Jag har letat ett tag efter en tråd om bf i september och inte hittat någon så tänker jag att jag skapar en!
Här kan vi samlas, välkomna!
Lite om mig: 24åring som bor med min sambo i Stockholm, väntar första barnet efter ha försökt i 25 månader och ett missfall. Plussade rejält tidigt redan äl+7 på kvällen och har bf 2 september :D
Jag fick ett tidigt vull eftersom jag inte har några naturliga ägglossningar och fått hjälp av en privat gyn. Hon vill gärna se att allt ser bra ut innan hon släpper iväg sina patienter till mödravården.
Jag går till en privat klinik som utför samma som mödravården
Menar du privat mödravård?
Jag har inte varit på inskrivning ännu men berättade på telefon att jag haft väldigt ojämna cykler och inte visste hur långt gången jag var. Men hon frågade ändå om sista mensen för att få fram på ett ungefär vilken vecka jag var i så får se om man får nöja sig med att räkna utifrån det (jag tror att jag hamnar ungefär en vecka för långt fram i graviditeten om man räknar från senaste mensen då jag hade flera långa cykler på slutet). Jag går på privat mödravård så man kanske kan bekosta ett ul där själv om det inte erbjuds för att fastställa graviditetslängden. Får helt enkelt vänta och se vad de säger.
Tror att alla numera blir erbjudna kub där jag bor så då får jag ju iaf veta om det är något levande där inne. Mitt yngsta barn är 6 år och när jag väntade henne fick man bara göra kub om man var över 35 och jag var bara 23 då. Men enligt vänner som var gravida förra året erbjuds alla kub test nu.
Hur många har ringt MVC för inskrivning och vilken vecka var ni i då? Hur snabbt efter plusset ringde ni?
Det är nästan exakt 2 v sedan jag plussade nu och är i v 6+2 men har ännu inte ringt. Känns så tidigt om nåt skiter sig :(
Tycker ni jag borde ringa ändå?
Hur många har ringt MVC för inskrivning och vilken vecka var ni i då? Hur snabbt efter plusset ringde ni?
Det är nästan exakt 2 v sedan jag plussade nu och är i v 6+2 men har ännu inte ringt. Känns så tidigt om nåt skiter sig :(
Tycker ni jag borde ringa ändå?
Hur många har ringt MVC för inskrivning och vilken vecka var ni i då? Hur snabbt efter plusset ringde ni?
Det är nästan exakt 2 v sedan jag plussade nu och är i v 6+2 men har ännu inte ringt. Känns så tidigt om nåt skiter sig :(
Tycker ni jag borde ringa ändå?
Hur många har ringt MVC för inskrivning och vilken vecka var ni i då? Hur snabbt efter plusset ringde ni?
Det är nästan exakt 2 v sedan jag plussade nu och är i v 6+2 men har ännu inte ringt. Känns så tidigt om nåt skiter sig :(
Tycker ni jag borde ringa ändå?
Att det ska vara så svårt att sova?! Är trött hela tiden och somnar som en sten på kvällen men vaknar sen för att kissa minst 1 gång per natt men idag 2. Sista gången vid 4 och då börjar magen klaga och vill ha mat, gick upp och åt halv 5 och la mig igen, somnade väl en halvtimme innan klockan ringde. Kommer vara som en zombie resten av dagen! Hur gör ni för att sova?
Angående att skriva in sig på mvc, här står det uttryckligen på hemsidan att de vill att man ringer direkt och skriver in sig, underlättar nog deras planering med så det är nog bara att köra på! :) Min erfarenhet är också att de är väldigt gulliga, det var så skönt bara att ringa och prata med någon som ställde lite nyfikna frågor :)
Jag tycker verklgen inte att mitt humör är värre eller att jag ens är mer gråtmild än vanligt, känner mig snarare stabilare när jag är gravid. Men jag tycks drabbas av ett orimligt behov av att känna mig skyddad och omhändertagen. Jag brukar vara väldigt mån om att min och sambons relation ska vara jämställd och avskyr när han befäster könsrollerna på det sättet i vanliga fall. Men nu är jag helt motsatsen.
I min graviditet i somras så satt det otroligt långt inne att hänge mig åt den här känslan eller ens erkänna att den fanns. Nu i december och januari är jag lyhördare och snällare mot mig själv och känslan är där direkt!
Är det någon som känner igen sig? Känner mig såå fånig haha
Jag tycker verklgen inte att mitt humör är värre eller att jag ens är mer gråtmild än vanligt, känner mig snarare stabilare när jag är gravid. Men jag tycks drabbas av ett orimligt behov av att känna mig skyddad och omhändertagen. Jag brukar vara väldigt mån om att min och sambons relation ska vara jämställd och avskyr när han befäster könsrollerna på det sättet i vanliga fall. Men nu är jag helt motsatsen.
I min graviditet i somras så satt det otroligt långt inne att hänge mig åt den här känslan eller ens erkänna att den fanns. Nu i december och januari är jag lyhördare och snällare mot mig själv och känslan är där direkt!
Är det någon som känner igen sig? Känner mig såå fånig haha