• Anonym (Marie)

    Han vill inte ha barnet längre, kan jag behålla det?

    Jag väntar vänners biologiska barn, hans spermier och hennes ägg. Det här gjordes i ett annat europeiskt land och de har betalat allt.

    Bf närmar sig och nu vill pappan inte ha barnet längre, planen var annars att hans fru skulle adoptera barnet, men nu går ju inte det om han vägrar. Mamman vill ännu ha barnet.

    Har varit sånt kaos fram och tillbaka att jag helst vill behålla barnet själv, men kan jag det? Vad händer om mamman stämmer mig? Barnet räknas ju som mitt enligt svensk lagstiftning iom att det är jag som föder det, men det är ju en väldigt speciell situation det här.

    Någon lagkunnig som har en bra gissning?

  • Svar på tråden Han vill inte ha barnet längre, kan jag behålla det?
  • Anonym (Gh)
    Anonym (L) skrev 2020-04-04 14:51:52 följande:

    Är det verkligen TS barn om det tillkom genom vännernas spermier och ägg?

    Jag kan inte juridiken men det verkar grymt att kvinnan som bidragit med sina ägg, väntat och längtat efter ett barn, nu ska förvägras det. Det är ju vännernas biologiska barn med deras DNA, eller missförstår jag?


    Surrogat är förbjudet enligt lag i Sverige och en kvinna som bär ett barn anses vara förälder. Den -biologiska kvinnan- har här inga rättigheter trots att det är hennes ägg. Den enda chansen hon haft var att adopterade barnet men då måste TS godkänna detta (oavsett pappan är med på detta eller ej).

    Vill TS behålla barnet har hon all laglig rätt att göra det.

    Det är den biologiska mamma som istället brutit mot lagen (trots att hon inte kommer straffas för detta av rättsväsenet då ingreppet skedde i utlandet)

    Vilket är det rätta.

    Biologi och DNA är skitsamma, barnet i magen har iaf efter v20 börjat bonda med TS, lär sig hennes hjärtljud och hennes röst. Band byggs. Bebisen känner inte av att de inte delar samma gener. För barnet är TS mamman.
  • Pierott
    Anonym (Stina) skrev 2020-04-04 16:12:17 följande:

    Det är en synnerligen envägsriktad moral du har där man bara är en behållare för barnet och ett stort svin om man inte lämnar ifrån sig det så länge någon känner för att ha det. Men samtidigt utan val om de övriga ändrar sig nån gång på vägen.

    Men du är något på spåren även om du inte verkar reflektera över det. Man är sin kropp. Man kan inte välja bort sin kropp. Man kan inte sluta vara gravid lika lättvindigt som en ickegravid kan vandra iväg. Att då beskylla TS för att vara omoralisk i en situation där hon är utan valmöjligheter är som du förstår absurt.


    Visa gärna där jag skrivit att ts är ett stort svin, jag har visst missat det.
  • Anonym (Gh)
    Anonym (Gh) skrev 2020-04-04 16:20:22 följande:

    Surrogat är förbjudet enligt lag i Sverige och en kvinna som bär ett barn anses vara förälder. Den -biologiska kvinnan- har här inga rättigheter trots att det är hennes ägg. Den enda chansen hon haft var att adopterade barnet men då måste TS godkänna detta (oavsett pappan är med på detta eller ej).

    Vill TS behålla barnet har hon all laglig rätt att göra det.

    Det är den biologiska mamma som istället brutit mot lagen (trots att hon inte kommer straffas för detta av rättsväsenet då ingreppet skedde i utlandet)

    Vilket är det rätta.

    Biologi och DNA är skitsamma, barnet i magen har iaf efter v20 börjat bonda med TS, lär sig hennes hjärtljud och hennes röst. Band byggs. Bebisen känner inte av att de inte delar samma gener. För barnet är TS mamman.


    så TS har all laglig rätt att behålla barnet och pappan är enligt lag tvungen att betala underhåll även om han inte vill ha barnet.
  • Anonym (L)
    Anonym (Gh) skrev 2020-04-04 16:20:22 följande:

    Surrogat är förbjudet enligt lag i Sverige och en kvinna som bär ett barn anses vara förälder. Den -biologiska kvinnan- har här inga rättigheter trots att det är hennes ägg. Den enda chansen hon haft var att adopterade barnet men då måste TS godkänna detta (oavsett pappan är med på detta eller ej).

    Vill TS behålla barnet har hon all laglig rätt att göra det.

    Det är den biologiska mamma som istället brutit mot lagen (trots att hon inte kommer straffas för detta av rättsväsenet då ingreppet skedde i utlandet)

    Vilket är det rätta.

    Biologi och DNA är skitsamma, barnet i magen har iaf efter v20 börjat bonda med TS, lär sig hennes hjärtljud och hennes röst. Band byggs. Bebisen känner inte av att de inte delar samma gener. För barnet är TS mamman.


    Fast pappan kommer inte att kunna smita undan ändå. Myndigheterna har en skyldighet att faställa faderskapet och vägrar han DNA-test kan det bli vite. Visst kan TS hävda att hon inte vet vem pappan är men det är ingen okomplicerad process.

    Det är intressant med surrogat i det avseendet. Jag förstår att TS räknas som modern men ett DNA-test skulle ju visa att hon inte är det. Man undrar om lagstiftningen kommer att ändras p.g.a. situationer av det här slaget. Sannolikt inte men det är en intressant tanke.
  • Anonym (Ace)

    Funderar mest på hur ts tänker förklara för barnet att hon med lagens stöd stal barnet från den bilogiska mamman som verkligen önskade barnet och gav sitt ägg för det. Oavsett stöd i lagen är ts funderingar tyvärr helt förkastliga när hon går och funderar på att behålla.... Ok om mamman inte heller önskar barnet eller av myndigheter ansea direkt olämplig men i detta läge... Fy vilken egoism och snacka om att sticka en kniv doppad i salt i ryggen på väninnan.

  • Agnescecila

    Lagligt sätt kan du behålla barnet. Men mannen blir fortfarande pappa, så det ändrar sig inte. Moraliskt tycker jag inte det är rätt eftersom kvinnan troligtvis har längtat efter barnet. Jag antar även att du är beredd att offra er vänskap om du behåller barnet?

  • Anonym (Sanna)
    Anonym (L) skrev 2020-04-04 14:51:52 följande:

    Är det verkligen TS barn om det tillkom genom vännernas spermier och ägg?

    Jag kan inte juridiken men det verkar grymt att kvinnan som bidragit med sina ägg, väntat och längtat efter ett barn, nu ska förvägras det. Det är ju vännernas biologiska barn med deras DNA, eller missförstår jag?


    Enligt svensk lagstiftning får den biologiska modern automatisk vårdnaden vid födsel. Biologisk moder är den som föder barnet. Den genetiska fadern räknas som barnrts far om det inte handlar om spermiedonation inom svenska vården. Genetiskmoder är inte relevant enligt svensk lagstiftning.
  • Anonym (Sanna)
    Anonym (Gh) skrev 2020-04-04 16:20:22 följande:

    Surrogat är förbjudet enligt lag i Sverige och en kvinna som bär ett barn anses vara förälder. Den -biologiska kvinnan- har här inga rättigheter trots att det är hennes ägg. Den enda chansen hon haft var att adopterade barnet men då måste TS godkänna detta (oavsett pappan är med på detta eller ej).

    Vill TS behålla barnet har hon all laglig rätt att göra det.

    Det är den biologiska mamma som istället brutit mot lagen (trots att hon inte kommer straffas för detta av rättsväsenet då ingreppet skedde i utlandet)

    Vilket är det rätta.

    Biologi och DNA är skitsamma, barnet i magen har iaf efter v20 börjat bonda med TS, lär sig hennes hjärtljud och hennes röst. Band byggs. Bebisen känner inte av att de inte delar samma gener. För barnet är TS mamman.


    Det stämmer ej att surrogat är förbjudet enligt svensk lag. Däremot finns inte möjligheten juridiskt.
  • Anonym (Sanna)

    Nyfiken ts. Har surrogtamödraskapet genomförat enligt lagstiftningen i ett annat land? Har ni skrivit på kontrakt enligt det landets lagstiftning?

    Jag vet perosnligen inte vad som händer i så fall när två länders lagstiftning krockar.Jag tycker inte att det borde varit möjligt att genomföra surrogatmödraskap på laglig väg i det landet om du inte är medborgare där.

    Om du på något sätt kan bli ekonomiskt skyldig till de genetiska föräldrarna borde ju också bero på de landets lagstiftning. Men som sagt, det låter konstigt om du är godkänd för detta som icke medborgare i landet.

    Det borde finnas någon organisation som du kan vända dig till för råd. Det är ju viktigt att du får korrekt i fo utifrån din specifika situation.

Svar på tråden Han vill inte ha barnet längre, kan jag behålla det?