Mår ni sämst på morgonen, dagen, kvällen eller natten?

Fy... inte alls kul ju. Usch. Jag ber verkligen om ursäkt för att skrivit ett så grinit inlägg ovan. Var bara för irriterad, trött och allmänt sur.

Hoppas inatt blir bättre för oss alla.

Kramiz

Tack, fast jag känner mig ändå lite ego och surpuppig när jag inte kan komma på något positivt... haha.

Hur är det med dig/er ikväll/natt då?

Skönt att du fått gjort lite grejer! Då känner man ju sig lite duktig för ett tag och det är en skön feeling.

Jodå livet leker med mig. Nä jag vill verkligen inte klaga men jag vill heller inte ljuga. Haha vilket dilemma... aja. Får väl klaga lite mer då. Klag-människa som jag är ;)

Sitter just nu och skriver på mobilen och det är så litet. Men i datorn försöker jag göra en labbrapport men det går ju sisådär. Jag fattar iprincip noll och sen är internet av någon anledning segt så google tar tre miljoner år på mig och kort tålamod som jag har så... (beror säkert oxå lite pga min trötthet) är detta inte vad jag vill direkt.

Men jag har faktiskt vart lite duktig idag ändå. Har oxå fått gjort en del "hushållssysslor" om man kan kalla det så och det kändes bra. Dock betyder det ju att jag behöver plugga mitt i natten istället. Men jag hade nog ändå inte kunnat sova whatsoever.

Haha, visst är det skönt att ibland bara läsa om att man inte är den enda som gnäller och klagar? Klagar lite till ;) är så himla trött men behöver ju plugga och allt är bara ett enda stort dilemma för dagens plugg lär jag ändå aldrig bli klar med whatsoever om jag skulle sitta hela natten. Så jag vet inte när jag har tänkt att sluta. Men... snart borde jag sluta och iallafall ta det lugnt. Liksom, chansen att somna lär ju inte direkt öka för att jag sitter och pluggar.

Kramiz, synd att det inte finns någon kram-emoji

Usch. Det är verkligen hemskt... känner just nu bara att jag vill ge upp allt för min energi räcker inte och sen ser jag på klockan och börjar räkna ner tiden ännu mer till jag ska gå upp och det stressar sönder min redan stressade hjärna.

Vi är många som behöver jobba på att sätta gränser när det får vara nog.. det är väldigt lätt att vara den som vill vara alla till lags och göra alla nöjda. Men sålänge vi är människor är det omöjligt. Det fungerar ett tag men förr eller senare orkar vi inte mer.

Tänk om jag bara kunde följa allt jag skriver/säger? Tänk om jag bara kunde sluta plugga nu och säga att det får vara nog och att jag gjort mitt bästa för idag. Tänk om, tänk om, tänk om... pust. Blir galen på mig själv.

Det där med allt eller inget kunde lika väl vart jag som skrivit. Huh. Jag har så mycket dåliga beteenden men jag jobbar verkligen med dem. Det är bara att allt är en enda stor inre röra som ibland är okontrollerbar och det är då himla svårt att veta om det faktiskt är okej att nöja sig med så långt man kommit eller inte. För faila någor, nej det finns ju inte på kartan!

Missade helt att svara det övre inlägget...hm.. ska vara helt ärlig nu. Åtminstånde försöka. Orkar egentligen inte plugga mer nu, är helt slut på energi sen idag. Snälla jag är för snäll. Det finns en person som har tendenser att sätta sig med mig och mina kompisar och hon verkligen suger ut energi ur oss alla. Detta var på morgonen och (nästsn) all min energi var redan borta. Men som sagt, snälla jag kunde bara vara snäll-snäll. Dum-snäll och sa inte nej när hen undrade om hen kunde sitta vid vårat bort. Och ingen annan sa något för alla räknar med att super-snälla-dum-snälla jag ska svara.

Blir bara så jäkla trött på mig själv ibland. Har faktiskt försökt att pp ett snällt men inte för rakt sätt förklara för hen att hen behöver bara lugn och tyst med oss för vi behöver arbeta men för vissa går det ju ut lika snabbt som det går in. Så... what to do...

Ja visst är det skönt att klaga av sig på FL, så annhöriga slipper. Hehe.

Tack tack för att du hejar på mig :) försöker mitt bästa men om det är bra får någon annan svara på ;)

Först och främst vill jag beklaga sorgen över din son!! Ingen ska behöva begrava sitt eget barn, det måste verkligen vara något av det värsta som en förälder ska behöva göra!!

Sedan vill jag säga att bara för att man får ADHD betyder det INTE att man är värdelös, oduglig och kass. Har nog inte skrivit att jag har ett syskon med en NPF diagnos, men det har jag. Mer bestämt har hen ADHD. Jag kan inte svara på hur det är att leva med ADHD, eftersom jag inte har det. Men jag vet att det inte alltid är lätt. Mitt syskon har haft turen med lärare som uppmärkssammade den extrema rastlösheten (gick på dagisavdelning med typ 10 barn och 4 vuxna för det var barn med sjukdomar o speciella behov. Hen gick där för det var där det fanns plats och det var ju då kanske bra att hen gick där trors allt :) och koncentrationssvårogheterna redan i ettan. I våren av 3an var diagnosen ADHD klar och i början av 4an började de med medicineringen (testa ut lagom dos och fungerande medicin).

Vet inte vad jag ska säga, då det ibland känns omöjligt att få ner något "bra" i text. Men till exempel Viktor Frisk har också ADHD och har lärt sig hantera den utan medicin. Han tyckte sig inte vara sig själv med medicin och fick diagnosen i tonnåren om jag minns rätt. Så om der visar sig att du har superkraften ADHD betyder det inte mediciner. Absolut inte! Vi människor är skapta olika, samhället är en fyrkant men vi alla är stjärnor. Med det menar jag att vi inte passar in i samhällets normer om vad som är rätt och fel. INGEN gör det. Dessutom, om man tänker efter är ju dessa normer rätt så konstiga. Och om det visar sig att du har ADHD, och har levt 52 år med det, så måste du på något sätt som du säger lärt sog hantera det! Vilket är superbra!! (O yepp. jag kallar ADHD för superkraft för att många andra får det att låta som att det är ointerligenta korkade personer som har det. Och det är jag emot, så för att reta dessa personer lite extra kallar jag det för en superlraft. Ursäkta om ni stör er på det :)

Jag tycker det låter som att du har en del interessen du gillar ändå, vilket är jättebra! Då vet du ju vad som brukade göra dig glad innan, även om det inte är pp samma sätt nu så kanske det ändå ger dig lite hopp och glädje för stunden?

Jag tycker verkligen inte du ska ge upp på livet än! Du verkar så klok och att du levt och lever med ADHD är inte ditt fel, att du känner att du inte passar in är samhällets fel och att du känner dig nedstämd efter sin sons bortgång är inte det minsta konstigt!! Livet är bara för orättvist ibland.

Men, jag vill bara avsluta detta med att säga att har du någon fundering eller fråga om hur det är att leva nära någon med ADHD får du mer än gärna fråga! Ingen fråga eller fundering är för dum för att ställas! Jag minns hur mycket funderingar och frågor jag fick i tankarna (när jag fick veta om mitt syskons utredning och diagnos), jag vågade inte fråga någon för jag trodde att de skulle tycka att jag är dum eller konstig. Så det är inte alls konstigt om det kommer mycket tankar i samband med detta!!

Ja precis! Vi har så bra råd till oss själva egentligen, bara vi lyckas sjäöva följa de! Huh, ja men vi behöver verkligen vara smällare mot oss själva.

Men jag tycker inte det är fel på oss. Det är fel på samhället som inte accepterat att alla har olika behov. Vissa klarar inte av tidiga mornar ändå ska alla kontorsjobb vara från tidig morgon till eftermiddagen.

Ditt tredje stycke är verkligen en beskrivning ab vad jag jobbar för fullt med. Jag behöver verkligen lära mig att inte köra slut på all min energi och faktiskt stanna hemma de dagarna som energi är ett ord i drömmarnas värld. Jag vet att jag borde vara snällare mot mig själv och jag vet att detta är en tuff period just nu. Mormor är sjuk i cancer, mina föräldrar håller på att separera och hela släkten iprincip mår dåligt (min familj är inte den enda som skiljer sig just nu, fler i släkten gör det så det är ju rätt dubbelt upp). Plus att jag mått dåligt så länge jag minns på grund av att jag inte trivs i denna stad jag bor i.

Ditt ordspråk där är så sant! Det behöver vi verkligen ta med oss allihopa!!

Ja precis, att bli störd i ett plugg flow är döden. För mig kan det vara så att jag blir störd efter 20min, har 4åmin kvar men inte får tillbaka koncentrationen alls då. Så det är ju rätt så sämst när det blir så. För då kan jag verkligen inte fokusera, hjärnan bara går iväg och drömmer om något annat som jag sedan inte ens minns.

Ja, nattinatti. Här ska det nanas kudde. Eller åtminstånde försökas nanas kudde. Återkommer senare eller vid sömnlöshet jag med!

Kram på er alla! Sluta inte skriva för att jag lägger bort mobilen!

Undrar tusan om det var jag som skrev din sista rad? Hade oxå mensverk inatt och haft idag med. Hua :( önskar verkligen att den skiten aldrig kommit till, måste ju finnas något bättre sätt liksom... Tycker till och med mensen är oförskämd. Har aldrig hälsat den välkommen, ändå kommer den regelbundet tillbaka varje månad.

Inatt somnade jag hyfsat "tidigt". 2.30 kolla jag till klockan sista gången vad jag minns. Men sen vaknade jag 3 eller 4 gånger under natten till det var dags att gå vakna 6.30. Var så himla trött då och orkade knappt ta mig ur sängen.

Varje gpng jag vaknade under natten var det med ångest och en massa funderingar som inte alls ville försvinna. Kände mig nästan tröttare när jag vaknade för dagen än när jag somnade för natten.

Hoppas verkligen vi alla får en bra kommande natt nu. Vi är inte värda denna skiten! Usch vilket rent ut sagt helvete detta är! Och inte minst omgivningens goda råd för att sova bättre, de "goda råden" stör mig så mycket, som "lägg bort mobilen och blunda så somnar du" ja fast hade det varit så enkelt hade jag inte varit vaken till frammåt 3 varje natt i flera år och varit jättetrött på dagen varenda dag. Det är liksom inte så att jag är vaken för att det är skoj. Utan för att jag faktiskt rent av inte kan sova.

Nu borde jag verkligen vara snällare mot mig själv, jag är så trött och borde bara vara snäll mot mig själv men istället tvingar jag mig själv att göra mer saker. Fy, jag har ju så mycket tips till mig själv egentligen. Varför ska det vara så jäkla svårt att följa de? Förstår verkligen varför andra inte följer de. Inte end jag klarar ju av det.

Haha ja, vi kanske är tvillingar, fast vi ej vet om det. Får jag fråga, är du adopterad? (Svara inte om du inte vill svara!)

Ja men ellerhur. Dessa råd som "lägg bort mobilen o blunda" eller "gå upp, drick vatten, borsta tänderna igen o lägg dig" osv osv osv. Då känner jag bara: Eh ja? Jag har googlat sömnproblem och har testat precis det du sa plus en miljon andra saker!

Haha precis, man googlar ju det. Google is the shit :) vet att jag googla "hur sover man på natten" en gång. Fick upp en rad tips och tänkte direkt "jag måste testa" och det fungerade inte. Hade det fungerat hade jag ju varit överlycklig.

Liksom för mig personligen är sömnmedicin verkligen sista utvägen. Det gör mig då så ledsen när någon säger (det har faktiskt hänt) "men ta en sömntablett och sov" för liksom.. för det första behöver man prova ut en som fungerar för en själv (alla mediciner fungerar inte för alla) och för det andra så är det inte så bara.

Även om det beror på folks okunskap så känner iallafall jag mig så liten när någon säger så. De menar ju väl, men det blir ju inte mindre fel för det. Usch jag kommer vara så grinig denna veckan, får skylla på mensen haha..