Tror du att vem som helst kan vara otrogen trots att många är övertygade om att de aldrig skulle kunna vara det?
Jag menar inga extrema saker som världens undergång, epidemier osv. Tänk dig världen som idag. Vad hade då kunnat få dig eller din partner att vara otrogen? Hade du varit trogen oavsett?
Fast utgångspunkten som jag vände mig mot var att man skulle undvika att umgås med människor man egentligen vill utveckla en relation med. I "förebyggande syfte" för att man inte skulle utveckla känslor. Man ska alltså undvika alla intressanta människor? Människor som det är utvecklande att umgås med.
Jag har inte skrivit något om otrohet. Misstolkning som gör att ditt resonemang i stort faller. Jag skrev om intressanta människor man själv undviker av risken att utveckla känslor.
Varför ska man backa om man märker att känslor utvecklas? Varför är känslor dåligt? Det kanske är vägen in i ett nytt, bättre förhållande. Inget i mitt resonemang rör hur man ska hantera situationen. Definitivt inget om otrohet. Inget om flera partners. Ingenting om svek.
Jag har på intet sätt påstått att glädje är synonymt med otrohet.
Jag har delvis kopplat utveckling genom att umgås med människor man klickar med och/eller lär sig av. Det leder ofta till glädje.
Nej, det är ingen skillnad på kontrollbehov. Hur man hanterar det och när det uppstår är skillnaden. Väljer man att inte lita på sin partner när han/hon umgås med andra är det en konsekvens av kontrollbehov. Och egoistiskt. Man sätter sitt behov över partnerns.
Varför frågar du om jag vet vad monogami är? Jag tror att du vet att jag gör det och drar till med en härskarteknik. Snyggt.
Igen då. Varför skriver du till mig om att behålla kakan eller avsluta förhållanden? Inte berört det.
Hela resonemanget handlar om din snäva tolkning av vad jag skriver som du sedan resonerar mot. Straw man.
Vet inte varför jag ens läste förbi första stycket och trolleriet, men andra stycket tycker jag är vettigt.
Att man inte håller sig till tvåsamhet under livet finns det evidens för. Att då leva i tron att just ens egna förhållanden skulle göra det är en ganska orealistisk föresats. Speciellt att lägga de kraven på sin partner, det slutar sällan väl.
Vet inte varför jag ens läste förbi första stycket och trolleriet, men andra stycket tycker jag är vettigt.
Att man inte håller sig till tvåsamhet under livet finns det evidens för. Att då leva i tron att just ens egna förhållanden skulle göra det är en ganska orealistisk föresats. Speciellt att lägga de kraven på sin partner, det slutar sällan väl.
Ingen fara, det händer ofta. Inläggen svävar ofta iväg till angränsande ämnen.
Det andra stycket citerade du mitt svar till någon annan på och missuppfattade enligt ovan. Jag ville då reda ut missuppfattningen. No biggie.
Resonemanget handlade om att svartsjuka, restriktioner och kontrollbehov av olika grader faktiskt är en anledning till att partnern lämnar eller söker sig till andra.
Den främsta anledningen har jag läst och hört i min tidigare yrkesroll. Jag har tyvärr inte möjlighet att plocka fram rapporter och studier kring det just nu.
Eller "handlade om". Det var vad jag ville förmedla.
Otrohet, nej. Ärlighet, ja.
Kan det vara så att många kvinnor som röstat nej till att alla kan vara otrogna i omröstningen tillhör den skara av kvinnor som tappat sexlusten?
Finns det någon kvinna som röstat NEJ som är riktigt kåt ofta men ändå inte kan tänka sig att vem som helst kan vara otrogen?
Kåt, javisst! Röstade nej.
För mig en fråga om ärlighet. Om man tappar respekten, tilliten, nyfikenheten eller attraktionen till sin partner finns alltid alternativet att våga ta ansvar för det. Säga det.
Kan det vara så att många kvinnor som röstat nej till att alla kan vara otrogna i omröstningen tillhör den skara av kvinnor som tappat sexlusten?
Finns det någon kvinna som röstat NEJ som är riktigt kåt ofta men ändå inte kan tänka sig att vem som helst kan vara otrogen?