• Anonym (Marie)

    Han vill inte ha barnet längre, kan jag behålla det?

    Jag väntar vänners biologiska barn, hans spermier och hennes ägg. Det här gjordes i ett annat europeiskt land och de har betalat allt.

    Bf närmar sig och nu vill pappan inte ha barnet längre, planen var annars att hans fru skulle adoptera barnet, men nu går ju inte det om han vägrar. Mamman vill ännu ha barnet.

    Har varit sånt kaos fram och tillbaka att jag helst vill behålla barnet själv, men kan jag det? Vad händer om mamman stämmer mig? Barnet räknas ju som mitt enligt svensk lagstiftning iom att det är jag som föder det, men det är ju en väldigt speciell situation det här.

    Någon lagkunnig som har en bra gissning?

  • Svar på tråden Han vill inte ha barnet längre, kan jag behålla det?
  • Anonym
    Anonym (Vidrigt) skrev 2020-04-04 23:35:15 följande:
    Som jag skrev - juridiskt ja. Men biologiskt - inte en chans i helvetet. Tar Sivert DNA prov så påvisas det och i andra fall där man adopterar så är adoptivföräldrarna föräldrar för att dom adopterat.

    TS har gått med på att vara surrogat vilket är en ersättare! I detta fall - en ersättare för sen biologiska mamman! Hon är inte en förälder bortsett från den juridiska biten.
    Fast det är det juridiska som räknas.

    Hur arg du är blir.
  • Anonym (Alli)
    Anonym skrev 2020-04-04 23:43:16 följande:

    Fast det är det juridiska som räknas.

    Hur arg du är blir.


    Mmm... Och juridiskt är folk oskyldiga tills bevisat skyldiga. Så även om du ser ett brott begås inkl. gärningsmannen, eller du blir våldtagen för den delen, om du inte kan bevisa det eller ord står mot ord så kommer gärningsmannen juridiskt att vara oskyldig.

    Men denna väldigt överdrivna jämförelse vill jag påvisa att det moraliska självklart också spelar roll. Juridik kan ändras, biologi kan det inte på samma sätt i detta fall.

    Moraliskt förstår jag inte varför TS inte kan adoptera barnet till den biologiska mamman som vill ha det. Pappan har dragit sig ur, so what? Om TS behåller kommer barnet bara att ha en förälder, samma som om bio-mamman får barnet.

    Eftersom barnet är juridiskt TS i Sverige borde TS kunna adoptera bort det till bio-mamman i Sverige, oavsett vad bio-pappan vill. Han kanske ångrar sig senare i vilket fall.
  • Anonym (Alice)
    Anonym (Alli) skrev 2020-04-05 00:25:23 följande:

    Moraliskt förstår jag inte varför TS inte kan adoptera barnet till den biologiska mamman som vill ha det. Pappan har dragit sig ur, so what? Om TS behåller kommer barnet bara att ha en förälder, samma som om bio-mamman får barnet.

    Eftersom barnet är juridiskt TS i Sverige borde TS kunna adoptera bort det till bio-mamman i Sverige, oavsett vad bio-pappan vill. Han kanske ångrar sig senare i vilket fall.


    Hon kan ju knappast adoptera bort barnet till frun om mannen inte vill när de fortfarande är gifta. Och om bf är nära nu hinner dom kanske inte skilja sig innan födseln och då måste ju TS ändå ta hand om bebisen och kommer bonda med hen så då kommer det ju bli svårare för alla om hon ska behöva lämna ifrån sig barnet sedan.

    Sen skriver ju TS att det har varit så mycket ?kaos? under graviditeten så hon kan ju ha andra anledningar till att hon vill behålla barnet själv.
  • Anonym (G)

    Ge barnet till henne som lovat. Skaffa ett eget barn. Han får betala för det här barnet, han kommer inte undan det.

    Stackars kvinna!

  • Anonym (Alli)
    Anonym (Alice) skrev 2020-04-05 00:40:15 följande:

    Hon kan ju knappast adoptera bort barnet till frun om mannen inte vill när de fortfarande är gifta. Och om bf är nära nu hinner dom kanske inte skilja sig innan födseln och då måste ju TS ändå ta hand om bebisen och kommer bonda med hen så då kommer det ju bli svårare för alla om hon ska behöva lämna ifrån sig barnet sedan.

    Sen skriver ju TS att det har varit så mycket ?kaos? under graviditeten så hon kan ju ha andra anledningar till att hon vill behålla barnet själv.


    Vet vi är de är gifta? För mig är det myclet info som saknas i den här historien... Håller paret på att gå isär över det här är det klart att det är mycket "kaos" till exempel... men detta är ju bara spekulationer, som så myclet annat i tråden.

    Så länge det inte är något som gör att bio-mamman är olämplig som mamma tycler jag TS moraliskt borde försöka på alla sätt det går att låta henne bli mamma till barnet. Åk till ett land där bio-mamman räknas och skriv på papper där och lämna över barnet... Jag vet inte, jag hittar på!

    Men TS ville ju någonstans göra det här för sina vänner. Bara för att en vän har fått någon slags livskris betyder det ju inte att hon inte kan försöka upprätthålla avtalet för den andras skull. Hade TS skrivit att hon höll på att knyta än en massa till barnet och ville behålla det av andra anledningar anser jag att vi hade haft ett annat läge... nu verkar det ju som att enda motsättningen är mannen. Då måste vi ju kunna stötta TS men försöka se om vi inte också kan hjälpa barnet och bio-mamman på samma gång... de dem alla tre mest av vad som var menat från början.
  • Gfajja

    Jag tror inte på detta, jag tror att du är en person som lobbar emot surrogatmödraskap och vill visa på svårigheter med det. Dock är situationen du beskriver (hittar på) extremt ovanlig, det som förmodligen skulle ske om pappan ångrar sig är bara att den genetiska mamman adopterar sitt barn ensam. Surrogatmodern brukar inte vilja behålla ett barn hon bär åt någon annan som dessutom är barnets genetiska mor och den som sett till att graviditeten blir av.

  • Anonym (Alice)
    Anonym (Alli) skrev 2020-04-05 00:58:39 följande:
    Vet vi är de är gifta? För mig är det myclet info som saknas i den här historien... Håller paret på att gå isär över det här är det klart att det är mycket "kaos" till exempel... men detta är ju bara spekulationer, som så myclet annat i tråden.

    Så länge det inte är något som gör att bio-mamman är olämplig som mamma tycler jag TS moraliskt borde försöka på alla sätt det går att låta henne bli mamma till barnet. Åk till ett land där bio-mamman räknas och skriv på papper där och lämna över barnet... Jag vet inte, jag hittar på!

    Men TS ville ju någonstans göra det här för sina vänner. Bara för att en vän har fått någon slags livskris betyder det ju inte att hon inte kan försöka upprätthålla avtalet för den andras skull. Hade TS skrivit att hon höll på att knyta än en massa till barnet och ville behålla det av andra anledningar anser jag att vi hade haft ett annat läge... nu verkar det ju som att enda motsättningen är mannen. Då måste vi ju kunna stötta TS men försöka se om vi inte också kan hjälpa barnet och bio-mamman på samma gång... de dem alla tre mest av vad som var menat från början.
    De är gifta. 
    Anonym (Marie) skrev 2020-04-04 14:41:12 följande:

    Bf närmar sig och nu vill pappan inte ha barnet längre, planen var annars att hans fru skulle adoptera barnet, men nu går ju inte det om han vägrar. 


    Jag skulle inte vilja adoptera bort ett barn till ett par i "kaos". Känns inte tryggt för barnet. Inte säkert att de kan göra det heller om pappan vägrar gå med på adoptionen. Man kan ju inte överlåta barn hur som helst. Det är ju en individ och inte en begagnad bok, liksom...

    Sen vet vi ju inte om mamman kan hitta en egen lägenhet snabbt nu i både bostadsbrist och i dessa coronatider kan de ju knappast bara "åka till ett annat land"... TS säger att bf "närmar sig". Det kan ju betyda allt ifrån kanske två månader till bara nån vecka. Om läget är så osäkert som det är, kanske det bästa för barnet är att faktiskt stanna med TS. 

  • Anonym (Alli)
    Anonym (Alice) skrev 2020-04-05 01:33:45 följande:

    De är gifta. Jag skulle inte vilja adoptera bort ett barn till ett par i "kaos". Känns inte tryggt för barnet. Inte säkert att de kan göra det heller om pappan vägrar gå med på adoptionen. Man kan ju inte överlåta barn hur som helst. Det är ju en individ och inte en begagnad bok, liksom...

    Sen vet vi ju inte om mamman kan hitta en egen lägenhet snabbt nu i både bostadsbrist och i dessa coronatider kan de ju knappast bara "åka till ett annat land"... TS säger att bf "närmar sig". Det kan ju betyda allt ifrån kanske två månader till bara nån vecka. Om läget är så osäkert som det är, kanske det bästa för barnet är att faktiskt stanna med TS. 


    Ah! Där hade jag inte ögonen med mig, tack!

    Ok, de är gifta. Men om vi leker med tanken att det var bio-mamman som var gravid, så skulle det ju vara samma kaos för de blivande föräldrarna, men ingen skulle drömma om att ta barnet ifrån henne bara för att hon inte löst en ny lägenhet? Även om t ex hennes mamma eller syster hade mer ordnade förhållanden och praktiskt skulle kunna ta hand om barnet bättre...

    Jag tänker att i grunden så tar vi inte barn ifrån folk som vill ha dem och är kapabla att ta hand om dem. TS har bedömt att detta var en person som var kapabel att ta hand om ett barn, tänkt igenom det så noga att hon är surrogat till personen... Vidhåller att är det inte för TS anknytning till barnet, utan endast oro över det juridiska (och möjligen en bostadsfråga, men sådant löser ju sig bio-mamman kan tillfälligt flytta in hos annan familj t ex) så är det moraliskt fel att behålla barnet. Det var ju inte för att TS ville ha ett barn som hon gjorde detta, det var inte TS barnlängtan eller att TS kände sig redo och förberedd för ett barn.

    Kanske är det gravidhormoner som spelar in i osäkerheten just nu?

    Oavsett behöver vi mer info ifrån TS, som verkar ha lämnat tråden. Skulle inte förvåna mig heller om detta var en påhittad historia, som detta till trots är intressant att diskutera.
  • Anonym (Vidrigt)
    Anonym skrev 2020-04-04 23:43:16 följande:

    Fast det är det juridiska som räknas.

    Hur arg du är blir.


    Barnet är hennes juridiskt men hon är inte förälder för det
  • Anonym (Marie)

    Jag ville ha råd från lagkunniga.

    Ni som hoppar på mig, hur skulle det ens gå till om jag ger henne barnet? Han vill ju inte, jag kan väl knappast bestämma att hon får barnet hur som helst? Planen var ju att han registreras som pappa och hon sen adopterar ?hans? barn, men vägrar han så går det ju inte.

    Mamman är inte en oskyldig part i deras problem heller.

    Jag har inte gjort något fel, men jag orkar inte mer svängar nu! Jag mår jättedåligt av det här och ångrar att jag ens gick med på det, jag har ingen egen önskan att behålla deras barn, men mina nerver tål inte mer skit. Behåller inte jag barnet hamnar det antagligen i systemet så vitt jag förstått och det vill jag inte.

Svar på tråden Han vill inte ha barnet längre, kan jag behålla det?