag föddes och ännu yngre när min storebror föddes. 2010 fick vi en lillebror och då var våra föräldrar 38 och 39 år gamla och det var många under den perioden som var äldre och fick barn där vi bor, flera i min lillebrors klass har föräldrar som är ännu äldre än våra. Tror de flesta barn inte bryr sig om de inte får höra ifrån andra att föräldrarna är gamla.

Fördelen för våran lillebror är att våra föräldrar har bättre ställt nu när dom är äldre än vad de hade när vi var små. Det är sååå mycket av det min lillebror har och får som aldrig var möjligt för oss äldre syskon när vi var små. 

Jag är 45 nu och mina barn 14 år, 11 år och 9 år. Det är väl därför man skaffar barn, det roliga med att skämma ut dem titt som tätt haha. Hämnden för allt jobb man lagt ner. Nej men ärligt, jag tror också vissa barn är socialt osäkra och skäms mer därför att föräldrarna visar osäkerhet. Men som många har skrivit, det är en naturlig del av barns utveckling att bli medvetna om olikheter.

Ett sätt att bygga sin identitet. Mina barn har inte varit så jättemycket alls, jag har gett dem insikten som kanske hjälpt: tänk inte att andra bryr sig eftersom de är lika självmedvetna som du.