Jag har letat ett tag efter en tråd om bf i september och inte hittat någon så tänker jag att jag skapar en!
Här kan vi samlas, välkomna!
Lite om mig: 24åring som bor med min sambo i Stockholm, väntar första barnet efter ha försökt i 25 månader och ett missfall. Plussade rejält tidigt redan äl+7 på kvällen och har bf 2 september :D
Glömde nämna att detta är ca ett år sedan
menar VARFÖR SKRIVER DEM PÅ FLASKAN ATT DET ÄR ALKOHOLFRITT när det typ kan innehålla lite? Så irriterande. Lyckades inte hitta någon halt på denna. Kopperbergs alkoholfria om vi har någon expert här?
Välkommen tillbaka! Fy vad jobbigt med illamående, jag hoppas det släpper för dig snart, vilken vecka är du i? Testat postafen? Lergigan?
Du, oroa dig inte för alkoholen, det är så himla lite! Även om det står överallt att allt ska undvikas så är det ingen riktig vetenskap bakom detta. Alltså tänk dig gravt alkoliserade kvinnor som super hela graviditeten, får 9 fall av 10 helt friska barn. Kvinnor med Fetalt alkohol syndrom får alltså oftast friska barn. Alkohol är inte så farligt som många tror, det är självfallet inte bra och man ska nog helst undvika detta, men dricker du alkoholfritt, så är du säker. Så släpp det helt! Kram
Står det alkoholfritt är eventuell alkoholhalt så försumbart liten att det inte har någon betydelse alls. Du behöver verkligen inte oroa dig!Du menar att gravt alkoholiserade kvinnor oftast inte får barn med FAS? Det är sant att det är ovanligt med barn som föds med fullt utvecklat FAS, men det finns en stor gråzon innan FAS, där barnet ändå kan ha skador som kommer av kvinnans alkoholkonsumtion, men inte tillräckligt mycket för att uppfylla FAS-kriterierna.
För att förtydliga: Nu snackar vi alltså om kvinnor med tung alkoholkonsumtion, INTE kvinnor som intet ont anande råkar dricka ett par glas cider en kväll :)
Välkommen tillbaka! Fy vad jobbigt med illamående, jag hoppas det släpper för dig snart, vilken vecka är du i? Testat postafen? Lergigan?
Du, oroa dig inte för alkoholen, det är så himla lite! Även om det står överallt att allt ska undvikas så är det ingen riktig vetenskap bakom detta. Alltså tänk dig gravt alkoliserade kvinnor som super hela graviditeten, får 9 fall av 10 helt friska barn. Kvinnor med Fetalt alkohol syndrom får alltså oftast friska barn. Alkohol är inte så farligt som många tror, det är självfallet inte bra och man ska nog helst undvika detta, men dricker du alkoholfritt, så är du säker. Så släpp det helt! Kram
Jag ska släppa det (och försöka släpps det igen och igen) om tankar dyker upp igen. Tack för din (och alla andras) förklaringar.
Postafen och lerigan är det receptfritt? (kommer ju googla iofs) Men din erfarenhet eller någon som ätit dem - är de helt oskadligt?
Är i vecka 7 (6+6)
Alltså min ångest över missfall beror just nu på Heikki Vesa! När jag var fjorton (Alltså för 25 år sen) spådde han min framtid via text-TV. Allt har stämt, väldigt specifikt om hur jag skulle träffa min sambo osv. Och han skrev också att jag bara skulle få ett barn. Det här är i mina tankar hela tiden, då jag just nu är gravid med nummer två.
Överallt på nätet hittar jag bara info om hur bra hans spådomar stämmer också!
Jag fattar ju att det är löjligt att tänka så här, men...herregud jag kan inte sluta noja över det!
Det är magiskt.......idag har jag och sambon sett ett litet tickande hjärta i v 7+0 och storleken på "Lilla Ärtan" stämde med tiden. Beträffande mitt "skryt" i tidigare inlägg om att jag mår så bra har jag fått ångra det nu. Jag kräks inte men mår ständigt illa och måste småäta hela tiden för att lite minska suget i magen. Provar nu seaband men är osäker på om jag känner någon direkt effekt. Fast vem vet.....tar jag av banden kanske jag mår ännu mer illa.
Alltså jag har ju inga direkta symptom i form av krämpor, bröst som ömmar ibland (inte just nu dock) och lite trött typ.. MEN mitt humör! OMG jag är sjutton inte att leka med, jag skäller ut allt och alla hela tiden haha den enda jag fortfarande har tålamod med är min son (som tur är) men alla vuxna i mitt liv better watch out! Hahaha Sen är jag känslig så in i norden, gråter en skvätt minst varje dag, antingen för att det inte finns nåt att äta jag vill ha eller något var sorgligt på tv.... jag är då normalt sett en person med minimal pms och väldigt jämnt humör överlag så en ganska stor omställning... 
Alltså jag har ju inga direkta symptom i form av krämpor, bröst som ömmar ibland (inte just nu dock) och lite trött typ.. MEN mitt humör! OMG jag är sjutton inte att leka med, jag skäller ut allt och alla hela tiden haha den enda jag fortfarande har tålamod med är min son (som tur är) men alla vuxna i mitt liv better watch out! Hahaha Sen är jag känslig så in i norden, gråter en skvätt minst varje dag, antingen för att det inte finns nåt att äta jag vill ha eller något var sorgligt på tv.... jag är då normalt sett en person med minimal pms och väldigt jämnt humör överlag så en ganska stor omställning...
Haha jag känner igen mig! Är inte arg men har nära till gråt. Jag gråter nästan aldrig i vanliga fall så på ett sätt gillar jag ändå att ?vara i kontakt med mina känslor? och kunna tillåta mig att känna mig ledsen och gråta även om det inte handlar om något stort liksom. Haha!
När jag väntade min yngsta dotter var jag jättearg dock. Minns att jag skrek på hennes pappa för att han föreslog att vi skulle laga korv och mos hemma istället för att köpa på sibylla. Blev vrålarg för han borde ju fattat att det var äckligt?! Hahaha. Stackarn. Som tur var så varade inte det humöret så länge och jag var duktig på att be om ursäkt eftersom jag själv insåg att jag betedde mig orimligt. Han var nog dock ganska förbryllad då jag aldrig hade haft några humörsvängningar vid mens eller pms innan.