Varför så lite sex i vårt land?

Wow, ja köpcentra vill man verkligen hångla i. Är det inte bättre att göra det hemma, så man slipper folk som stirrar på en? Det som är beklämmande är människor som mäter nivån på kärlek i Sverige utifrån hur många som hånglar i glasskön i februari.

Jag tycker inte man ska jämföra med Italien, det blir bara jobbigt. Jämför med andrea nordeuropeiska länder.

Har inte talat om flanera. Rör dig lite på lokaler, i köpcentra eller var du än vill: kärleken lyser alldeles för ofta med sin frånvaro i Sverige. Om inte det är beklämmande, vad är det då?

Har inte talat om flanera. Rör dig lite på lokaler, i köpcentra eller var du än vill: kärleken lyser alldeles för ofta med sin frånvaro i Sverige. Om inte det är beklämmande, vad är det då?

Haha, så kan man naturligtvis vinkla det också! Om jag hade oroat mig över att svenska män skrattar lite så hade det varit beklämmande att jag hängde upp mig på svenska mäns skrattfrekvens också, inte sant?

Man kan uppenbarligen vara hur (över)tydlig som helst och ändå bli missförstådd. Vad jag oroar mig över är ett samhälle som håller på att bli fullständigt glädjelöst. Det finns ett talesätt att "i Norge är det bara barn, fyllon och galningar som skrattar", men det uttrycket passar nog ännu mycket bättre på Sverige.

För den som bor utomlands känns det lite som en smocka i magen att komma till Sverige - eller för den delen, att komma till en flygplats där en flight ska gå till Sverige och man genast kan se av vissas dystra och sammanbitna uppsyn att de är svenskar. Tyvärr är det på det viset: man säger ofta att svenskarna är det folk som är lättast att känna igen men också svårast att lära känna.

Brist på glädje leder till minskad libido, det tror jag alla vet. Och om man konstaterar att 14% av svenska kvinnor aldrig har sex så är det åtminstone i min värld en varningslampa som tyder på att något är radikalt snett. Andra tycker att det är rimligt (jag önskar jag kunde förstå ert resonenang) och så som den här diskussionen utvecklats så förstår jag att det är väldigt viktigt för er att få sista ordet i diskussionen.

Så viktigt att ni t o m ägnar en fredagskväll och lördagmorgon åt att argumentera för det.

Så varsågod: sista ordet blir ert.

Jag är på riktigt oroad över den utveckling svenska samhället haft de sista åren. Inte för att det var så muntert förr heller, men de rynkade pannorna är mer rynkade än någonsin och de blängande blickarna är mer blängande än tidigare. Och mångas förmåga att diskutera legitima åsikter utan att personligen angripa meningsmotståndaren - det har aldrig varit en svensk specialitet - har blivit ännu sämre.

Låt oss hoppas att mina farhågor är ogrundade. Jag sparar den här tråden nu och ska försöka komma ihåg den om några år, så får vi se i vilken riktning utvecklingen gått.

Önskar er alla en glädjerik - och pilsk - vår.

Jomen kika på listan över sexuell aktivitet i olika städer:

10,0 Rio

9,9 Paris

9,8 Los Angeles

9,7 Ibiza

9,6 London

9,5 Berlin

9,4 Santiago

9,3 Prag

9,2 NYC

9,1 Johannesburg

9,0 Zagreb

8,9 Sydney

8,8 Bangkok

8,7 Chicago

8,6 San Juan (PR)

8,5 Las Vegas

8,4 Melbourne

8,3 Hamburg

8,2 Athen

8,1 Miami

8,0 Barcelona

7,9 São Paulo

7,8 Marseille

7,7 Auckland

7,6 Medellín

7,5 Havanna

7,4 Belgrad

7,3 Rom

7,2 München

7,1 San Francisco

7,0 Caracas

6,9 Brisbane

6,8 Toronto

6,7 Amsterdam

6,6 Utrecht

6,5 Perth

6,4 Milano

6,3 Montréal

6,2 Mumbai

6,1 Glasgow

6,0 Austin

5,9 Köln

5,8 Rotterdam

5,7 Madrid

5,6 Frankfurt

5,5 Calgary

5,4 Calcutta

5,3 Adelaide

5,2 Manchester

5,0 Boston

4,9 Wien

4,8 Bratislava

4,7 Shanghai

4,6 Edinburgh

4,5 Chennai

4,4 Peking

4,3 Leipzig

4,2 Kapstaden

4,1 Liverpool

4,0 Portland

3,9 Bryssel

3,8 Chengdu

3,7 Birmingham

3,6 Guangzhou

3,5 Bristol

3,4 Cardiff

3,3 Delhi

3,2 Lissabon

3,1 Dresden

3,0 Helsingfors

2,9 Leicester

2,8 Warszawa

2,7 Leeds

2,6 Hong Kong

2,5 Vancouver

2,4 Tokyo

2,3 Zürich

2,2 Genève

2,1 Durban

2,0 Hannover

1,9 Hyderabad

1,8 Dortmund

1,7 Venedig

1,6 Basel

1,5 Düsseldorf

1,4 Karlsruhe

1,3 Köpenhamn

1,2 Gent

1,1 Dublin

1,0 Antwerpen

0,9 Stuttgart

0,8 Essen

0,7 Oslo

0,6 Bergen

0,5 Stockholm

0,4 Graz

0,3 Linz

0,2 Salzburg

0,1 Cork

Det är rätt stökiga siffror.

Haha, så kan man naturligtvis vinkla det också! Om jag hade oroat mig över att svenska män skrattar lite så hade det varit beklämmande att jag hängde upp mig på svenska mäns skrattfrekvens också, inte sant?

Man kan uppenbarligen vara hur (över)tydlig som helst och ändå bli missförstådd. Vad jag oroar mig över är ett samhälle som håller på att bli fullständigt glädjelöst. Det finns ett talesätt att "i Norge är det bara barn, fyllon och galningar som skrattar", men det uttrycket passar nog ännu mycket bättre på Sverige.

För den som bor utomlands känns det lite som en smocka i magen att komma till Sverige - eller för den delen, att komma till en flygplats där en flight ska gå till Sverige och man genast kan se av vissas dystra och sammanbitna uppsyn att de är svenskar. Tyvärr är det på det viset: man säger ofta att svenskarna är det folk som är lättast att känna igen men också svårast att lära känna.

Brist på glädje leder till minskad libido, det tror jag alla vet. Och om man konstaterar att 14% av svenska kvinnor aldrig har sex så är det åtminstone i min värld en varningslampa som tyder på att något är radikalt snett. Andra tycker att det är rimligt (jag önskar jag kunde förstå ert resonenang) och så som den här diskussionen utvecklats så förstår jag att det är väldigt viktigt för er att få sista ordet i diskussionen.

Så viktigt att ni t o m ägnar en fredagskväll och lördagmorgon åt att argumentera för det.

Så varsågod: sista ordet blir ert.

Jag är på riktigt oroad över den utveckling svenska samhället haft de sista åren. Inte för att det var så muntert förr heller, men de rynkade pannorna är mer rynkade än någonsin och de blängande blickarna är mer blängande än tidigare. Och mångas förmåga att diskutera legitima åsikter utan att personligen angripa meningsmotståndaren - det har aldrig varit en svensk specialitet - har blivit ännu sämre.

Låt oss hoppas att mina farhågor är ogrundade. Jag sparar den här tråden nu och ska försöka komma ihåg den om några år, så får vi se i vilken riktning utvecklingen gått.

Önskar er alla en glädjerik - och pilsk - vår.