tankfull skrev 2018-11-14 10:04:09 följande:
Jag har en dotter som nu är snart 10 år och väldigt väluppfostrad. Men hon hade enorm energi som liten och ville klättra och hoppa och klänga hela tiden - aldrig skrikig eller högljudd dock. Jag förberedde mig alltid innan vi gick nånstans med att ha med saker som kunde distrahera henne, för jag förstår till fullo att folk blir irriterade på ungar som är högt och lågt hela tiden. Eftersom jag verkligen kämpat med att hitta på sätt att få barnet lugnt, som att ha med dricka, snacks, kul leksaker, prata med henne (titta ut genom fönstret på hundar eller räkna bilar som far förbi), ha med pysselböcker eller nåt annat, så blir jag faktiskt också irriterad på föräldrar till livliga barn som inte tar den kontrollen och distraherar barnen för att folk ska få lugn och ro. Är det en situation där man vet att man måste vänta så får man planera innan. Man skulle i värsta fall kunna säga till receptionisten att man är utanför dörren med barnen och leker och att de kan ringa en signal när turen kommit så kan man gå in igen.
Så du blir irriterad om jag befinner mig i mataffären med mitt barn som kanske är lite högljutt eller, som du uttrycker det, har enormt mycket energi? Du blir irriterad om jag inte tagit med leksaker till barnet då? Snacks blir lite svårt då mitt barn har diabetes och inte mår bra av att äta stup i kvarten.
I övrigt avleder vi och pratar så gott det går, inte alltid det hjälper dock. Man kan ju dock inte ha med leksaker överallt i alla situationer. Dessutom kan barn ha diagnoser som kanske inte syns på utsidan, som gör att det inte är lika lätt för alla föräldrar att avleda o s v.
Folk lär ju fortsätta irritera sig och ge menande blickar ändå men jag kan ju önska att man försökte ha förståelse för varandra. Jag förstår också att andra blir störda och gör ALLT som står i min makt för att förhindra men det är inte tillräckligt i alla situationer. Ska vi då hålla oss inomhus???
